Häxprinsessan

Igår under Haloweenmiddagen pratade vi om känslan och tanken under middagen. Kroppen och hjärnbarken. Det fysiska och sinnliga. Passionen och förnuftet. Hur det behöver vara en balans dem emellan och att den ena mycket väl kan tyrannisera över den andra. Själv har jag mycket god tillgång till både mina känslor och mitt förnuft, ofta är det krig däremellan. Att vara i balans, meditera och finna det sanna i sigsjälv är inte alltid lätt men också en av livets största mysterium och utmaningar.

Därför vill jag citera Profeten, Khalil Gibran:
"Ert förnuft och er passion är rodret och seglen för er sjöfarande själ. Om antingen seglet eller rodret går sönder, kan ni endast driva utan styrsel eller bli liggande stilla mitt ute på havet. Ty om förnuftet får härska ensamt, är det en hämmande kraft; och om passionen får utvecklas fritt är den en låga som bränner sig själv till döds."

Jag ser alltförmånga människor som rationaliserar livets djupare existensiella frågor. De tycks vara i stort behov av att inte känna efter, bara köra på....När jag själv beter mig så beror det oftast på att det är så mycket kaos och förvirring över mina känslor och min vilja, meningen med allt- så jag helt enkelt lägger det åt sidan ett tag. Alltså, stormar det för hårt så behöver man reva seglen, för att åter kunna  låta vinden föra en bort när det mojnat lita. Man vill inte bli liggande och skeppsbruten i ett stormigt hav. Å andra sidan- alla som varit förälskade på riktigt vet att det i det närmaste är en sinnessjukdom. Man blir besatt, vaken, levande- men brinner också upp om man inte finner ro till sist. Då förmår man inte reva seglen, vill det inte heller, då säger man- låt vinden blåsa mig varhellst den vill- jag låter mig gärna krossas mot klippan- för då har jag i sanning levt. Turligen brukar förälskelse övergå till en något lugnare kärleksrelation. Eller så var det bara passion och då följer ett intet därefter...man kanske söker en ny passionerad relation utan att veta hur det går till att älska.


Så: Passion och förnuft- i balans- i landet lagom....( är det så?)