Intuition

Jag har ju en kategori som heter just så, intuition. Men som jag nästan aldrig skriver om nuförtiden. Därför vill jag ägna detta ord en tanke. Vad är intuition, har alla det? Jag tänker på fingertoppskänsla. Men å andra sidan så kan en person "utan farstu" också vara intuitiv. Så det är inte självklart att det hänger ihop med social kompetens. Det kan till coh emd vara så illa att någon känner på sig något. Men istället för att förstå att det är en föraning, eller en kvalificerad gissning - så benämner människan det som poppar upp i huvudet. Det är ju inte självklart att grannfrun vill få frågan varför hennes man är hos frun i huset intill, eller att chefen vill få frågan om hur planerna för ett projekt ser ut, innan denna själv funderat färdigt på om och hur projektet ska sättas i sjön. Ni vet hur somliga inte verkar ha något filter, det som dyker upp i knoppen blir till prat. HUR ser den inre dialogen ut då? Finns någon?

När det gäller chakran är intuitionen, seendet kopplat till "det tredje ögat". Detta chakra har sitt centrum i pannan. Spiritwarrior har skrivit mycket, är mångordig. Bland annat om Chakran. Han skriver att: Balans i pannchakrat ger en känsla av att vi har riktning i livet, vi vet vilken väg vi ska ta och är inte rädda för att följa den. Blockeringar här kan leda till att man blir förvirrad, man vet inte vilken väg man ska välja, det kan ge problem till att fatta beslut, man blir så kallat tungsint. Pannchakrat vibrerar med färgen indigo.Pannchakrat är centrum för intelligens, intuition, förståelse, klarsyn och mål. Vi balanserar vårt pannchakra genom att våga se in i oss själva, lita på våra intryck och vår intuition. Tyvärr tvingas många barn hämma detta chakra under uppväxten och förklara sina upplevelser som fantasier och påhitt.


Om ni vill läsa något som till och med jag tycker låter knasigt, så varsågoda: Hur man öppnar pannchakrat.

På sidan Quantum Intuition, kan i läsa mer om hur man boostar kreativitet och reducerar stress. Bilden till höger därifrån.

Enligt Wikipedia
Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning utan att (medvetet) ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt

Enligt paranormal. se
En slags känsla av vetskap, icke baserad på medvetna slutsatser utan relaterad till den del av hjärnans minnen som vi inte har medveten tillgång till.

Att träna sin intuition
Det finns tusen förslag på hur man kan träna upp sin intuition. De flesta vill ha en summa pengar för att "hjäpa till".
Jag skulle vilja komma med ett påstående: Det är nyttigt och hälsosamt med en god intuition, men man behöver lära känna sin egen version av intuition. Man måste också förstå skillnaden på fakta och föraningar.  Att sätta sig i godan ro och meditera, att läsa en bok, ro över en sjö. Bada. Vad som än gör att du slappnar av och att bruset från omgivningen faller undan till förmån för dig egen inre röst, det gör att du kommer i kontakt med din inre röst. Din intuition. Det gör dig centrerad och lugn.

18 - MånenKan man vara för intuitiv?
Ni vet dendär magkänslan, den första gissningen som oftast är rätt. Vad händer när man speglar den mot omgivningen eller själv rådfrågar hjärnbarken. Ofta, alltförofta kör huvudet över dendär första tanken. Men man kan vända på det också. En person som bara lever utifrån föraningar, lever i fantasin, inte är förankrad i det värdsliga mår inte bra. Man kan till och med  beskriva det som ett psykotiskt tillstånd. Tänk om dina drömbilder och infall var det enda som kändes verkligt. Gränsen mellan att vara sund och sinnessjuk är hårfin- precis som den mellan liv och död. Därför är det så märkligt att många låtsas som om psykisk ohälsa bara är något som drabbar andra och "svagare" personer. Jag skulle istället vilja säga såhär: De som är på gränsen till en psykos kan i själv verket vara mycket starka personer, men också väldigt känsliga. Mycket intuitiva. De kanske alltid har varit det, men aldrig fått hjälp att förstå och kanalisera sina välutvecklade antenner. Istället har de som barn lärt sig lägga locket på allt de förnimmer och lärt sig tro att allt är fantasier.


Intuitionen, den inre rösten.
Det är så jag tolkar tarotkortet månen. Den handlar om starka känslor, fantasi, drömmar och intuition. Det som är dolt under ytan. Men kan också innebära beroende, psykos och att gå vilse i sina känslor.

Balans, det är hemligheten till hälsa. Såväl själslig som kroppslig.
 
Vad är intuition för er?Hur gör du för att lyssna på din egen inre röst?


Lagaz

Lagaz - Vattenrunan
 

Denna runa står för det livgivande vattnet, och i detta representerar den intuitionen, och samtidigt månens energier. Lagaz representerar förmågan att flyta med strömmen i livets flod, att med lyhördhet anpassa oss till rådande förhållanden utan att för den skull hindra flödet. 

Omvänd visar denna runa på ett uppdämt flöde, hämmade känslor och torka.

Här är en bild på Ån i Orrböle, stilla vatten ovanför fördämningen, virvlande sådant nedanför. En bild av frihet och fångskap, rörelse och vila, det naturliga och det av människan skapat....

 

  


The law of attraction

Attraktionens kraft. Har de flesta känt någon gång, när förälskelse besvarats. Teorierna om spegelneuroner tangerar det. De som är målmedvetna eller livscoacher vet styrkan i att visualisera MÅL. Den som mediterar kan känna energin som uppstår när man är balanserad och fokuserad. Ett par själsfränder 100 mil från varandra kan känna varandras närvaro. Alla har haft en dålig dag, då allt krånglar - eller en lyckosam då allt går vägen.

Men vad är i så fall ont och gott?

Har sett filmen om "The secret", som det talas om här och där...

The secret...   Kan tankar materialiseras? Ska man nicka, rynka ögonbrynen, skratta eller gråta åt det som sägs... framförallt är det som sägs lite för "Big is better- Amerikanskt och materalistiskt för min smak. Men....kan lite av det vara sant..   Eller är det propaganda för en ohälsosam inställning till människors olika förutsättningar. Kanske sekter kan dra nytta av detta... Kanske vetenskapen... Kanske konsumtionsindustrin...   "det du ger ut får du tillbaka" "det du förväntar dig ser du, tolkar du in i skeenden" "du skapar det du är rädd för"  

...hm.....

Avsändare: Okänd

image108

På vårt vardagsrumsbord låg plötsligt detta bokmärke. "Aha, Eric har tappat sitt" - tänkte jag. Medan han tänkte detsamma. Jag lät det ligga framme så han inte skulle bli av med det. Ögonen föll på det ibland  och tanken leddes iväg. Är det så: Att inget sker av en slump? Om det är så vad  innebär det? Vilka mönster finns i mitt liv? Stillhet...  - det var längesedan jag mediterade och stillhet blir det inte mycket av med. 


Visst spelas gamla mönster och draman upp gång på gång, i de flestas liv. Ibland är det gott, andra gånger inte. Man kan fastna i mönster, de som grundlagts tidigt - socialisering kallas det. Viktigt för anpassning och därigenom överlevnad. Den viktigaste socialiseringen sker framförallt i den familj man vuxit upp, med mål att bli omhändertagen och älskad.  Personlighet och erfarenheter gör att man såsmåningom byter ut mot eller bygger upp nya mönster. Som  upprepas, tills tankarna och handlingarna genomskådas. Tills man lärt nytt eller tills förutsättningarna för att göra på samma sätt förändras.


Jag tror människor vill lära sig, vill bli större hela tiden.
Jag tror att var och en formar sitt öde och ansvarar för sin lycka.
Jag tror att alla gör så gott de kan.
Jag tror också att den enda man kan ändra på är sig själv.

Vi vet fortfarande inte varifrån bokmärket kom, eller vems det är. Det var bara vi två hemma. Så förmodligen har det hamnat där av en slump, fallit ur någon bok. 

Om min mamma varit på besök, hade jag misstänkt henne. Hon har alltid haft en förkärlek att lägga fram information om allt från - småbarnshosta till - fästingar, till - preventivmedel - sådär lite i smyg - så man ska kunna lära sig det man behöver veta, som hon förutsätter att man inte vet. Tyvärr har min egensinnighet tillsammans med detta lett till att jag i stort sett inte kan läsa broshyrer. Ett sådant mindre viktigt mönster alltså...ett av dem som är lätta att se och erkänna. Vi får väl se om jag någon dag gör likadant med mina barn. Eller om jag bryter mönstret.

Men om mamma planterade denna, så vill jag säga - Tack! Det var en fin påminnelse. Samtidigt tackar jag för alla de informativa skrifter som jag struntat i att läsa - för det var omtänksamt att tänka på mig. Och jag är en tjurskalle!


Runorna

Jag fick en fråga om hur Runorna fungerar. Det har jag inte svaret på- men jag har någon sorts början till svar. Hur det är för mig just nu. Jag tycker om det ursprungliga och enkla med runorna. Det gör dem samtidigt svåra att läsa av- för möjligheterna är många.

Några länkar:
http://www.multiart.nu/grimner/svenska/
http://www.runan.info/arkiv-ovrigt-08.html
http://www.uffes-smedja.nu/runor.htm

För mig är runorna något som berättar om vilka faktorer som är inblandade i en situation. Tarot är kanske för mig, mer siande än runor. Jag har lagt tarotkort och runor samtidigt och tycker att de kompletterar och förstärker varandra. Det viktigaste ändå: det är inga sanningar, eller ödesdomar man kan få fatt på- utan mer "vad står jag inför". Sedan är det ju som människa inte alltid lätt att skala av sina önskningar och sitt ego. Att våga se sigsjälv i vitögat, att första vad man står inför- det är svårt. Att upptäcka sigsjälv är att lära känna. Människan växer ständigt och när man är mitt i något och de stora frågorna sätts i rörelse- kan det vara svårt eller omöjligt att se klart på sin egen del och situationen. Det är då vi vänder oss till en god vän, en präst, tarotkort, eler drömmer intensivt. Tja, några stoppar också huvudet i sanden och ser hur märkligt världen omring fungerar och vilket fel andra människor begår mot den som är i hetluften...

Runor och tarot är ett symboliskt språk att reflektera med hjälp av, för mig. Det jag kan se för min egen del, är också det jag förmår jobba med för stunden. Därför skulle kanske någon annan se andra ting i min läggning- men det jag förmår utveckla är bara det jag kan acceptera om mig. Jag lägger heller aldrig åt andra än mig. Förutom min hjärtas syster vid något tillfälle. Jag använder bildspråket för att fundera över min roll i situationer, hur jag kan stötta eller så...Det handlar om mig.


Annars kastar man runorna i en ring, hur de lägger sig i förhållande till varandra, avstånd placering i cirkeln,läge... skall också läsas in. Mitten av cirkeln är då du och frågans kärna- man kan också lägga runor, göra bindrunor, skyddsrunor.


Så jag fortsätter lära mig så sakteliga. Till sommaren vill jag göra egna runor. På träbitar som jag vill samla vid havet.

Idag snöar det ljuvligt vackert. Det är ett skönt ljus utanför fönstret. Som gjort för att sitta inne och skriva.
Ingen bebis ännu...


Runor

Under min helgsemester i björkarnas stad var jag naturligtvis också in på butiken Indra. De har så många mysiga, intressanta föremål. En del krafs och tjafs och annat som är vackert eller till och med nödvändigt. Jag har en längre tid varit sugen på att bekanta mig med runorna. Jag tycker att de är vackra till att börja med, och jag uppskattar ju vackra ting. Så jag köpte en bok och ett gäng runor. Runorna har framförallt använts som skriftspråk,  man har märkt ägodelar eller skrivit meddelanden. Men runor har också använts till olika cermonier.

Rökstenen, är den äldsta kända runstenen i Sverige, med över 700 tecken. Den restes av en man som ville hedra sin sons minne. Runstaven var en typ av kalender, som har sitt ursprung i Runkalendern, en sorts evighetskalender. Den baserades på förhållandet mellan 19 solvarv och ett antal månvarv. Det resluterade i ett år på 304 dygn, efter 304 år justerade man det som inte stämde.  

Bild:Old Futhark Runic alphabet.png

De runor jag införskaffat tillhör den äldre futharken, från 300 talet. Detta namn kommer sig av begynnelsebokstäverna. De är 24 stycken och härstammar från tre olika ätter, vilket innebär att de är samlade i grupper om åtta. Ätterna är: Frejs ätt, Hagals ätt och Tyrs ätt. Varje ätt börjar på gruppnamnets begynnelsebokstav.

Att kasta runor är en mycket gammal form av vikingamagi som funnits i skandinavien sedan bronsåldern. Användandet av runor var en del av kvinnornas profetiska gåvor. Völvorna var runornas prästinnor. Kvinnor ristande runor när männen gav sig iväg på expeditioner. Man kastade alltid runor innan något viktigt hände. Naturligtvis ska jag såsmåningom göra mina egna runor, så de blir mina. Men till att börja med räcker dessa köpta bra. Runa betyder tydligen "att viska" eller "dold"- mysigt...Igår kände jag efter en runa och tänkte på lilla bebisen, då drog jag WUNJA- som betyder lycka och glädje. Sedan tänkte jag på Eric och drog FEHU, som står för välstånd. Det är som med alla symboler, det är högst individuellt vad symbolen betyder, vilken klang den har. Man får forska i sin känsla...

Jag återkommer i ämnet senare...





Wiccas

drakmamman 9/1/07 10:46 am Previous Entry Add to Memories Tell a Friend Next Entry

Förmodligen har folk bränt mig i något tidigare liv, några har nog velat göra det i detta livet också. 
Jag funderar på vilken sorts häxa jag skulle vara, om jag hade förstånd att bli det ordentligt. Förresten, jag rättar mig, jag funderar över vilken sorts häxa jag är...Det är nog inget man väljer, precis som med homosexualitet eller om man är ett begåvat mattesnille.

Det finns tydligen något som heter vildhäxor, roligt namn. Jag kan inte särskilt mycket om magi, förutom att jag verkligen tror att livet i sigsjälvt är magiskt. Jag kan också  känna mig hemma i DYO- filosofin. Den yttersta orsaken. Man tror att det finns något större än universum, något evigt, varifrån allt kommer. Tanken omkring vad ondska är känner jag också mig bekant med. Det finns ingen objektiv ondska, Varje Kraft som överdrives, övergår i sin motsats. En Kraft som vållar ont, är egentligen rätt Kraft men på fel ställe.  Däremot kan en människa ha ett gott eller ont uppstå i sina handlingar, vilket det är har betydelse. Jag tror människor använder sig av energi på olika sätt i sitt leverne. Ord är energi, tankar är energi, handlingar är energi. Energitjuvar har ju alla träffat på någon gång. Vi vet också vilken skillnad det är på att hjälpa någon osjälviskt eller att hjälpa någon för att själv få en fördel av det...mm

"Somliga ger med glädje, och den glädjen är deras belöning. Andra ger med smärta, och den smärtan är deras dop. Och det finns de som ger utan smärta, ej heller söker de glädje eller ger i vetskap om att givandet är en dygd; De ger som myrtenkvistarna i dalen skänker åt luften sin väldoft. Genom deras händer talar gud, och genom deras ögon ler han mot jorden." Profeten Khalil Gibran

Dessutom delar jag vildhäxornas förkärlek för lila...och diggar jag tanken med skuggornas bok. En sådan skulle jag ha! Den heter altlså så för att den följer en som en skugga i livet, man skriver ner det som är viktigt eller tänkvärt för en. En typ av dagbok. Om man känner sig som en vildhäxa så är man en, läste jag. Då är jag väl en då. Någon wicca kan jag ju rimligen inte vara, eftersom jag inte tror på någon gud eller gudinna i verklig mening. Jag tror jag bestämmer mig för att jag är en vildhäxa.

Här är en länk med diverse häx-sorter (varning för den hemska musiken!! Stäng av ljudet!)
http://www.libussa.se/html_hex/wicca_traditioner.html


  • Current Mood: contemplative

RSS 2.0