Advent...
Det började med att jag för några dagar sedan fick en infall eller anfall, att piffa till badrummet lite. Det behövs en dusch-stång och en hylla för tvål etc...så mycket är säkert. Det skulle underlätta och pigga upp...Dessutom måste det finnas blå lyktor i badrummet! Det fann jag på indiska, pecis sådana som jag ville ha! Tänkte också på detta med gardiner, alltså inte i badrummet, men i alla andra rum. Jag tycker inte det behövs....kan man tänka sig att jag förr har sytt gardiner, kuddar, grejat och mojat.? Knappast. Fast jag tycker ju att det är mysigt och roligt, det är lite som att pyssla. Just nu har jag väl helt enkelt inte energi över, så jag lixom har skurit av den grenen av mig...den växer väl ut igen, när jag så önskar.
Denna dag började med förvirring....för jag hade fortfarande all iver i behpll och insikten kom över mig att det snart är advent, "jag vill göra klart i köket, jag vill börja i Hampus och Lukas rum, jag orkar inte göra någonting, jag vill göra allting, ska jag alltid vara såhär trött..." .långt ner i självömkans träsk hann jag, innan jag somnade av utmattning. Sedan ringde jag min älskade Anna, och vips som en ödets försorg fick vi ett par timmar tillsammans. Vi både åt, pratade och fikade. Vilade, flög och häxade....
Dessutom lyckades jag köpa det sista siliconet till köket och ordna för advent en smula, samt se till att min älskade fick en stunds hemma-spa. Jag jobbade en del också, trot eller ej...och jag var med Lukas en stund...fick krama om Hampus...imrogon kommer de. SÅ dagen blev faktiskt, hel ok...
Idag var jag och ordnade lite. Det blev lite jox till hampus och Lukas rum, en adventsstake till Arthurs rum som jag tyckte var jättesnygg. Hoppas han tycker om den. Jag fann inget som viskade Adrian, så det får bli imorgon. Jag vill gärna att det är lite mysigt nästa gång de kommer.
Jag vill verkligen ha en svart julgran....så idag fann jag en pytteliten, som jag blev tvungen att ha...det är nog allt familjen går med på.
Kram
Denna dag började med förvirring....för jag hade fortfarande all iver i behpll och insikten kom över mig att det snart är advent, "jag vill göra klart i köket, jag vill börja i Hampus och Lukas rum, jag orkar inte göra någonting, jag vill göra allting, ska jag alltid vara såhär trött..." .långt ner i självömkans träsk hann jag, innan jag somnade av utmattning. Sedan ringde jag min älskade Anna, och vips som en ödets försorg fick vi ett par timmar tillsammans. Vi både åt, pratade och fikade. Vilade, flög och häxade....
Dessutom lyckades jag köpa det sista siliconet till köket och ordna för advent en smula, samt se till att min älskade fick en stunds hemma-spa. Jag jobbade en del också, trot eller ej...och jag var med Lukas en stund...fick krama om Hampus...imrogon kommer de. SÅ dagen blev faktiskt, hel ok...
Idag var jag och ordnade lite. Det blev lite jox till hampus och Lukas rum, en adventsstake till Arthurs rum som jag tyckte var jättesnygg. Hoppas han tycker om den. Jag fann inget som viskade Adrian, så det får bli imorgon. Jag vill gärna att det är lite mysigt nästa gång de kommer.
Jag vill verkligen ha en svart julgran....så idag fann jag en pytteliten, som jag blev tvungen att ha...det är nog allt familjen går med på.
Kram
Indisk mat
Ikväll är jag och min älskade åter övergivna, hallen ekar...
Det har blivit lite av en vana att vi går och äter på vårt favoritställe då, en indisk resturang. Jag kommer förmodligen att äta samma rätt som vanligt, och attsmaka lite av den super- starka såsen som Eric:s chicken masala badar i. Det är jättegott....
Jag fann en bra sida som översiktsvis behandlar Indien, maten, kultren
http://www.indien.nu/
Indienfakta
Sedan finns ju alltid dessa ljuvliga receptsidor, där man väljer råvara, typ av rätt etc och får fram en uppsjö av bra förslag på maträtter...Nu när jag fixat köket kanske jag borde bli lite huslig och sätta igång med matlagningen ?-))
Indisk mat
Så brukar jag alltså kalla det, men tydligen är det inget bra begrepp. Nåja, någon kanske ändå vet vad jag menar med indisk mat. Eftersom Indien är så stort och matkuturen så skiftande. Det går tydligen att dela in lite grovt i norr och syd. Varje provins har ett eget språk och en egen matkultur. Det finns 18 oficiella språk. Men maten hör i stor utsträckning ihop med kultur och religion och i Indien finns det en mångfald av de tu. Det gäller också "bords- skicket". Mångfald är överhuvudtaget nyckelordet för Indien.
Hinduism
Till dig som tänkte; men i indien är de väl "Hinduister" kan jag säga...nja...Det var från början en västerländsk definition på människor boende på ett visst geografiskt område. Med tiden har det blivit en definition av en religion...eller 1000....jag säger något om det...Min käre sambo kommer säkert att hugga på denna krok ;-)
Man kan inte bli hindu, det föds man till. Däremot kan även om man inte är född till hindu välja att anamma delar av religionen. Yoga och meditation känner de flesta till vid dethär laget. Det är en polyteistisk religion, brahman är en gudomlig kraft, som finns i 1000 skepnader. Eller en. Eller ingen....Jag har också sett en siffra på 330 miljoner gudar och demoner...jag förmodar att ingen har räknat, utan att det står skrivet eller är en uppskattning....En hindu kan till exempel bli kristen, men förblir alltid hindu. Under livet och de handlingar människan tar sig för ger ett karma, hur karmat ser ut avgör hur många gånger man "tvingas" omfödas. Så detdär med kristen förlåtelse, det är inte aktuellt, handlignaran avgör- sedan får man ett nytt liv på sig att lära och reparera...Vi västerlänningar romantiserar ofta detta med reinkarnation. I själva verket är målet att gå upp i världssjälen, utsläckning, slippa återfödas.
Om hinduism
Måltiden avslutas alltid (förutom att man får betala för sig) med en skål innehållande anis och kandisocker. Det ger en frisk och fräsh smak i munnen, utan att man stör ut matupplevelsen. Det är annat än det nitiska kaffedrickandet härhemma som är så vanligt...
Jag säger MUMS!
Det har blivit lite av en vana att vi går och äter på vårt favoritställe då, en indisk resturang. Jag kommer förmodligen att äta samma rätt som vanligt, och attsmaka lite av den super- starka såsen som Eric:s chicken masala badar i. Det är jättegott....Jag fann en bra sida som översiktsvis behandlar Indien, maten, kultren
http://www.indien.nu/
Indienfakta
Sedan finns ju alltid dessa ljuvliga receptsidor, där man väljer råvara, typ av rätt etc och får fram en uppsjö av bra förslag på maträtter...Nu när jag fixat köket kanske jag borde bli lite huslig och sätta igång med matlagningen ?-))
Indisk mat
Så brukar jag alltså kalla det, men tydligen är det inget bra begrepp. Nåja, någon kanske ändå vet vad jag menar med indisk mat. Eftersom Indien är så stort och matkuturen så skiftande. Det går tydligen att dela in lite grovt i norr och syd. Varje provins har ett eget språk och en egen matkultur. Det finns 18 oficiella språk. Men maten hör i stor utsträckning ihop med kultur och religion och i Indien finns det en mångfald av de tu. Det gäller också "bords- skicket". Mångfald är överhuvudtaget nyckelordet för Indien.
Hinduism
Till dig som tänkte; men i indien är de väl "Hinduister" kan jag säga...nja...Det var från början en västerländsk definition på människor boende på ett visst geografiskt område. Med tiden har det blivit en definition av en religion...eller 1000....jag säger något om det...Min käre sambo kommer säkert att hugga på denna krok ;-)
Man kan inte bli hindu, det föds man till. Däremot kan även om man inte är född till hindu välja att anamma delar av religionen. Yoga och meditation känner de flesta till vid dethär laget. Det är en polyteistisk religion, brahman är en gudomlig kraft, som finns i 1000 skepnader. Eller en. Eller ingen....Jag har också sett en siffra på 330 miljoner gudar och demoner...jag förmodar att ingen har räknat, utan att det står skrivet eller är en uppskattning....En hindu kan till exempel bli kristen, men förblir alltid hindu. Under livet och de handlingar människan tar sig för ger ett karma, hur karmat ser ut avgör hur många gånger man "tvingas" omfödas. Så detdär med kristen förlåtelse, det är inte aktuellt, handlignaran avgör- sedan får man ett nytt liv på sig att lära och reparera...Vi västerlänningar romantiserar ofta detta med reinkarnation. I själva verket är målet att gå upp i världssjälen, utsläckning, slippa återfödas.
Om hinduism
Måltiden avslutas alltid (förutom att man får betala för sig) med en skål innehållande anis och kandisocker. Det ger en frisk och fräsh smak i munnen, utan att man stör ut matupplevelsen. Det är annat än det nitiska kaffedrickandet härhemma som är så vanligt...
Jag säger MUMS!
Första hockeymatchen
Idag skjutsade jag Lukas till uppsamlingsplatsen för laget. De ska ha en hel hockeydag. Med träning, teori, mat och sist men inte minst den allra första matchen. SPännande värre. Lukas, som är van att jag alltid är i närheten, eller hans pappa, sade imorse :- Ska inte du följa med? Leendet avslöjade en förtjusning och en förvåning. Ändå lyckligare blev han när han fick höra att Eric, jag och Hampus tänkte åka upp för att heja på. För att titta på honom. Stolt. Adrian och Arthur då? Kommer de också? Nej, vi vet inte vad de gör idag. Tyvärr.
Så lämnade jag barnet, där var fler förväntansfulla småpojkar. Sedan skottade vi som var kvar hemma snö. Det har kommit en hel del. Spelade dator, badade och åt. Eric fick tacos i badkaret, tänka sig!
Jodå, Lukas lag vann båda matcherna. Inte hade han ont i fötterna heller efter en hel dags spelande :-)
Han hade gärna spelat mer.
Vilka ungar!!
Vilka ledare!!
Så lämnade jag barnet, där var fler förväntansfulla småpojkar. Sedan skottade vi som var kvar hemma snö. Det har kommit en hel del. Spelade dator, badade och åt. Eric fick tacos i badkaret, tänka sig!
Jodå, Lukas lag vann båda matcherna. Inte hade han ont i fötterna heller efter en hel dags spelande :-)
Han hade gärna spelat mer.
Vilka ungar!!
Vilka ledare!!
Uppfinnarvecka
På Lukas skola har de haft uppfinnarvecka, det tycks vara kulmen på en tid där barnen bekantat sig med diverse nobelpristagare. De har han pratat om emellanåt, jämte barnens rättigheter. Som de arbetade med på Fn- dagen. Lukas och hans kompis gjorde en mycket fin uppfinning. En concorde med landningsbana och en sådandär bil som drar planet när det ska backa.
Ett Air-france plan kraschade in i ett hotell utanför Paris 2000. 2003 togs de sista Concorde planen ur trafik.
Nedan ser ni den sista flygningen 26 November 2003.
Tekniska data [redigera]
Längd: 58,2 m
- Höjd: 11,1 m
- Spännvidd: 25,5 m
- Max startvikt 154200 kg
- Antal passagerare: 100
- Max marschfart: Mach 2,2 (2340 km/h) på 15250 m
- Maximal höjd: 18 000 m (60 000 fot)
- Räckvidd: Vid Mach 2,2 och max nyttolast 13245 kg (6700 km)
- Landningshastighet: 301 km/h
- Lyfthastighet: 323 km/h
Bok jag vill läsa
Jag vill fortfarande läsa boken: Guds älskarinnor. Av Anita Goldman. Hon säger själv: "Antingen tycker man att de är dumma i huvudet. Eller så ser man dem som vägvisare" För mig betyder bokens budskap att ingen kan ta livet och glädjen ifrån en, man bär sin frihet inuti. Den ska man vårda. Jag tror jag har mycket att lära av berättelsen. Kanske är det nu tiden är mogen för mig att ta emot den...
Di Leva om frihet
"Det finns dom som flyger fria i sin bur.
Det finns fria som är fångade som djur.
När allt blir tyst kan ingen höra dig ".
Såhär berättar Goldman själv om vad det var i hennes livskris som gjorde att hon behövde söka vidare...
- Jag och mina generationskamrater har blivit fostrade att förverkliga oss själva. Hela vår kultur bygger på att vi ska bli självständiga, självförsörjande, självgående och självsäkra. Allt handlar om ordet "själv".
Boken handlar om fyra kvinnor och en man som trots stort personligt lidande aldrig kompromissade med sin övertygelse.
Teresa av Ávila som i 1500-talets Spanien vågade sätta sig upp mot den patriarkala makten och gå sin egen väg. Vars avhuggna hand diktatorn generalissimo Francisco Franco lade på sin huvudkudde bredvid sig i sängen nästan 400 år senare.
Etty Hillesum, en ung judisk flicka som i andra världskrigets Holland fortsatte att se det vackra, trots att hon gick den plågsammaste död till mötes i Auschwitz gaskamrar. Som trots förintelsen omkring sig kunde glädjas åt "fältet med gula lupiner som sträckte sig ända fram till avlusningsbarackerna".
Marguerite Porete som efter 18 månader i stinkande fängelsehålor brändes på bål i Paris 1310 därför att hon vägrade böja sig för inkvisitatorerna. Fyra år tidigare hade prästerna låtit bränna hennes bok. Nu spreds den i allt vidare kretsar, översatt till flera språk, med påhittade manliga författares namn på omslaget.
Di Leva om frihet
"Det finns dom som flyger fria i sin bur.
Det finns fria som är fångade som djur.
När allt blir tyst kan ingen höra dig ".
Såhär berättar Goldman själv om vad det var i hennes livskris som gjorde att hon behövde söka vidare...
- Jag och mina generationskamrater har blivit fostrade att förverkliga oss själva. Hela vår kultur bygger på att vi ska bli självständiga, självförsörjande, självgående och självsäkra. Allt handlar om ordet "själv".
Boken handlar om fyra kvinnor och en man som trots stort personligt lidande aldrig kompromissade med sin övertygelse. Teresa av Ávila som i 1500-talets Spanien vågade sätta sig upp mot den patriarkala makten och gå sin egen väg. Vars avhuggna hand diktatorn generalissimo Francisco Franco lade på sin huvudkudde bredvid sig i sängen nästan 400 år senare.
Etty Hillesum, en ung judisk flicka som i andra världskrigets Holland fortsatte att se det vackra, trots att hon gick den plågsammaste död till mötes i Auschwitz gaskamrar. Som trots förintelsen omkring sig kunde glädjas åt "fältet med gula lupiner som sträckte sig ända fram till avlusningsbarackerna".
Marguerite Porete som efter 18 månader i stinkande fängelsehålor brändes på bål i Paris 1310 därför att hon vägrade böja sig för inkvisitatorerna. Fyra år tidigare hade prästerna låtit bränna hennes bok. Nu spreds den i allt vidare kretsar, översatt till flera språk, med påhittade manliga författares namn på omslaget.
Så vad säger ni...har inte de flesta nutidsmänniskor något att lära av detta.
/ Anette
Alethiometer
Ordet Althiometer kommer sig av det grekiska aletheia, som betyder sanning, följdaktligen betyder Alethiometer "Sanningsmätare". Instrumentet drivs av "dust" en sorts fiktiv mörk materia. Människor kan inte se den, däremot kan vissa djur göra det. Till skillnad från andra elemenstarpartiklar har stoft ett medvetande, den faller från himmelen och dras till människor. När stoft kondenseras bildas änglar så kom också "The Authority" till.
En alethiometer har fyra visare som pekar mot en rad mystiska symboler, svaret genereras med hjälp av stoft. Användaren måste ha ett speciellt fokus. Processen börjar med att personen ställer en fråga tyst inom sig och ställer in tre av visarna på de mystiska symbolerna. Den fjärde visaren kommer då att börja snurra runt, ända tills frågeställaren bryter sitt fokus. Därefter läser frågeställaren av visarna. Det är oerhört svårt att tyda visarna och det kan finnas flera svar. Alethiometern kan svara på frågor om det förgånga eller det som händer just nu, men inte framtiden.
Jag sympatiserar med tanken att det finnas flera svar. Visst är det väl så, att det alltid finns flera sanningar. ( och det kära vänner är en sanning ;-) Jag tror verkligen att man själv skapar sin framtid, men inte i hur stor utsträckning som hellst. Naturligtvis är det helt avgörande vad man varit med om och var man befinner sig för tillfället- alla möjligheter finns inte till bjuds även om vi ibland tycks tro det...
Ansvaret för vår lycka, det har vi ändå själva. Hur vi väljer att handla och tänka, det beror på oss själva och vår livsfilosofi...
Tro om det finns en sådan alethiometer att köpa...
En alethiometer har fyra visare som pekar mot en rad mystiska symboler, svaret genereras med hjälp av stoft. Användaren måste ha ett speciellt fokus. Processen börjar med att personen ställer en fråga tyst inom sig och ställer in tre av visarna på de mystiska symbolerna. Den fjärde visaren kommer då att börja snurra runt, ända tills frågeställaren bryter sitt fokus. Därefter läser frågeställaren av visarna. Det är oerhört svårt att tyda visarna och det kan finnas flera svar. Alethiometern kan svara på frågor om det förgånga eller det som händer just nu, men inte framtiden.
Jag sympatiserar med tanken att det finnas flera svar. Visst är det väl så, att det alltid finns flera sanningar. ( och det kära vänner är en sanning ;-) Jag tror verkligen att man själv skapar sin framtid, men inte i hur stor utsträckning som hellst. Naturligtvis är det helt avgörande vad man varit med om och var man befinner sig för tillfället- alla möjligheter finns inte till bjuds även om vi ibland tycks tro det...
Ansvaret för vår lycka, det har vi ändå själva. Hur vi väljer att handla och tänka, det beror på oss själva och vår livsfilosofi...
Tro om det finns en sådan alethiometer att köpa...
Wizard items..
Det ena leder till det andra...
Jag fann en bedårande sida, med diverse märkliga ting på...Curious goods heter den, personen som har sidan tillverkar dessa märkliga föremål, ibland är det någon annan som är tillverkaren...Det finns också tänk/ sevärda länkar....
Att titta på föremålen var för mig en konstupplevelse. Vad sägs om Bellatrix halssmycke, ett invitationsbrev till Hogwarts, a platform 9 3/4 Ticket, a lovepotion, olika typer av alethiometrar...
Se vilken vacker bild på en sådan, i form av ett fick- ur...
Jag fann en bedårande sida, med diverse märkliga ting på...Curious goods heter den, personen som har sidan tillverkar dessa märkliga föremål, ibland är det någon annan som är tillverkaren...Det finns också tänk/ sevärda länkar....
Att titta på föremålen var för mig en konstupplevelse. Vad sägs om Bellatrix halssmycke, ett invitationsbrev till Hogwarts, a platform 9 3/4 Ticket, a lovepotion, olika typer av alethiometrar...
Se vilken vacker bild på en sådan, i form av ett fick- ur...
Den mörka materian
Efter att ha läst mer om guldkompassen och Althiometern har det uppstått ett starkt behov att läsa bokserien Den mörka materian av författaren Philip Pullman. Dessa böcker måste vi ha i familjebokhyllan, det är en hylla där vi samlar böcker som är för alla, där barnen kan gå och speja och förhoppningsvis hitta något guldkorn. Den avpassas efter familjens behov. I serien Den mörka materian ingår tre böcker: 1. Guldkompassen 2. Den skarpa eggen och 3. Bärnstenskikaren. Böckerna finns både på CD och inbundna hos Adlibris. Hos Bokus som pocket.
I Guldkompassen introduceras den värld som påminner om vår och huvudpersonen Lyra. I Lyras värld
har varje människa en bit av själen vandrande bredvid sig i djurform, det kallas för en daimon. Lyras farbror kommer till den skola hon går på i Oxford och berättar att man på nordpolen kan se en annan värld genom norrskenet. Han skall företa sig en resa dit. Lyra följer efter sin farbror till den andra världen. Innan hon ger sig iväg får hon ta emot en guldkompass av skolans rektor. Boken handlar om Lyras öde att föra en kamp för befriandet av världarna och kampen för sanningen och det goda. Ministeriet försöker ta makten över världarna, på gatorna finns slukare som kidnappar barn och utför hemska experiment på dem, man skiljer barnen fån sina daimoner, detta resulterar i att barnen blir som zombies.
Del två Den skarpa eggen, utspelas i vår värld. Där träffar Lyra en pojke, Will som blir hennes
följeslagare. De kommer tillsammans i kontakt med en speciell kniv, som har två eggar. Den ena kan skära igenom vilket material som hellst, den andra eggen kan skära igenom luften, göra öppningar till andra världar. Med hjälp av denna tar de sig från värld till värld. Häxorna känner till profetian om Lyra. Barnen ska förstöra denna kniv men något kommer emellan. Lyra blir kidnappad. Lyras farbror för under tiden ett krig mot Auktoriteten, gud, som han vill förinta.
I del 3 Bärnstenskikaren söker Will efter Lyra. De besöker dödsriket, nya världar och möter nya existenser...Barnen försöker få tag på Lyras farbror för att hjälpa honom. Kriget fortsätter, man får svaret på vad stoft är..
Naturligtvis måste jag läsa dessa böcker i julhelgen...
Och se filmen The Golden compass som har premiär 7:e december. Ska bli intressant att se om den innehåller alla tre böcker, eller bara den första. Hoppas bara den gyllene kompassen, för då vankas säkert två filmer till...
I Guldkompassen introduceras den värld som påminner om vår och huvudpersonen Lyra. I Lyras värld
har varje människa en bit av själen vandrande bredvid sig i djurform, det kallas för en daimon. Lyras farbror kommer till den skola hon går på i Oxford och berättar att man på nordpolen kan se en annan värld genom norrskenet. Han skall företa sig en resa dit. Lyra följer efter sin farbror till den andra världen. Innan hon ger sig iväg får hon ta emot en guldkompass av skolans rektor. Boken handlar om Lyras öde att föra en kamp för befriandet av världarna och kampen för sanningen och det goda. Ministeriet försöker ta makten över världarna, på gatorna finns slukare som kidnappar barn och utför hemska experiment på dem, man skiljer barnen fån sina daimoner, detta resulterar i att barnen blir som zombies. Del två Den skarpa eggen, utspelas i vår värld. Där träffar Lyra en pojke, Will som blir hennes
följeslagare. De kommer tillsammans i kontakt med en speciell kniv, som har två eggar. Den ena kan skära igenom vilket material som hellst, den andra eggen kan skära igenom luften, göra öppningar till andra världar. Med hjälp av denna tar de sig från värld till värld. Häxorna känner till profetian om Lyra. Barnen ska förstöra denna kniv men något kommer emellan. Lyra blir kidnappad. Lyras farbror för under tiden ett krig mot Auktoriteten, gud, som han vill förinta.
I del 3 Bärnstenskikaren söker Will efter Lyra. De besöker dödsriket, nya världar och möter nya existenser...Barnen försöker få tag på Lyras farbror för att hjälpa honom. Kriget fortsätter, man får svaret på vad stoft är..
Naturligtvis måste jag läsa dessa böcker i julhelgen...
Och se filmen The Golden compass som har premiär 7:e december. Ska bli intressant att se om den innehåller alla tre böcker, eller bara den första. Hoppas bara den gyllene kompassen, för då vankas säkert två filmer till...
Runor
Under min helgsemester i björkarnas stad var jag naturligtvis också in på butiken Indra. De har så många mysiga, intressanta föremål. En del krafs och tjafs och annat som är vackert eller till och med nödvändigt. Jag har en längre tid varit sugen på att bekanta mig med runorna. Jag tycker att de är vackra till att börja med, och jag uppskattar ju vackra ting. Så jag köpte en bok och ett gäng runor. Runorna har framförallt använts som skriftspråk, man har märkt ägodelar eller skrivit meddelanden. Men runor har också använts till olika cermonier.
Rökstenen, är den äldsta kända runstenen i Sverige, med över 700 tecken. Den restes av en man som ville hedra sin sons minne. Runstaven var en typ av kalender, som har sitt ursprung i Runkalendern, en sorts evighetskalender. Den baserades på förhållandet mellan 19 solvarv och ett antal månvarv. Det resluterade i ett år på 304 dygn, efter 304 år justerade man det som inte stämde.
Att kasta runor är en mycket gammal form av vikingamagi som funnits i skandinavien sedan bronsåldern. Användandet av runor var en del av kvinnornas profetiska gåvor. Völvorna var runornas prästinnor. Kvinnor ristande runor när männen gav sig iväg på expeditioner. Man kastade alltid runor innan något viktigt hände. Naturligtvis ska jag såsmåningom göra mina egna runor, så de blir mina. Men till att börja med räcker dessa köpta bra. Runa betyder tydligen "att viska" eller "dold"- mysigt...Igår kände jag efter en runa och tänkte på lilla bebisen, då drog jag WUNJA- som betyder lycka och glädje. Sedan tänkte jag på Eric och drog FEHU, som står för välstånd. Det är som med alla symboler, det är högst individuellt vad symbolen betyder, vilken klang den har. Man får forska i sin känsla...
Jag återkommer i ämnet senare...
Rökstenen, är den äldsta kända runstenen i Sverige, med över 700 tecken. Den restes av en man som ville hedra sin sons minne. Runstaven var en typ av kalender, som har sitt ursprung i Runkalendern, en sorts evighetskalender. Den baserades på förhållandet mellan 19 solvarv och ett antal månvarv. Det resluterade i ett år på 304 dygn, efter 304 år justerade man det som inte stämde.
Att kasta runor är en mycket gammal form av vikingamagi som funnits i skandinavien sedan bronsåldern. Användandet av runor var en del av kvinnornas profetiska gåvor. Völvorna var runornas prästinnor. Kvinnor ristande runor när männen gav sig iväg på expeditioner. Man kastade alltid runor innan något viktigt hände. Naturligtvis ska jag såsmåningom göra mina egna runor, så de blir mina. Men till att börja med räcker dessa köpta bra. Runa betyder tydligen "att viska" eller "dold"- mysigt...Igår kände jag efter en runa och tänkte på lilla bebisen, då drog jag WUNJA- som betyder lycka och glädje. Sedan tänkte jag på Eric och drog FEHU, som står för välstånd. Det är som med alla symboler, det är högst individuellt vad symbolen betyder, vilken klang den har. Man får forska i sin känsla...
Jag återkommer i ämnet senare...
Den gyllene kompassen
Det finns ju många gyllene ting. I alla tider har människor förvillats och förtrollats av det som är förgyllt. Jag tänker se filmatiseringen av Philip Pullmans "den gyllene kompassen" . En bokserie i tre delar, som tydligen också finns som spel...ett julklappstips?
Jag fann en helt underbar sida om filmen som beskrev vad den gyllene kompassen, Alethiometern esom den kallas egentligen är: Den uppfanns på 1500 talet, och visar var sanningen finns. Den har en rad ålderdomliga symboler, genom att flytta kompassnålarna kan man ställa alla typer av frågor. Svaret är väldigt svårtytt och ingen nu levande person klarar det, utom möjligen Leira. Hon finns i ett parallellt universum där varje människa har en Daimon, en del av människornas själ som lever utanför kroppen. Den följer människorna och under barndomen kan den ändra form. Magisteriet styr och vill härska över alla världar, Lyra är det barn som enligt ödet är ämnad att äga kompassen och med dess hjälp kämpa för friheten. I norden härskar häxorna över himlarna och isbjörnar är de modigaste krigarna.
På hemsidan kan du träffa din egen Daimon. Eller titta på filmens trailer, den retar verkligen aptiten. Om du klickar på bilden nedan kommer du också till hemsidan. Min Daimon är ett manligt Lejon som heter Leonidas. Jag är "Trevlig att tala med, självsäker, pålitlig, ödmjuk och blyg." Ja, det är väl bara att hålla med :-) Tydligen fick jag min Daimon mailad till mig så jag ska kunna använda den..till vad vet jag inte. Jag får väl återkomma...
Så lite mer om Guld, och glimmande ting...
Vad sägs om "den gyllene regeln"- Allt du vill att andra ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Här blir det genast knepigt, eftersom vi människor har helt olika toleransnivå för vad som är ok. Någon blir kränkt i djupet av sin själ när en annan rycker på axlarna. Detta ordspråk har jag tyckt om, ända tills jag som nybliven lärare hamnade i etiska och moraliska diskussioner med en klok och dominant elev. Han tålde ju behandlingen, alltså skulle han kunna ge den till andra...Så mycket jag och klassen lärde oss av detta "ordspåk", men inte var det att vi ska behandlas lika. Nej, hänsyn tagen till omständigheter och personlighet, det egna ansvaret att lyssna in andras reaktioner, det egna ansvaret att berätta hur man tar saker och ting, respekten för all denna mångfald, att det bara är den som blivit utsatt som kan avgöra om den blev illa behandlad, ett gott uppsåt kan leda till något som smärtar, är den som känt sig utsatt som vet om det, och sist men inte minst att skuldbeläggande inte leder någonvart. Egentligen handlar det om solidaritet.
Sedan vet vi ju alla hur det gick för kung Midas, vars önskan slog in: Allt han rörde vid förvandlades till guld. Det blev både ensamt och omöjligt att leva. Men rik blev han utan tvekan.
"Allt är inte guld som glimmar". Nej sannerligen, det finns sådant som glimmar för att locka oss. Se på all denna bling, bling som finns i butikerna, alla med perfektion ljussatta och manipulerade bilder av ett smakfullt inrett hem, av en lycklig familj, av en ljusnande framtid...Sedan finns det sådant som inte glimmar alls, men är guld värt..
Detdär tala är silver och tiga är guld...det kan vi ju bara kasta i papperskorgen direkt. Det var säkert ett mycket viktigt förhållningssätt en gång i tiden, utifrån rådande kultur. Men om vi inte klarar av att kommunicera idag, då får vi det svårt.
Kolla gärna in trailern också...på hemsidan.
Tur att man har så många barn i så många åldrar, nog ka nman få med sig något av dem på filmen...
Jag fann en helt underbar sida om filmen som beskrev vad den gyllene kompassen, Alethiometern esom den kallas egentligen är: Den uppfanns på 1500 talet, och visar var sanningen finns. Den har en rad ålderdomliga symboler, genom att flytta kompassnålarna kan man ställa alla typer av frågor. Svaret är väldigt svårtytt och ingen nu levande person klarar det, utom möjligen Leira. Hon finns i ett parallellt universum där varje människa har en Daimon, en del av människornas själ som lever utanför kroppen. Den följer människorna och under barndomen kan den ändra form. Magisteriet styr och vill härska över alla världar, Lyra är det barn som enligt ödet är ämnad att äga kompassen och med dess hjälp kämpa för friheten. I norden härskar häxorna över himlarna och isbjörnar är de modigaste krigarna.
På hemsidan kan du träffa din egen Daimon. Eller titta på filmens trailer, den retar verkligen aptiten. Om du klickar på bilden nedan kommer du också till hemsidan. Min Daimon är ett manligt Lejon som heter Leonidas. Jag är "Trevlig att tala med, självsäker, pålitlig, ödmjuk och blyg." Ja, det är väl bara att hålla med :-) Tydligen fick jag min Daimon mailad till mig så jag ska kunna använda den..till vad vet jag inte. Jag får väl återkomma...
Så lite mer om Guld, och glimmande ting...
Vad sägs om "den gyllene regeln"- Allt du vill att andra ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Här blir det genast knepigt, eftersom vi människor har helt olika toleransnivå för vad som är ok. Någon blir kränkt i djupet av sin själ när en annan rycker på axlarna. Detta ordspråk har jag tyckt om, ända tills jag som nybliven lärare hamnade i etiska och moraliska diskussioner med en klok och dominant elev. Han tålde ju behandlingen, alltså skulle han kunna ge den till andra...Så mycket jag och klassen lärde oss av detta "ordspåk", men inte var det att vi ska behandlas lika. Nej, hänsyn tagen till omständigheter och personlighet, det egna ansvaret att lyssna in andras reaktioner, det egna ansvaret att berätta hur man tar saker och ting, respekten för all denna mångfald, att det bara är den som blivit utsatt som kan avgöra om den blev illa behandlad, ett gott uppsåt kan leda till något som smärtar, är den som känt sig utsatt som vet om det, och sist men inte minst att skuldbeläggande inte leder någonvart. Egentligen handlar det om solidaritet.
Sedan vet vi ju alla hur det gick för kung Midas, vars önskan slog in: Allt han rörde vid förvandlades till guld. Det blev både ensamt och omöjligt att leva. Men rik blev han utan tvekan.
"Allt är inte guld som glimmar". Nej sannerligen, det finns sådant som glimmar för att locka oss. Se på all denna bling, bling som finns i butikerna, alla med perfektion ljussatta och manipulerade bilder av ett smakfullt inrett hem, av en lycklig familj, av en ljusnande framtid...Sedan finns det sådant som inte glimmar alls, men är guld värt..
Detdär tala är silver och tiga är guld...det kan vi ju bara kasta i papperskorgen direkt. Det var säkert ett mycket viktigt förhållningssätt en gång i tiden, utifrån rådande kultur. Men om vi inte klarar av att kommunicera idag, då får vi det svårt.
Kolla gärna in trailern också...på hemsidan.
Tur att man har så många barn i så många åldrar, nog ka nman få med sig något av dem på filmen...
Avropa?
Vad är det? Jag tror det är detdär djuret som knaprar på själen ibland och andra gånger kurar ihop sig och gosar, mjukt mot min kind. Det har en randig svans och ser beskedligt ut, som en blandning mellan tvättbjörn och bisamråtta. Det säger just ingenting, bara tittar upp med blanka, mörka ögon. Ibland tomma, ibland hårda och andra gånger djupa och lugnande.
Hur jag har kommit på det? Jo, jag skulle ta reda på vilka hotell som har statligt avtal, 
inför en resa. När vår käre administratör talar om adressen, så slipper det såklart ur mig: Det låter som ett lurvigt litet djur... Varpå jag åtminstone gladde en medmänniska igår...Jag har ju aldrig riktigt förstått varför man ska stoppa undan leken bara för att man blivit vuxen. Många gånger säger jag sådant som vuxna vanligtvis inte gör. Jag vet det inte förrän jag redan talat färdigt och då bjuder jag bara på upplevelsen för de som lyssnar. Jag tror jag är tillräckligt socialt utvecklad för att inte räknas till "de missanpassade".
Sist frågade Anna: Men du Anette....Hur tror du det där djuret låter? Jo svarade jag,
det bara nynnar lite, och man vet inte riktigt om det är av välmående eller om det är ett hotfullt nynnande....Efter att ha sökt lite på internet har jag kommit fram till att Avropan är en sk Kattfrett, en sorts halvbjörn som är rovdjur och i katt- storlek. Den kan således inte alls dra in sina klor, behöver rått kött och förökar sig ganska ofta.
Finns det någon som träffat denna avropa? Har den något eget namn? Själv har jag bara lugnats av dess nynnande, känt den mjuka smekningen. Medan jag givetvis också varit på min vakt när jag hört att den vaknat på fel sida och kanske vill klösa mig när som hellst.... Kanske jag skulle ge den lite smågnagare, så den vågar sig på att komma fram i ljuset och bli lite tämjd...
Jag gillar inte heller gnagare, inte ens för att äta. Så Kattfrättan kan få dem allihop...
Lars Winnerbäck
Winnerbäck i Umeå på Idunteatern. Innan blev det god middag på Olearys och mysigt småprat i sviten. Med tända ljus och stor förväntan. Som infriandes...
Jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i...
Jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd...
Alltså, vilken underbar musiker. Han blir bara bättre för varje skiva han gör. Även denna gång var folkmusikspåret med, men i min smak med mer finess än tidigare. Stundom hördes tydliga toner av Irland, där skivan spelades in även om Daugava, namnet kommer från en flod i Riga.
Så söt när publiken svarar, sällsamt lycklig. Intressant var också att han knipit de två karaktärsstarka musiker som Uno Sveningsson hade med sig för ett par år sedan. Hur ska Uno klara sig nu....
Alltså, Ola Gustafsson, den gitarristen- han är helt underbar, jag tror han har varit en gitarr som blivit förvandlad till en människa. Om man skulle försöka sig på ett samtal med honom skulle han säkerligen behöva gitarren för att kunna knäppa fram ett svar. Han spelar i en helt egen division, uppslukad av musiken- han liksom for omkring på en egen inre scen, eller höll till bakom Winnerbäck. Sedan jag såg honom sist hade han dock ändå börjat titta upp mer så man fick den fröjden också. Tydligen är han producent av Daugava tillsammans med Winnerbäck...tänk att få vara så ett med sitt element....Sedan var det basisten, jag tror att han heter Jerker Odelholm, som också han är helt unik. Han spelade basfiol också. Anna Stadling sjöng, hon har ju en underbar röst. Mer behöver inte sägas.
Jag dansade, hoppade, sjöng. Jag var med min älskade livskamrat Eric och mitt hjärtas syster Anna. Till sist hade min ena fot drabbats av en ystisk smärta, och jag tvingades stå lite mer still. Efteråt haltade jag lyckligt iväg till hotellrummet. Där blev det ett glas vin för de som kunde och tända ljus.
Livet är skönt.
Jag har väntat på ett regn jag kan förlora mig i...
Jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd...
Alltså, vilken underbar musiker. Han blir bara bättre för varje skiva han gör. Även denna gång var folkmusikspåret med, men i min smak med mer finess än tidigare. Stundom hördes tydliga toner av Irland, där skivan spelades in även om Daugava, namnet kommer från en flod i Riga.
Så söt när publiken svarar, sällsamt lycklig. Intressant var också att han knipit de två karaktärsstarka musiker som Uno Sveningsson hade med sig för ett par år sedan. Hur ska Uno klara sig nu....
Alltså, Ola Gustafsson, den gitarristen- han är helt underbar, jag tror han har varit en gitarr som blivit förvandlad till en människa. Om man skulle försöka sig på ett samtal med honom skulle han säkerligen behöva gitarren för att kunna knäppa fram ett svar. Han spelar i en helt egen division, uppslukad av musiken- han liksom for omkring på en egen inre scen, eller höll till bakom Winnerbäck. Sedan jag såg honom sist hade han dock ändå börjat titta upp mer så man fick den fröjden också. Tydligen är han producent av Daugava tillsammans med Winnerbäck...tänk att få vara så ett med sitt element....Sedan var det basisten, jag tror att han heter Jerker Odelholm, som också han är helt unik. Han spelade basfiol också. Anna Stadling sjöng, hon har ju en underbar röst. Mer behöver inte sägas.
Jag dansade, hoppade, sjöng. Jag var med min älskade livskamrat Eric och mitt hjärtas syster Anna. Till sist hade min ena fot drabbats av en ystisk smärta, och jag tvingades stå lite mer still. Efteråt haltade jag lyckligt iväg till hotellrummet. Där blev det ett glas vin för de som kunde och tända ljus.
Livet är skönt.
Att leva kan vara att...
Gå balansgång, eller ständigt handla och mot uppsatta mål....
En dikt med anledning av detta, skriven på bussen imorse...
Kanske smärtan lindras
Då skulle jag äntligen vara sann
Känslan skulle ge friheten åter
Skulle jag förlora målet
eller mig själv
Fortsätta balansgången
eller blödande falla, i frihet
En dikt med anledning av detta, skriven på bussen imorse...
Jag balanserar
På en lina av krossat glas
koncentrerat, graciöst och målmedvetet
Jag är centrerad
Jag kan, jag vill
jag har funnit balansen
Jag kliver helt säkert aldrig fel ...
Då skulle fötterna blödaKanske smärtan lindras
Då skulle jag äntligen vara sann
Känslan skulle ge friheten åter
Skulle jag förlora målet
eller mig själv
Fortsätta balansgången
eller blödande falla, i frihet
Koffein...
Jamen, istället för Lithium...typ...fast tvärtom, i syfte att åstadkomma en tripp...
Jag är så TRÖTT kan inte ens förstå själv hur trött...
Bebisen sparkar och verkar må hur gott som hellst.
Hon växer nog med knakande kanonfart just nu!
I vart fall så har fogarna i mig börjat knaka.
Mystisk känsla som jag aldrig förr haft, det är lite som att ha träningsvärk faktiskt...
(Jo, jag kommer ihåg hur det känns fortfarande!!)
Enda sättet dessa dagar för att jag inte ska somna eller falla i gråt av trötthet är att:
a) jobba på, hålla på med något hela tiden
b) ägna mig åt fysisk njutning såsom att promenera eller älska
c) dricka skit-mycket kaffe
Hmm och vad hände rmed mig, beroende på vilket alternativ jag väljer?
a) somnar inte medan aktiviteten håller på, men blir ändå tröttare (klarar jag bara varannan dag)
b) somnar inte medan aktiviteten håller på ;-) , så fort aktiviteten är över- blir jag lika trött igen, men inte tröttare än innan- kanske piggare i långa loppet...
c) jag får halsbränna och bli illamående- effekten av pigghet kvarstår en stund
Alltså vinner alternativ c...eller? Eller b? En sak till, jag får så svårt att veta vad jag vill och planera saker och ting när jag är såhär trött- det irriterar mig ytterst.
Hm, nu ska jag åka och handla och fota några lampor så vi kan se vilken vi önskar...
Jag stöter emellåt på engelska ord som jag inte tycker får rätt klang översatta till svenska, några av dem är:
enchanting, quest, serenity...
Jag längtar efter filmen stardust, där de pratar brittisk Engelska, jag diggar verkligen klangen...
Kanske jag bott där någon gång?
I helgen är det Winnerbäck!!!
Jag är så TRÖTT kan inte ens förstå själv hur trött...
Bebisen sparkar och verkar må hur gott som hellst.
Hon växer nog med knakande kanonfart just nu!
I vart fall så har fogarna i mig börjat knaka.
Mystisk känsla som jag aldrig förr haft, det är lite som att ha träningsvärk faktiskt...
(Jo, jag kommer ihåg hur det känns fortfarande!!)
Enda sättet dessa dagar för att jag inte ska somna eller falla i gråt av trötthet är att:
a) jobba på, hålla på med något hela tiden
b) ägna mig åt fysisk njutning såsom att promenera eller älska
c) dricka skit-mycket kaffe
Hmm och vad hände rmed mig, beroende på vilket alternativ jag väljer?
a) somnar inte medan aktiviteten håller på, men blir ändå tröttare (klarar jag bara varannan dag)
b) somnar inte medan aktiviteten håller på ;-) , så fort aktiviteten är över- blir jag lika trött igen, men inte tröttare än innan- kanske piggare i långa loppet...
c) jag får halsbränna och bli illamående- effekten av pigghet kvarstår en stund
Alltså vinner alternativ c...eller? Eller b? En sak till, jag får så svårt att veta vad jag vill och planera saker och ting när jag är såhär trött- det irriterar mig ytterst.
Hm, nu ska jag åka och handla och fota några lampor så vi kan se vilken vi önskar...
Jag stöter emellåt på engelska ord som jag inte tycker får rätt klang översatta till svenska, några av dem är:
enchanting, quest, serenity...
Jag längtar efter filmen stardust, där de pratar brittisk Engelska, jag diggar verkligen klangen...
Kanske jag bott där någon gång?
I helgen är det Winnerbäck!!!
Sommaren av is
När hösten kom
gick graderna aldrig ner
sommaren hade tidigt
frusit till is
Den skira grönskan
till synes frodig
var frostnupen och skör
närmare hösten
till oigenkännlighet bränd av kylan
gick graderna aldrig ner
sommaren hade tidigt
frusit till is
Den skira grönskan
till synes frodig
var frostnupen och skör
närmare hösten
till oigenkännlighet bränd av kylan
Vem tände stjärnorna?
Anettes känslosprång
När allt var som vatten
flytande, i och ur varandra
När himlen var vinden och vinden var vattnet
Tiden obunden, vinden fri
Sträckte en längtan sig ut i rymden
Kände sig trevande för
Fann att där fanns frid och utrymme
Längtan tände stjärnorna
Solen brände världarna
till form och fason
längtan, för evigt skild från det flytande
utkastad i tomhet och oändlighet
När allt var som vatten
flytande, i och ur varandra
När himlen var vinden och vinden var vattnet
Tiden obunden, vinden fri
Sträckte en längtan sig ut i rymden
Kände sig trevande för
Fann att där fanns frid och utrymme
Längtan tände stjärnorna
Solen brände världarna
till form och fason
längtan, för evigt skild från det flytande
utkastad i tomhet och oändlighet
Klok som en gås- mina gässlingar
Vi har världens sötaste och finaste gässlingar. Ja, inte för att de vill kallas så. Men vilka barn! Jag fick anledning att damma av liknelsen mellan gässen som flyger i en V- formation och huruvida uttrycket dum som en gås stämmer.
Då tänker jag på vår familj. Våra barn är tydliga individer, men flyger gärna tillsammans.
Igårkväll blev jag så rörd. Lukas kom ner och beklagade sig för att Eric läste för högt för Adrian. (Har man förlägningsbara öron dessutom och blir nyfiken så blir det förstås svårt att somna.) Då följde Arthur med Lukas upp och lade täcket om honom. Han somnade som en hel bukett rosenknoppar.
Annars var kvällen som den brukar: Jag och Lukas hade varit på hockey. Eric hämtade två av barnen. Vi åt middag. Under kvällen var det läxläsning här och där, shackspelning, fika och prat vid köksbordet. Vi hann till och med ägna oss åt några vänner.
Så ljuvligt vardagens ekorrhjul kan vara!
Fast- jag längtar förstås efter att stöka till det och börja måla i Hampus och Lukas rum :-)
Dum som en gås? Fel. Vi har mycket att lära av gässen.
Då tänker jag på vår familj. Våra barn är tydliga individer, men flyger gärna tillsammans.
Igårkväll blev jag så rörd. Lukas kom ner och beklagade sig för att Eric läste för högt för Adrian. (Har man förlägningsbara öron dessutom och blir nyfiken så blir det förstås svårt att somna.) Då följde Arthur med Lukas upp och lade täcket om honom. Han somnade som en hel bukett rosenknoppar.
Annars var kvällen som den brukar: Jag och Lukas hade varit på hockey. Eric hämtade två av barnen. Vi åt middag. Under kvällen var det läxläsning här och där, shackspelning, fika och prat vid köksbordet. Vi hann till och med ägna oss åt några vänner.
Så ljuvligt vardagens ekorrhjul kan vara!
Fast- jag längtar förstås efter att stöka till det och börja måla i Hampus och Lukas rum :-)
Dum som en gås? Fel. Vi har mycket att lära av gässen.
-Varje fågel flyger med egna vingar, men genom att flyga i V-formation ökar
flocken effekten med 71% jämfört med om varje fågel flög ensam.
Lärdom:
Människor som arbetar i en gemensam riktning och med känsla av samhörighet
kommer fortare och lättare till målet eftersom de får draghjälp av varandra.
-Så snart en gås faller ur formationen återtar den sin plats så fort som möjligt,
för att kunna dra nytta av lyftkraften från den framförvarande gåsen
Lärdom:
Om vi hade lika mycket förnuft som en gås skulle vi ansluta oss till
den som strävar i samma riktning som vi själva önskar.
-När ledargåsen blir trött flyttar den bakåt i formationen
och en annan gås intar tätplatsen.
Lärdom
Det lönar sig att turas om att ta det tunga jobbet och dela upp ledarskapet sinsemellan.
-Gässen i formationen skriker bakifrån för
att heja på de främsta till att hålla farten.
Lärdom:
Vi måste se till att våra skrik från de bakre
leden är uppmuntrande och inte tvärtom.
-När en gås blir sjuk eller skadad och inte kan följ med,
lämnar två andra gäss formationen för att hjälpa och skydda den.
De stannar tills gåsen antingen kan flyga igen eller dör.
Lärdom:
Om vi hade lika mycket förnuft som gässen kommer även vi att bistå och
stödja varandra på samma sätt och utvecklas som grupp:
Avslutningsvis lägger jag till förutsättningar för att kunna bli kol som en gås:
- Se till att inte ha några gåsar oplockade med någon. Det blir svårare att ta emot feedback och samarbeta.
- Ingen är dum som en gåsVAr tillåtande, fråande. Vi har olika verklighetsbilder som vi behöver dela.
- Häll inte vatten på någon gås- om respons uteblir, ta en annan väg istället för att bli frustrerad.
- Lyssna aktivt- bli inte en gås som någon häller vatten på.
Spegel, spegel på väggen där
Säg mig vem jag är.
Det tycks mig som om flera av mina jämnåriga väninnor börjar se sig själva.
Om man börjar se sigsjälv börjar man också förhålla sig till sig själv.
Innan man börjat förhålla sig, speglar man sig blott och förhåller sig till resten
av världen, samhället, politiken, vännerna. Jag tror visst det kallas för utveckling.
Om vi 30 + are vore femåringar skulle äldre personer säga till oss att vi var
i en trots- ålder...tack och lov att man slipper höra sådant skit.
Vad barn får stå ut med! Låt oss istället kalla det för utvecklingsperiod.
Nu till generaliseringar, utifrån vad jag vet om mig och några av min väninnor...
Vi 70 talister har i stor utsträckning tagit hand om oss själva och andra.
Våra föräldrar var frimodiga och lät oss hållas, övertygade om att vi skulla klara oss och vissa om att vi vad de än sade ville göra våra egna misstag och göra våra egna vägval. Vi har därför fått en god självkänsla och vet vad vi kan åstadkomma. Självförtroendet kan det vara si och så med. Om världen godkänner eller underkänner, är helt upp till vad vi klarar av att ge den. om vi änr ändamålsenliga. Vi vet att ansvaret för vår egen lycka är vårt, hur vårt liv ser ut beror på val vi själva gjort. Det gör att vår olycka också är vårt eget problem, vilket kan kännas tungt. Vi tycker ofta det är viktigt med solidaritet, man gör inte bara saker och ställer frågor och säker svar för sin egen skull, utan också för andras. Vi vet att demokrati är något man måste upprätthålla varje dag, i stor och smått,. Det är inget man någonsin kan ta förgivet. Våra föräldrar ville låta oss vara jämställda, samtidigt som de inte hade egna förebilder på området, aukoritärt uppfostrade. Men de ville minsann inte göra om samma misstag. Därför läste alla Spock. Det gjorde också att vi blev mentalt vuxna och fick ta ansvar för stora frågor väldigt tidigt. Vi såg oss i ett samhällsperspektiv, inte för att vi behövde revolusionera som 50-talisterna, utan för att vi trodde på vår förmåga och förväntan på oss att bygga världen. Förstod vårt ansvar att förstå och lära mer. Vi växte upp med aids, lågkonjunktur, arbetslöshet och tron på det goda i människorna. Vi har lärt oss att hålla ordning, fast vi är usla på det emellanåt.
Så, tror jag det var...
Därför behöver vi nu "The serenity prayer"
Det tycks mig som om flera av mina jämnåriga väninnor börjar se sig själva.
Om man börjar se sigsjälv börjar man också förhålla sig till sig själv.
Innan man börjat förhålla sig, speglar man sig blott och förhåller sig till resten
av världen, samhället, politiken, vännerna. Jag tror visst det kallas för utveckling.
Om vi 30 + are vore femåringar skulle äldre personer säga till oss att vi var
i en trots- ålder...tack och lov att man slipper höra sådant skit.
Vad barn får stå ut med! Låt oss istället kalla det för utvecklingsperiod.
Nu till generaliseringar, utifrån vad jag vet om mig och några av min väninnor...
Vi 70 talister har i stor utsträckning tagit hand om oss själva och andra.
Våra föräldrar var frimodiga och lät oss hållas, övertygade om att vi skulla klara oss och vissa om att vi vad de än sade ville göra våra egna misstag och göra våra egna vägval. Vi har därför fått en god självkänsla och vet vad vi kan åstadkomma. Självförtroendet kan det vara si och så med. Om världen godkänner eller underkänner, är helt upp till vad vi klarar av att ge den. om vi änr ändamålsenliga. Vi vet att ansvaret för vår egen lycka är vårt, hur vårt liv ser ut beror på val vi själva gjort. Det gör att vår olycka också är vårt eget problem, vilket kan kännas tungt. Vi tycker ofta det är viktigt med solidaritet, man gör inte bara saker och ställer frågor och säker svar för sin egen skull, utan också för andras. Vi vet att demokrati är något man måste upprätthålla varje dag, i stor och smått,. Det är inget man någonsin kan ta förgivet. Våra föräldrar ville låta oss vara jämställda, samtidigt som de inte hade egna förebilder på området, aukoritärt uppfostrade. Men de ville minsann inte göra om samma misstag. Därför läste alla Spock. Det gjorde också att vi blev mentalt vuxna och fick ta ansvar för stora frågor väldigt tidigt. Vi såg oss i ett samhällsperspektiv, inte för att vi behövde revolusionera som 50-talisterna, utan för att vi trodde på vår förmåga och förväntan på oss att bygga världen. Förstod vårt ansvar att förstå och lära mer. Vi växte upp med aids, lågkonjunktur, arbetslöshet och tron på det goda i människorna. Vi har lärt oss att hålla ordning, fast vi är usla på det emellanåt.
Så, tror jag det var...
Därför behöver vi nu "The serenity prayer"
God, grant me the serenity
to accept the things I cannot change,
courage to change the things I can,
and the wisdom to know the difference.
-Reinhold Niebuh
Därför förstår vi att vi har ett litet barn inom oss, som ropar och ropar
Därför kan vi flytta berg somliga dagar, medan vi andra dagar inte kan rubba ett sandkorn.
Därför kan vi bli fyllda av en tystnad så stor och ensam att vi inte ens hör ekot av vår egen röst och tanke.
Därför kan vi viska så att hela världen hör och förstår
Därför gör vi världen bättre...
Därför går vi hand i hand med hoppets ängel
Ps/ Jippey, det snöar...
Korr- schack
Min älskade har inlett Sverige SM i Korr- schack idag. Jag önskar honom all lycka på färden. Och grattis på farsdagen imorgon.
Jag beundrar verkligen dessa människor som kan låta tiden verka och skapandet ta tid. Heja på er alla. Jag menar...denna turnering består av 13 deltagare och är förmodligen inte färdig förrän om ett par år...!!
Wow!
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Schack. Utgångsställning i schack, | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I Wikipedia står det såhär:
Schack är ett brädspel för två deltagare. Ordet "schack" kommer från det persiska ordet shah, vilket betyder "kung". Schack hör till spel med fullständig information vilket innebär
- att allt som händer är synligt för båda spelarna,
- att det är ett rent skicklighetsspel utan inslag av tur
- att det teoretiskt finns en optimal strategi för någon av spelarna (som dock är okänd).
Det torde ju passa min Eric, han är en kung. Ärlig, öppen, skicklig, intelligent och strävar städigt efter det optimala.
ERIC- tycks dessutom vara en förkortning av:
ERIC - Education Resources Information Center
Om namnet Eric står det: Erik är ett nordiskt mansnamn av germanskt/fornnordiskt ursprung, ursprungligen Airikr som är sammansatt av en förled som betyder 'ensam' eller 'alltid', och en slutled som betyder 'härskare, kung' eller 'stor, mäktig'.
Så, den turneringen torde gå bra...
När musiken tystnar
Idag har jag varit på Hockey med Lukas. Under träningen roade jag mig med att läsa vidare på "När musiken tystnar" Av Lars H Gustafsson. Jag återkommer med recension, än så länge är det en njutbar läsning. Boken är en biografi över Kyllan. En flicka som dog när hon var 10 år. Bokan tycks handla om hur musiken kans tystna i dubbel bemärkelse för en människa. Den handlar om livsvilja och glädje också, förutom ett musikaliskt intresse.
Såhär skriver författaren om den andra underliggande berättelsen i boken:
"Det handlar om vad som händer en människa när musiken tystnar...Musiken som sinnebild för vårt behov att leka, fantisera och skapa något eget, vårt behov av att själva få skriva en berättelse, en sång, en låt, om vilka vi är och vill vara....Musiken kan ibland tystna av sig själv. Men den kan också tystas."
Visst är det vad vi bloggare gör, vi skapar, fantiserar, skriver vår berättelse. Det finns också bloggare vars musik tystnat, eller tystats. Å andra sidan finns det människor som genom att blogga håller sin musik hörbar och inom räckhåll.
På tal om de grådvärgar jag tidigare skrivit om: Det kanske bor en grådvärg i mig också. Idag skulle de sista kakelbitarna på plats...Misann, visst hade jag mätat fel. Jag hade glömt en kapning på en sida....jag svär inte.
Men däremot så gnisslar grådvärgen tänder. Det skär i huvudet så jag får huvudvärk. Musiken tystnar.
Eller har huvudvärken och de svidande ögonen att göra med att jag ville njuta av min underbara sambo igår sent och imorse vaknade 6.00? En gosig, varm och snorig femåring kom nedkrypande, och skrapade med fötterna mot mina ben. Sådan njutning kan man ju inte tacka nej till. Giraffen hade han med, eftersom Tigermamman tillfälligtvis är på semster. Hampus låg ända tills han ville att jag skulle kolla vad klockan var, han hade mkt riktigt på känn att den var mindre än den brukar när han vaknar.
- Kan man kliva upp då?
Jo, det kunde man. ( Om man inte är mamma)
Så satte han sig med välling framför morgon- tv.
/
Såhär skriver författaren om den andra underliggande berättelsen i boken:
"Det handlar om vad som händer en människa när musiken tystnar...Musiken som sinnebild för vårt behov att leka, fantisera och skapa något eget, vårt behov av att själva få skriva en berättelse, en sång, en låt, om vilka vi är och vill vara....Musiken kan ibland tystna av sig själv. Men den kan också tystas."
Visst är det vad vi bloggare gör, vi skapar, fantiserar, skriver vår berättelse. Det finns också bloggare vars musik tystnat, eller tystats. Å andra sidan finns det människor som genom att blogga håller sin musik hörbar och inom räckhåll.
På tal om de grådvärgar jag tidigare skrivit om: Det kanske bor en grådvärg i mig också. Idag skulle de sista kakelbitarna på plats...Misann, visst hade jag mätat fel. Jag hade glömt en kapning på en sida....jag svär inte.
Men däremot så gnisslar grådvärgen tänder. Det skär i huvudet så jag får huvudvärk. Musiken tystnar.
Eller har huvudvärken och de svidande ögonen att göra med att jag ville njuta av min underbara sambo igår sent och imorse vaknade 6.00? En gosig, varm och snorig femåring kom nedkrypande, och skrapade med fötterna mot mina ben. Sådan njutning kan man ju inte tacka nej till. Giraffen hade han med, eftersom Tigermamman tillfälligtvis är på semster. Hampus låg ända tills han ville att jag skulle kolla vad klockan var, han hade mkt riktigt på känn att den var mindre än den brukar när han vaknar.
- Kan man kliva upp då?
Jo, det kunde man. ( Om man inte är mamma)
Så satte han sig med välling framför morgon- tv.
/
Vad tandläkarväder är för mig
Jag fick en bra fråga av Emeli- Margueritee...
Jag vet tyvärr inget bättre sätt att svara på kommentarer på...än att göra en själv eller skapa ett nytt inlägg. Vet någon annan?
Jo, kanske mitt nästa inlägg (grådvärgar och regn) förklarade tandläkarvädret något. För mig är tandläkarväder grått, mjölkvitt, dystert, vardagstrist, svenssontråkigt, man ser liksom inte igenom det. Samtidigt så kan det vara skönt att vila i tandläkarvädret, det kräver inget av en. Man blir anonym och kan gömma sig. Tandläkarvädrets anda är intetsägande och samtidigt fyllt av den medelmåtts-intention som vi som växte upp under 80- talet drogs med, förutom benvärmare, glitter överallt, dicso, ceriserosa (utan att skämmas), plastörhängen. Kanske vi behövde allt detta ytliga, plastiga, glittrandet för att ett sorts tandläkarväder rådde i samhället?
Jag såg att du hade en länk till Irma, hennes syster Idde har väl sjungit en del med Winnerbäck, så vitt jag vet.
/ Anette
Jag vet tyvärr inget bättre sätt att svara på kommentarer på...än att göra en själv eller skapa ett nytt inlägg. Vet någon annan?
Jo, kanske mitt nästa inlägg (grådvärgar och regn) förklarade tandläkarvädret något. För mig är tandläkarväder grått, mjölkvitt, dystert, vardagstrist, svenssontråkigt, man ser liksom inte igenom det. Samtidigt så kan det vara skönt att vila i tandläkarvädret, det kräver inget av en. Man blir anonym och kan gömma sig. Tandläkarvädrets anda är intetsägande och samtidigt fyllt av den medelmåtts-intention som vi som växte upp under 80- talet drogs med, förutom benvärmare, glitter överallt, dicso, ceriserosa (utan att skämmas), plastörhängen. Kanske vi behövde allt detta ytliga, plastiga, glittrandet för att ett sorts tandläkarväder rådde i samhället?
Jag såg att du hade en länk till Irma, hennes syster Idde har väl sjungit en del med Winnerbäck, så vitt jag vet.
/ Anette
Grådvärgar, färger och regn
Hur kan det komma sig, att ena gången när det regnar så glädjs människan och vill vända sitt ansikte uppåt för att låta dropparna skölja över ansiktet, dansa i regnet. Färgerna förstärks av dropparna och världens tycks mer levande. Vattnet är en gåva till moder jord och allt levande.
Andra gånger känns fenomenet bara grått och tråkigt. Grådvärgarna börjar väsa bakom sina stenar. Fast alla som sett Ronja vet att de inte är farliga, så kryper obehaget sig på. Det enda som finns att vara rädd för är rädslan. Det är den i sin tur som eggar dessa små- grå- djävlar, de gnider händerna och ler i mjugg. Jag har träffat många grådvärgar i mina dar...Det är en liknelse jag tar till, tänk att det finns människor som gärna underblåser andrs olycka eller håller sig i närheten när någon inte mår bra bara för att själva må bättre. Kan man förresten värdera deras beteende, kanske skänker de samtidigt tröst och naturligtvis behövs alla människor.
Vem ska föra regnets talan, när större delen av mänskligheten börjar se det som är grått istället för alla färger. Regn är i många sammanhang en metafor för något svårt. Mer sällan för något positivt.
Men när tandläkarvädret råder inuti och utanpå, är det inte alltid lätt att tänka så.
Vi har en fantastisk nutidspoet, som ofta skildrar natur regn och väder..The one and olny Winnerbäck. I hans låt Söndermarken beskiver vad tandläkarvädret kan innehålla...
Visst känns det igen...en sådan dag som idag...
Brottsstycken ur SÖNDERMARKEN
(Text & musik: Lars Winnerbäck)
det luktar från bespisningen av halvhjärtad husmanskost. Och löven ligger klistrade mot marken.
Gråvita skyar, tandläkarväder,
nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar,
ser jag när jag blundar, och nånstans där så blev jag den jag är nu.
sagan om ett uppror, drömmen om en högre höjd
och stjärnorna som glittar,och ingen jävel når mig nånsin mera.
ett stort steg för betongen och den rotlösa känslan
som ännu ett hinder på vägen mot den råa romantiken
ut i verkligheten, drömmen, ut i färgerna man bara ser på bio
för nånstans under lagren, av tätortstimotej så bredde stora världen ut sig
utan farthinder, och konsumkort och nypon
blåsa iväg och aldrig komma tillbaka mer till bäcken där det började
nåt som inte var IKEA, nåt som inte hade lösningen i kanten
och det doftar just som asfalt gör om hösten
en himmel liksom silad ifrån kusten
med det lilla som blev över, efter vågorna, stormarna och skummet
Söndermarken jagar mig, men jag är inte där
Andra gånger känns fenomenet bara grått och tråkigt. Grådvärgarna börjar väsa bakom sina stenar. Fast alla som sett Ronja vet att de inte är farliga, så kryper obehaget sig på. Det enda som finns att vara rädd för är rädslan. Det är den i sin tur som eggar dessa små- grå- djävlar, de gnider händerna och ler i mjugg. Jag har träffat många grådvärgar i mina dar...Det är en liknelse jag tar till, tänk att det finns människor som gärna underblåser andrs olycka eller håller sig i närheten när någon inte mår bra bara för att själva må bättre. Kan man förresten värdera deras beteende, kanske skänker de samtidigt tröst och naturligtvis behövs alla människor.
Vem ska föra regnets talan, när större delen av mänskligheten börjar se det som är grått istället för alla färger. Regn är i många sammanhang en metafor för något svårt. Mer sällan för något positivt.
Men när tandläkarvädret råder inuti och utanpå, är det inte alltid lätt att tänka så.
Vi har en fantastisk nutidspoet, som ofta skildrar natur regn och väder..The one and olny Winnerbäck. I hans låt Söndermarken beskiver vad tandläkarvädret kan innehålla...
Visst känns det igen...en sådan dag som idag...
Brottsstycken ur SÖNDERMARKEN
(Text & musik: Lars Winnerbäck)
det luktar från bespisningen av halvhjärtad husmanskost. Och löven ligger klistrade mot marken.
Gråvita skyar, tandläkarväder,
nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar,
ser jag när jag blundar, och nånstans där så blev jag den jag är nu.
sagan om ett uppror, drömmen om en högre höjd
och stjärnorna som glittar,och ingen jävel når mig nånsin mera.
ett stort steg för betongen och den rotlösa känslan
som ännu ett hinder på vägen mot den råa romantiken
ut i verkligheten, drömmen, ut i färgerna man bara ser på bio
för nånstans under lagren, av tätortstimotej så bredde stora världen ut sig
utan farthinder, och konsumkort och nypon
blåsa iväg och aldrig komma tillbaka mer till bäcken där det började
nåt som inte var IKEA, nåt som inte hade lösningen i kanten
och det doftar just som asfalt gör om hösten
en himmel liksom silad ifrån kusten
med det lilla som blev över, efter vågorna, stormarna och skummet
Söndermarken jagar mig, men jag är inte där
Tandläkarväder
Idag är det tandläkarväder. Det känns. De lovade en halvmeter snö, men det bara slätregnar. Jag har tandläkarväder på insidan idag också känns det som. Fast jag vet nog ungefär vad det beror på, så det får vara. Solen går väl upp igen till sist, alternativt kan man låta sig snöa över. Ett mjukt täcke av pundersnö, det vore något att vila under.
Plötsligt hör jag att korv, bacon och rött kött inte är nyttigt. (som om det var en nyhet...)
Forskare har nu funnit tydliga bevis på att risken för cancer ökar om man äter mycket sådant.
Fritt fram är det däremot för vilt, fisk och fågel. Det är ju glädjande. Det är sådan mat jag föredrar.
Sedan är det detta med att laga till mat i vardagens ekorrhjul- med fyra barn som bitvis är konservativa i sin matkultur.
Frysen är tack vara lilla söta pappa full av älgkött, såväl fina stekar som köttfärs. Jag antar att jag skulle kunna locka fram det husliga i mig om jag planerade för det. Kanske om vi gör en sådandär mat- planering, veckovis.
En av världens bästa filosofer, poeter, låtskrivare artister får vagga mig till ro. Lars Winnerbäcks skiva söndermarken rinner in i mina öron och värmen sprider sig. Strax har snön tinat....
Men det är ett helt annat inlägg...
/ Anette
Plötsligt hör jag att korv, bacon och rött kött inte är nyttigt. (som om det var en nyhet...)
Forskare har nu funnit tydliga bevis på att risken för cancer ökar om man äter mycket sådant.
Fritt fram är det däremot för vilt, fisk och fågel. Det är ju glädjande. Det är sådan mat jag föredrar.
Sedan är det detta med att laga till mat i vardagens ekorrhjul- med fyra barn som bitvis är konservativa i sin matkultur.
Frysen är tack vara lilla söta pappa full av älgkött, såväl fina stekar som köttfärs. Jag antar att jag skulle kunna locka fram det husliga i mig om jag planerade för det. Kanske om vi gör en sådandär mat- planering, veckovis.
En av världens bästa filosofer, poeter, låtskrivare artister får vagga mig till ro. Lars Winnerbäcks skiva söndermarken rinner in i mina öron och värmen sprider sig. Strax har snön tinat....
Men det är ett helt annat inlägg...
/ Anette
En nulägesbild av köket, trots dygnsrytm
Nu har jag ju rapporterat lite eftersom angående köket. Just nu ser det ut såhär (klicka så blir de större):
Synd att vi inte tog någon före-bild bara.
Ikväll tänker jag roa mig med att beställa en kökslampa på Ikea.
De har en som man touch-styr tändning och dimmer ...wow.
Sedan får vi träna på att inte lampan är nåogn leksak. När jag skriver vi så menar jag vi, mig inberäknad.
Lukas har börjat med Soduku. Just nu sitter Adrian också och klurar på ett sådant.
Själv har jag inte det rätta tålamodet.
Jag känner hur jag vill göra redet klart, och jag är jättesömnig. På morgonen och förmiddagen är jag naturligt trött, men gör det jag ska. Min egen dygnsrytm ser ut så att jag gärna spar intensiva/ krävande eller tråkiga uppgifter till eftermiddagen. Det funkar liksom inte längre. Jag försöker ex läsa en jättebra, men svår engelsk bok med liten text( på eftermiddagarna) "Children with visual impairments". Vad händer då- jo, jag somnar!!
Så hur gör man?
För att hålla sig vaken?
Eller gå tvärtemot sin egen dygnsrytm....
Kan någon berätta?
Imorgon ska kaklet sättas klart. Jag ska hämta de sista bitarna på kakelcentralen
Undrar vilket fika de gillar...
I helgen är det dax att börja planera Lukas födelsedag som är den 20:e November. Han har beställt skattjakt a la Haloween...That´s all i know.
Over and out
Synd att vi inte tog någon före-bild bara.
Ikväll tänker jag roa mig med att beställa en kökslampa på Ikea.
De har en som man touch-styr tändning och dimmer ...wow.
Sedan får vi träna på att inte lampan är nåogn leksak. När jag skriver vi så menar jag vi, mig inberäknad.
Lukas har börjat med Soduku. Just nu sitter Adrian också och klurar på ett sådant.
Själv har jag inte det rätta tålamodet.
Jag känner hur jag vill göra redet klart, och jag är jättesömnig. På morgonen och förmiddagen är jag naturligt trött, men gör det jag ska. Min egen dygnsrytm ser ut så att jag gärna spar intensiva/ krävande eller tråkiga uppgifter till eftermiddagen. Det funkar liksom inte längre. Jag försöker ex läsa en jättebra, men svår engelsk bok med liten text( på eftermiddagarna) "Children with visual impairments". Vad händer då- jo, jag somnar!!
Så hur gör man?
För att hålla sig vaken?
Eller gå tvärtemot sin egen dygnsrytm....
Kan någon berätta?
Imorgon ska kaklet sättas klart. Jag ska hämta de sista bitarna på kakelcentralen
Undrar vilket fika de gillar...
I helgen är det dax att börja planera Lukas födelsedag som är den 20:e November. Han har beställt skattjakt a la Haloween...That´s all i know.
Over and out
Lilla hjärtat...
Idag var jag till barnmorskan och kollade läget. Läget var helt ok. Alla värden fin- fina. Tack vare att jag trappat ner i arbetstid och intention, känner jag. Det var ett klokt val.
Starta bildspelet för att höra lillans hjärta slå
Det var så fint, det lilla hjärtat, sedan fick ju Eric en bra träningsuppgift för att redigera ljud också.
/
Starta bildspelet för att höra lillans hjärta slå
Det var så fint, det lilla hjärtat, sedan fick ju Eric en bra träningsuppgift för att redigera ljud också.
/
Puss på kakelcentralen
Vi köpte kaklet på Beijer, och gissa...de hade knappt en kakelskärare att låna ut. Nåja,det löste sig med Magnus hjälp. Nu är allt kakel på plats sånär som två plattor som behöver specialkapas. Det kan heller inte Beijer bistå med. Alltså, jag ringde kakelcentralen, som jag har goda erfarenheter av tidigare. Förklarade läget, att jag inte köpt kaklet hos dem, men gärna betalade för att de specialfixade mina plattor.
Den trevlige mannen berättade att de inte hade denna maskin uppställd, samt att han som sköter den var i Thailand. Men om jag kunde tänka mig att vänta så...Denna semestrande person skulle komma tillbaka om ett par veckor.
Jo, jag väntar gärna. Svarade jag. Det är ju svårt att få till på annat sätt.
Kom in i eftermiddag du så ska jag titta på plattorna.
Alltså- han skulle ha en stor puss mitt i pannan. Jag behöver inte vänta (som jag är usel på, har jag gjort en god gärning utan att veta det och belönas av änglarna?)
Så, jag var nyss dit. Ja, hej, jag pratade med någon tidigare om kapning.
- Det var jag, hörs en röst.
- Å, vilken trevlig man :-)
Jag visar plattorna och vi kommer överens om hur det ska göras.
- Då kan du komma in på Fredag med lite fika åt oss så ska du se att det ordnar sig :-)
Är jag lycklig, lycklig eller!!
En stor puss till service- minded people....
Halloween
Firades härhemma, i lagom skala. Det började med att Lukas var inbjuden till ett skoldisco, men han stannade hellre hemma och mös med oss. Här nedan kan ni se vad som hände under kvällen.
Här karvar vi ur pumpan, alla i tur och ordning. Vår allra minsta lilla vampyr tycks vara lite sömnig och kvällen är ännu ung. Den äldre hade vid detta laget vampyrat klart ,han gjorde det kort och koncist.
Sedan började skattjakten, en häxa hade gömt godis. Första ledtråden fanns vid bargloben, sedan bar det iväg ut med pannlampor. Eric fotograferade och fanns som moraliskt stöd.
Lukas som vampyr...
Här var skatten, i skrivarstugan...
Lite trött efter allt bestyr, Barda var lite farligt denna vecka, men med röda ögon oc´h farlig mask, gick det bra.
Kvällen avslutades, som så ofta, med ett parti schack.
Här karvar vi ur pumpan, alla i tur och ordning. Vår allra minsta lilla vampyr tycks vara lite sömnig och kvällen är ännu ung. Den äldre hade vid detta laget vampyrat klart ,han gjorde det kort och koncist.Sedan började skattjakten, en häxa hade gömt godis. Första ledtråden fanns vid bargloben, sedan bar det iväg ut med pannlampor. Eric fotograferade och fanns som moraliskt stöd.Lukas som vampyr... Här var skatten, i skrivarstugan... Lite trött efter allt bestyr, Barda var lite farligt denna vecka, men med röda ögon oc´h farlig mask, gick det bra. Kvällen avslutades, som så ofta, med ett parti schack.Köket igen...
Idag har jag bespetsat mig på att få kaklet på plats. Det är så lite som fattas.
Sedan det trååååkigaste: Att rengöra verktygen....
Imoron kan jag i så fall foga.
Och silicona.
Sedan är det så klart som det ska bli för tillfället...
Annars ska jag idag ägna mig åt att skrapa ihop en rapport. Eller åtminstoen början, skelettet, analysmodell, foskningsperspektiv- ispirationen är där den ska. I själva verket skulle jag hellre strunta i kaklet och försjunka i skrivandet. Jag börjar veta i mitt huvud vad jag vill med uppsatsen. Uppgiften är dock styrd: Att göra en fallstudie utifrån synrehabilitering. Jag har två tillfällen till praktik,denna månad, förutom det har jag tänkt mig begära ut journaler sedan personen i fråga var 0 år.
Fast kaklet: jag vill ju få det helt klart. Barnen ska slippa bo i ett renoveringskök. Idag kommer storpojkarna- skönt. Äntligen lite liv í huset. Det är i och för sig skönt ibland, att ägna sig åt ensamhet, när man är trött eller sliten. Men skönast är ändå när så många av barnen som möjligt är hemma.
Då ska jag och Adrian sticka, förmodligen ikväll. Han har blivit min handarbetspolare. Det är lite roligare då, och han gör verkligen jättefint. Snabblärd och estetisk som han är.
Godmorgon
Sedan det trååååkigaste: Att rengöra verktygen....
Imoron kan jag i så fall foga.
Och silicona.
Sedan är det så klart som det ska bli för tillfället...
Annars ska jag idag ägna mig åt att skrapa ihop en rapport. Eller åtminstoen början, skelettet, analysmodell, foskningsperspektiv- ispirationen är där den ska. I själva verket skulle jag hellre strunta i kaklet och försjunka i skrivandet. Jag börjar veta i mitt huvud vad jag vill med uppsatsen. Uppgiften är dock styrd: Att göra en fallstudie utifrån synrehabilitering. Jag har två tillfällen till praktik,denna månad, förutom det har jag tänkt mig begära ut journaler sedan personen i fråga var 0 år.
Fast kaklet: jag vill ju få det helt klart. Barnen ska slippa bo i ett renoveringskök. Idag kommer storpojkarna- skönt. Äntligen lite liv í huset. Det är i och för sig skönt ibland, att ägna sig åt ensamhet, när man är trött eller sliten. Men skönast är ändå när så många av barnen som möjligt är hemma.
Då ska jag och Adrian sticka, förmodligen ikväll. Han har blivit min handarbetspolare. Det är lite roligare då, och han gör verkligen jättefint. Snabblärd och estetisk som han är.
Godmorgon
Lithium
Alltså:
Det är skönt att vara i kontakt med sitt känsloliv, men också en förbannelse. Inte för att jag är mano- depressiv, men jag har heller aldrig variot särskilt slätstruken. Jag känner, jag lever, jag dansar, jag älskar, jag lider....
Det gäller bara att lära sig leva med sigsjälv och förstå vad som tillhör mig och ska hållas däri eller vad som har med andra människor att göra och därför behöver kommuniceras med dem. Annars kan det bli orättvist och svårt.
Många av de som är mano-depressiva säger att de inte vill medicinera, för de vill vara sig själva, ha tillgång till sin själ. Jag kan förstå det. Naturligtvis finns det en gräns. När man börjar bli farlig för sigsjälv eller andra.
Vad livet är vackert, och svårt.
Den här låten säger väl det mesta.
Lithium- Evanescense
Idag är det ett mycket intressant seminarie på st24: Hjärnfonden anordnade ett seminarie i Oktober "Härnans dag". Det är hjärnforskare som berättar om den fantastiska hjärnan och dess funktioner. Om skador i hjärnan och hur det blir för den som lever med sjukdomar som ex scitzofreni, Synd att jag måste ägna mig åt mina studier. Tv:n får stå på, när de börjar prata om synen, minnet, lärandet- då ska jag bänka mig.
Kram
Det är skönt att vara i kontakt med sitt känsloliv, men också en förbannelse. Inte för att jag är mano- depressiv, men jag har heller aldrig variot särskilt slätstruken. Jag känner, jag lever, jag dansar, jag älskar, jag lider....
Det gäller bara att lära sig leva med sigsjälv och förstå vad som tillhör mig och ska hållas däri eller vad som har med andra människor att göra och därför behöver kommuniceras med dem. Annars kan det bli orättvist och svårt.
Många av de som är mano-depressiva säger att de inte vill medicinera, för de vill vara sig själva, ha tillgång till sin själ. Jag kan förstå det. Naturligtvis finns det en gräns. När man börjar bli farlig för sigsjälv eller andra.
Vad livet är vackert, och svårt.
Den här låten säger väl det mesta.
Lithium- Evanescense
Idag är det ett mycket intressant seminarie på st24: Hjärnfonden anordnade ett seminarie i Oktober "Härnans dag". Det är hjärnforskare som berättar om den fantastiska hjärnan och dess funktioner. Om skador i hjärnan och hur det blir för den som lever med sjukdomar som ex scitzofreni, Synd att jag måste ägna mig åt mina studier. Tv:n får stå på, när de börjar prata om synen, minnet, lärandet- då ska jag bänka mig.
Kram
Blind på ögonen
Ibland vore det bra om jag var lite mer bakom flötet och blind på ögonen. Andra dagar vore det bättre om jag hade varit klokare och seende. Jag tycks ju vara på den gyllene medelvägen emellanåt också, även om jag inte är helt vanlig i alla avseenden, jag är pecis lika ovanlig som alla andra. Det är individuellt olika som någon sade :-)
Denna gång borde jag förutsett att den mjuka skivan kunde suga åt sig fukt och börja bukta under kaklet, på de ställen där den inte var riktigt fastspikad....Hm! Så nu har jag precis börjat plocka bort vissa kakelplattor. Trött efter allt lyssnande och seende och en sen trevlig kväll...Jag lade mig till sist i badet istället. Verktygen i vatten, och jag likaså.
I ett försök att bli lite mer lagom, långsam, avtrubbad, avslappnad och förnöjd med de skavanker livet bjuder mig på som jag tycker om att betrakta men gärna vill fixa...ibland alldeles i onödan....
För vad vore livet om allt bara var lagom och tråkigt och slätstruket...ja, kanske som en bal på slottet- helt underbart...
En annan dag...
Denna gång borde jag förutsett att den mjuka skivan kunde suga åt sig fukt och börja bukta under kaklet, på de ställen där den inte var riktigt fastspikad....Hm! Så nu har jag precis börjat plocka bort vissa kakelplattor. Trött efter allt lyssnande och seende och en sen trevlig kväll...Jag lade mig till sist i badet istället. Verktygen i vatten, och jag likaså.
I ett försök att bli lite mer lagom, långsam, avtrubbad, avslappnad och förnöjd med de skavanker livet bjuder mig på som jag tycker om att betrakta men gärna vill fixa...ibland alldeles i onödan....
För vad vore livet om allt bara var lagom och tråkigt och slätstruket...ja, kanske som en bal på slottet- helt underbart...
En annan dag...
Köket..
Idag ska det sättas kakel, det är så roligt. Att man med små förändringar och medel kan få det snyggt. Mitt hem är mitt slott- lixom. Men nu: en kaffepaus.
Förnuft och passion
Igår under Haloweenmiddagen pratade vi om känslan och tanken under middagen. Kroppen och hjärnbarken. Det fysiska och sinnliga. Passionen och förnuftet. Hur det behöver vara en balans dem emellan och att den ena mycket väl kan tyrannisera över den andra. Själv har jag mycket god tillgång till både mina känslor och mitt förnuft, ofta är det krig däremellan. Att vara i balans, meditera och finna det sanna i sigsjälv är inte alltid lätt men också en av livets största mysterium och utmaningar.
Därför vill jag citera Profeten, Khalil Gibran:
"Ert förnuft och er passion är rodret och seglen för er sjöfarande själ. Om antingen seglet eller rodret går sönder, kan ni endast driva utan styrsel eller bli liggande stilla mitt ute på havet. Ty om förnuftet får härska ensamt, är det en hämmande kraft; och om passionen får utvecklas fritt är den en låga som bränner sig själv till döds."
Jag ser alltförmånga människor som rationaliserar livets djupare existensiella frågor. De tycks vara i stort behov av att inte känna efter, bara köra på....När jag själv beter mig så beror det oftast på att det är så mycket kaos och förvirring över mina känslor och min vilja, meningen med allt- så jag helt enkelt lägger det åt sidan ett tag. Alltså, stormar det för hårt så behöver man reva seglen, för att åter kunna låta vinden föra en bort när det mojnat lita. Man vill inte bli liggande och skeppsbruten i ett stormigt hav. Å andra sidan- alla som varit förälskade på riktigt vet att det i det närmaste är en sinnessjukdom. Man blir besatt, vaken, levande- men brinner också upp om man inte finner ro till sist. Då förmår man inte reva seglen, vill det inte heller, då säger man- låt vinden blåsa mig varhellst den vill- jag låter mig gärna krossas mot klippan- för då har jag i sanning levt. Turligen brukar förälskelse övergå till en något lugnare kärleksrelation. Eller så var det bara passion och då följer ett intet därefter...man kanske söker en ny passionerad relation utan att veta hur det går till att älska.
Så: Passion och förnuft- i balans- i landet lagom....( är det så?)
Därför vill jag citera Profeten, Khalil Gibran:
"Ert förnuft och er passion är rodret och seglen för er sjöfarande själ. Om antingen seglet eller rodret går sönder, kan ni endast driva utan styrsel eller bli liggande stilla mitt ute på havet. Ty om förnuftet får härska ensamt, är det en hämmande kraft; och om passionen får utvecklas fritt är den en låga som bränner sig själv till döds."
Jag ser alltförmånga människor som rationaliserar livets djupare existensiella frågor. De tycks vara i stort behov av att inte känna efter, bara köra på....När jag själv beter mig så beror det oftast på att det är så mycket kaos och förvirring över mina känslor och min vilja, meningen med allt- så jag helt enkelt lägger det åt sidan ett tag. Alltså, stormar det för hårt så behöver man reva seglen, för att åter kunna låta vinden föra en bort när det mojnat lita. Man vill inte bli liggande och skeppsbruten i ett stormigt hav. Å andra sidan- alla som varit förälskade på riktigt vet att det i det närmaste är en sinnessjukdom. Man blir besatt, vaken, levande- men brinner också upp om man inte finner ro till sist. Då förmår man inte reva seglen, vill det inte heller, då säger man- låt vinden blåsa mig varhellst den vill- jag låter mig gärna krossas mot klippan- för då har jag i sanning levt. Turligen brukar förälskelse övergå till en något lugnare kärleksrelation. Eller så var det bara passion och då följer ett intet därefter...man kanske söker en ny passionerad relation utan att veta hur det går till att älska.
Så: Passion och förnuft- i balans- i landet lagom....( är det så?)
Hemma!
Nu är jag åter hemma. Jag har varit två dagar i Stockholm och sedan en dag i Östersund. Jag gillar verkligen att flacka kring, men blir tröttare nu än annars av det. Det blev 10 timmars flextid på tre dagar, så idag är jag (nästan) helt befriad från arbete. Som vanligt är det ljuvligt att vara i Östersund. Jag skulle kunna bo där. Människorna är så varma och välkomnande. Jag och Eric kommer att fira julen i en enslig stuga i fjällen i Härjedalen, med bastu, öppenspis, skidspår och massor av läsning. Det visade sig att en urgullig fröken jag arbetat med också har sin stuga där. Nåja, vi blev inbjudna på kaffe, det kommer att passa bra i samband med att vi hämtar upp stugnyckeln.
För mig blir det ju en sorts avsked till dessa vackra fjäll, för barnledigheten börjar någon gång i början av nästa år.
I morgon blir det haloweenfirande med småpojkarna. Igårkväll var vi på Haloweenmiddag hos Maria och Myles. Vad mysigt, det var samma personer som på thanksgivning ifjol. Roligt att återses efter ett år och få följa dem lite i livet, fastän på håll. Middagen avslutades med en ny inbjudan till middag i detta underbara sällskap. Vi ska kolla i vår familjeplanering och se hur det går ihop med Lars Winnerbäck och annat. Så skönt det kan vara att sällskapa fast man bortom sig av trötthet. När det finns kärlek i luften. På lördag är det 50- årsfest för en av Eric:s vänner- med strandtema...hmmm- nåja vi gör så gott vi kan. Jag var in på Buttriks och skaffade lite tillbehör. Gissa om det var äckligt mycket folk där veckan före Halloween....Magus den gullungen är med våra barn under kvällen. Jag har en antisocial ådra som få vet om, men jag tycker itne att sådna stora fester med mycket okänt folk är helt bekvämt. Nåja, det kan ju också bli som en bal på slottet, helt underbart...
Idag ska jag återse en kär gammal bekant. Vi äter lunch ihop. Sedan återgår jag till att knacka kakel och måla vägg. Mitt mål är att det ska var klart när storpojkarna kommer. Det ska blir roligt att se deras överraskade miner (om ni inte läser min blogg förstås)
Nu ska jag återgå till kakelknackning...
För mig blir det ju en sorts avsked till dessa vackra fjäll, för barnledigheten börjar någon gång i början av nästa år.
I morgon blir det haloweenfirande med småpojkarna. Igårkväll var vi på Haloweenmiddag hos Maria och Myles. Vad mysigt, det var samma personer som på thanksgivning ifjol. Roligt att återses efter ett år och få följa dem lite i livet, fastän på håll. Middagen avslutades med en ny inbjudan till middag i detta underbara sällskap. Vi ska kolla i vår familjeplanering och se hur det går ihop med Lars Winnerbäck och annat. Så skönt det kan vara att sällskapa fast man bortom sig av trötthet. När det finns kärlek i luften. På lördag är det 50- årsfest för en av Eric:s vänner- med strandtema...hmmm- nåja vi gör så gott vi kan. Jag var in på Buttriks och skaffade lite tillbehör. Gissa om det var äckligt mycket folk där veckan före Halloween....Magus den gullungen är med våra barn under kvällen. Jag har en antisocial ådra som få vet om, men jag tycker itne att sådna stora fester med mycket okänt folk är helt bekvämt. Nåja, det kan ju också bli som en bal på slottet, helt underbart...
Idag ska jag återse en kär gammal bekant. Vi äter lunch ihop. Sedan återgår jag till att knacka kakel och måla vägg. Mitt mål är att det ska var klart när storpojkarna kommer. Det ska blir roligt att se deras överraskade miner (om ni inte läser min blogg förstås)
Nu ska jag återgå till kakelknackning...
