Ords valörer
Hur vi presenterar "självet" eller den vi är: kan vi bara delvis välja. Sedan tolkas det av de som finns runt oss. Joharis fönster är ju bra att använda för att åskådliggöra den processen.
Några exempel på sätt att beskriva sig som kanske inte går ihop med vad man annars visar:
Jag är väldigt omtänksam, men jag tycker det är vitkigast att jag kommer i första rummet.
Jag är väldigt djup och kännande, men jag pratar inte om känslor och jag avskyr att visa mina känslor och blotta mig.
Jag är väldigt klok men har ofta inte tid att tänka mig för.
Jag väldigt intresserad av andra människor men pratar hellst om mig och mitt.
Jag är generös men delar inte gärna med mig.
Jag är snål, men spenderar gärna pengar på presenter.
Jag är okänslig, men ömmar för de som finns runt mig.
Jag är inkännande och empatisk, men dedär ungarna som gråter stör ju mitt tv-tittande.
Jag uppskattar det andra gör för mig, men märker det bara inte och tar det för givet.
Jag är välidgt påläst och kunnig, men har svårt att berätta om det.
Synonymer till ord som har med "självet" att göra och linknar varandra:
självgodhet- självtillräcklighet, egenkärlek, egoism, inbilskhet, dryghet, suffisans, syffisans
självförtroende- självtillit, självsäkerhet, självkänsla, säkerhet
Självkunskap- självinsikt
Sedan kan man ju filosofera över hur dessa olika element hör samman...men det blir en helt annan historia...
Sist men inte minst, fann jag en sida som en verksamhet som heter Mangelugnen har. De jobbar med perosnlig utveckling hos ungdomar som behöver det. De hade en intressant presentation över färdigheter de tränar. Man skulle få vara med!
Emotionella färdigheter
Att Kunna:
- Känna igen och namnge känslor
- Uttrycka känslor
- Bedöma känslors intensitet
- Handskas med känslor
- Uppskjuta behovstillfredsställelse
- Behärska impulser
- Minska stress
- Förstå skillnaden mellan känslor och handling
Kognitiva färdigheter
- Att kunna föra en inre dialog som ett sätt att klara av en besvärlig situation och styra sitt beteende
- Att kunna avläsa och tolka sociala tecken och signaler - att exempelvis kunna se hur beteendet påverkas av sociala faktorer och att kunna se sig själv i ett större sammanhang
- Att steg för steg kunna lösa problem och fatta beslut
- Kunna behärska impulser, sätta upp mål, tänka ut alternativa åtgärder, förutse konsekvenser
- Att kunna se saker ur andras perspektiv
- Att känna till beteendenormer (vad som är accepterat uppförande)
- Positiv inställning till livet
- Självkännedom — att exempelvis ha realistiska förväntningar på sig själv
Sociala färdigheter
- Icke verbala — att kunna kommunicera med blicken, ansiktsuttryck, röstläge, gester och så vidare
- Verbala — att kunna uttrycka sig klart, reagera adekvat på kritik, stå emot negativ påverkan, lyssna på andra, hjälpa andra, delta på ett positivt sätt i kamratgruppen
Ha det!
Efter 30 år och 7 barn..
Hm, jag antar att Robyn tagit hand om barnen på uppäxt medan Mel tjänat ihop förmögenheten, jag antar att de tänkte leva livet tillsammans. Jag antar att hon inte haft möjlighet att göra karriär utan tvärtom möjliggjort den för honom. De har alltså tillsammans byggt upp förmögenheten, om inte han hade den med sig när de möttes. Då borde de nog haft äktenskapsförord. Å andra sidan kanske det går jusste till och frun inte alls intresserar sig för det han från början fördem ed sig in i boet. Själv skulle jag aldrig ha drömt om at tlägga beslag på min X-mans arv i form av skog och egendomar. Vilket givetvis gjorde att vi lämnade varandra med betydligt olika mängd i våra kassakistor. Men så tycker jag det borde vara. Det var hans egendomar, genom arv och efter att generationer skickat vidare till honom.
Det är klart jag tänker så, när jag går hemma och barnledig. För två föräldrar kan ju inte samtidigt få ägna sig åt att förverkliga sigsjälva och arbeta. Någon behöver vårda och värna det som finns hemma, när barnen är små. Ibland kanske den som går hemma inte har haft möjlighet att välja sig den platsen i familjen, utan snarast blivit hänvisad den. Man tjänar inte ihop till sin pension då och man har betydligt mindre att leva av. Ens utrymme är på olika sätt tillfälligt förminskat. Har man fött 7 barn, så antar jag att detta sträckt ut sig över tid. Om de inte haft barnflicka.
Kanske glömde han att uppvakta henne, och värna kärleksrelationen och bara ägnade sig åt jobbet och barnen och glömde att hon var hans kvinna som ville älska och högakta honom. Kanske förvandlade de henne tillsammans till någon som stod och väntade i kulisserna och skötte markservicen. Han kanske glömde att lyssna på hennes drömmar och ge henne sina, kanske försvann deras gemensamma framtid i en dimma av vardagsgöromål där de aldrig hann med att mötas som ett par. Hon var inte hans älskade och livskamrat längre. Inte en person utan en institution: kvinnan, mamman....Sedan är det ju inte säkert att det är en sådan dramatik bakom som tidningarna vill måla upp.
Det jag ville säga var: Tydligen har Mel pussat på någon annan.
Klart Robyn tar ut skiljsmässa.
Jag förstår henne.
Ordiga ord
Lediga och eldiga...dessa brukar jag kasta om bokstäverna på. Då undrar jag om det är en omedveten felskrivning...för ledighet ska väl vara lugnt och ljumt..inte eldigt? Eller, jo....kanske eldigt ledigt är roligare ändå....
I helgen ska jag dock till stugan och elda i den kamin som min händige far en gång svetsat ihop och murat upp...så kanske hör eld och ledighet ihop ändå....för mig.
Vill ni leka?
Jag ska erkänna, att jag är halvt galen. Mest i min älskade. Jag har alltid varit nattuggla eller kvällsmänniska. Så länge jag kommer ihåg har jag velat låta bli att gå och sova när dagen är slut. För om man gör det så kommer natten. Natten som går så fort. Då är den dag som varit liksom, förbi...Och jag vill stanna...Jag förstår att jag var en plåga som barn, att sova ner. Stackars mamma och pappa, men nu får jag liksom tampas med dedär dumheterna själv. Hur som hellst. Så har jag upptäckt att jag behöver sova, mycket mer än jag gör. Alltså - måste jag gå till sängs 22.00 vare sig jag vill eller inte. MEN vad händer då? Jo, jag håller mig vaken, läser...ändå tills min älskade kommer till sängs. Sedan börjar jag prata...Häromkvällen när jag trotsigt låg och försökte hålla mig vaken så kom jag på en jätterolig lek!!!
Man ska para ihop en fågel med en kändis. Eller för allt i världen- gör det med sådana ni känner...
Fortsätt gärna.
Kom med förslag, så lägger jag in dem i dethär inlägget. Bild jämte bild.
Ge mig bara artnamn och kändis.
(Ok, kanske inte de bästa förslagen, men det var roligt att tänka på...)
Såhär blev det:
Hackspett Anneli Rydé
Kungsörn Loa falkman
Skogsduva Nenne Grönvall
Vinterbilder
Från mitt fotosafari imorse...Tänk så vackert till jag har förmånen att bo. Tacksam för det är jag verkligen.
Jag älskar matematik och i naturen finns det överallt. Som ett osynligt språk, ledtrådar vår skapare lämnat efter sig. Det var till en början också naturvetenskapens syfte: Att söka beskriva det gudomliga. Sedan med tiden, har tro och vetskap skilts åt. Men jag gillar tanken. Ta tillexempel detta med de komplicerade och vackra snökristallerna. Oftast är de 6 uddiga, den optimala temperaturen för detta är 12- 16 grader. Men kan vara treuddiga vid högre temperaturer eller bli avrundade vid låga temperaturer.
Till höger är några bilder av snöstjärnor, från Wikipedia.
Hot and Cold
I huset har vi varit omväxlande varma och kalla, på grund av Brisbaneinfluensan. Under tiden har jag tvingats inse att jag tycker att Katy Perry är underhållande. Denna video är min favorit just nu.
You don´t really want to stay - no, you don´t really wana go - no.... Sjunger hon med sin söta röst...Woahaha, nej..vem skulle våga göra någotdera med ett gäng thrillerinspirerade, argsina brudtärnor försedda med slagträ...som följer en galen bruds kommando.
Annat som hon håller sin blivande emot honom:
You change your mind, lika a girl change her clothes. You PMS, like a bitch. Overthink, speak cryptically, you are bipolar...
Varför, varför...vill hon då äkta denna man? Tja, kanske är det så varje bruds inre dialog ser ut, dendär som är över på några 10- tals sekunder. Den som finner sitt utrymme i andetagen, innan svaret kommer från den älskades läppar. Eller ögon. De andetagen där en trött och rädd brudhjärna får utrymme att måla upp en lång rad scenarion
Tänk på det, alla ni som ska fria till någon!!!
Gammal, enligt Nemi:
Då undrar jag två saker;
Håller jag på att bli gammal?
Hur ser hon på sambandet mellan uppskattning och tacksamhet och att vilja göra saker för andra?
Har hon glömt det enkla: säg NEJ! Be mig hövligt och uppsakatta vad du får. Annars kan det få vara. Om jag ger kärlek i form av omsorg och tjänster och det tas för givet och inte uppskattas. Då går både jag och mottagaren miste om kärlek.
Svaret är: Ja, enligt Nemi håller jag på att bli gammal.
Nattugglan..The Nighthawk
Nåväl..som vanligt spårar jag ur när jag hamnar vid tangentbordet. Jag skulle bara kalla inlägget för The Nighthawk, eftersom jag är vaken så sent. Sedan tänkte jag berätta att jag inte går och lägger mig utan min älskling. Utan att ha fått säga godnatt alltså. Och istället skulle inlägget ha handlat om den bok jag läser för tillfället: Hon älskade av Helena Henschen. Det får dock bli ett inlägg en helt annan dag. Jag nöjer mig med att avsluta med några rader ur boken som jag fastnade för, och gärna tar till mig som valspråk i livet:
Vi måste leva detta korta jordeliv så klokt, vackert och sant vi kan.
Till höger, fågeln nighthawk samt amerikanska jaktplanet Nighthawk som användes flitigt från Usa:s sida under Irakkriget och Gulfkriget, har god "smygarförmåga"...sägs det på Wikipedia....Inget tv-serie-flygskepp alltså...fast det ser ut som ett UFO.
Nu ska jag se om jag får radiokontakt med min älskade.
Godnatt på er!
Någon som känner igen sig?
Karma - Kärlekens väg.
Hur gör man? Man kan säga tack, man kan se någon i ögonen och le. Man kan lyssna. Man kan se den trasiga människan som alla ignorerar. Det finns så mycket att göra. Man kan förvänta sig godhet, inte slå vakt om sin hög av lycka som om andra vill beröva en på den. Man kan glädjas över andras framgångar. Man kan uttla sig snällt om sigsjälv och andra.
Snällhet är underskattat. Alla vet vad det är. Men det är inte alltid populärt. Det finns så mycket konkurrens och konstigheter. Jag ska försöka iallafall. Ni får gärna hänga på!
Pepparkakshus
Det är spännande och svårt att vara en stor familj med två vitt skilda kulturer. En brokig samling människor som ska finna sin egen väg och en gemensam väg. Men det går, det är skönt med färggladheten och de utmaningar som ligger däri, som människa. Om man tar dem- och det gör vi. Olika mycket och olika gånger. För vi är familj, vi hör samman.
Vuxna människor
Se den filmen...
Två par ska fira jul ihop, de sliter och drar i varandra och sigsjälva. I en scen skriker kvinnan (Lena Endre) till den missnöjde mannen (Peter Dalle): "Hur ska jag vara för att du ska bli nöjd?" Han svarar "Hur vore det med kåt, glad och tacksam!"
Det var nog i själva verket ett mycket klokt råd- även om han sede det för att platta till sin älskade...
Om man känner sig kåt, glad och tacksam. Då finns ju inte mycket mer att önska.
Det visar sig att en kvinna skrivit en bok med titeln också.
Som om det inte finns nog av självhjälpsböcker. Och som om någon blivit hjälpt av en bok.
Man kan ju inte bygga på annat än de friska lösa trådar man har i sin egen oreda eller härva, inombords. Det krävs finess och mod för att väva en vacker väv av alla de spår och ledtrådar man kan få fatt på. Vilka ändar ska man plocka upp, vilka ska man avmaska? Det behöver man skåda inuti sig för att ta reda på. Inte in i en bok. Ingen kurator, psykolog eller god vän kan heller berätta vad det är som kommer att bära, vad man kommer att kunna bygga på.
Lycka till, alla ni därute som söker er egen sanning. Som varje dag försöker er på miraklet att bli en större människa.
Kram
Att finnas
René Descartes (1596-1650)
En av förgrundsgestalterna inom västerländsk filosofi och matematik.
Läget?
Läget kan vara fysiskt. Jag kan ha blivit placerad på en plats, men själv befinna mig någonannanstans. Jag kan också själv placera mig, på favvoplatsen i tv soffan eller med en bok...Jag kan skolka, åka på café i smyg. Andra kan tycka att de vet var jag är, men bara jag själv vet var och det kanske är- eller kanske inte är vad de andra tror.
Det mentala läget- är en annan sorts läge. Ofta definierar människor detta - utifrån var de tycker att andras läge är. Centrum av universum till exempel. Eller att de är topdogs- eftersom de så tydligt ser hur de kan påverka andra att ta underdogrollen. Blä, blä, blä! Eller så tänker man: jag är uppenbarligen så mycket smartare, eller så mycket mer kocko än alla andra här...En ständig jämförande och värderande studie- som aldrig når sitt mål eller tjänar något högre syfte. Målet är inte genuint utan växlar ständigt- någon sorts känsla av makt och storhet ligger däri- men bara som symtom. De är inte sprungna ur något högre andligt eller mänskligt syfte.
Det andliga läget då? Jo, här kan också en känsla av makt och storhet infinna sig. Men då inte som symtom på hur jag lyckas manipulera omvärlden - utan som en synergieffekt av att vara i centrum av sitt eget liv och sigsjälv. Makten härrör från skaparkraft, kreativitet, självbestämmande, frihet och storheten från friden, glädjen och kärleken.
Det emotionella läget - det kanske är för detta läge vi människor innerligast behöver bekräftelse: Jag ser ditt läge- jag ser var du är. Den bekräftelsen ger en upplevelse av: Jag finns, jag känner, jag räknas, jag betyder något. Där behöver vi andra människor, såsom medsystrar och medbröder. Otaliga är de som har ett liv i sus och dus, med stort kontaktnät- men i största ensamhet. Dethär läget, kan ingen definiera utifrån.
Men hur går sådant erkännande till, hur hinner vågar vi se medmänniskor i ögonen- sända ut ett leende? I vardagens brus och tempo.
För mina goda nära vänner är jag tacksam. Tack för att jag får definiera mitt läge gång på gång, och på nytt. Ibland oemotsagd, ibland bekräftad, ibland väcker tankar helt andra spår hos er, andra gånger har jag helt enkelt behållningen av att få formulera mig.
Det är ljuvligt! Tack än en gång. Nedan en bild på något så suspekt och svårfångat som den andliga utvecklingens faser...Ur en bok som heter Andlighet, modernitet och postmodernitet skriven av Ken Wilber, finns refererad av Erland Lagerroth.
Hur är ditt läge idag? Lämna gärna en kommentar och välj själv vad frågan innebär för dig!
Till oss odlare
Några rader ur förordet i Paulo Cohellos Brida:
I en anonym text om traditionen står det att varje människa kan välja mellan två hållningar: att bygga eller att odla. De som bygger kan tillbringa många år med sina projekt, men en dag har de byggt färdigt det de en gång började. Då stannar de upp och inser att de är instängda mellan sina egna väggar. Livet mister sin mening när bygget är färdigt. Så har vi de som odlar. De kan drabbas av både stormar och årstidsväxlingar och har sällan någon ro. Men till skillnad från ett byggnadsverk upphör en trädgård aldrig att växa. Och eftersom den ständigt kräver odlarens uppmärksamhet gör den alltid livet till ett stort äventyr. Odlarna känner igen varandra- de vet att i varje plantas historia innefattas hela jordens växande.
Jag funderade på ett namn för ett nätverk som gynnar utveckling, lärande och hälsa i skolan...
Kanske Villja, välja växa...eller Välja vilja växa..vad är bäst...?
TYPISKT...det finns nårga livskoacher som jobbar med det ena som "sitt"
Tacksamhet och lidande
Tacksamhet är kärlek!
Det är skönt och nyttigt att uppleva tacksamhet. Det tror jag ger ödmjukhet inför livet och människorna. Inför omständigheterna, inför egna tillkortakommanden eller framgångar. Jämför- Jag är kung över världen och allt gott skall mig tillkomma- före er andrahandspersoner. med: Jag är en människa och önskar mig allt gott i livet, också mina medmänniskor. Jag mår bra när de mår bra.
Lidandet och lyckan
En helt annan sak är lidandet och lyckan. Av dessa två har vi bara 100%, man kan inte vara delvis lycklig eller lida bara litegrann, precis som man inte kan vara lite död eller lite levande...
Mitt eller någon annans?
Det är ändå förvirrande när man känner sitt eget lidande fullt ut och sedan ser någon som utifrån omständigheterna att döma, borde ha det ändå värre.
Är det då något orätt med det egna lidandet, nej- det är 100%...Har någon tänkt likadant om lycka någongång? Om jag går omkring och är lycklig och kommer att se någon som tycks vara ändå lyckligare- upplever jag mig mindre lycklig då? Nej, 100%...
Varför?
Jag tror att vi socialiserats in i en tillvaro där rädsla och konsumtion styr det mesta. Lycka kan man konsumera sig till- säger budskapet. Sanningen är att det går lika bra att kosumera sig till lidande...
Dessutom har vi lärt oss att det är lyckan som räknas- livet är ju större än så- mycket större. Livet är på fullt allvar och lika värdefullt oavsett om man lider eller är lycklig.
Lidande har dessutom historiskt kopplats ihop med straff av olika slag- så om man lider kan ske man förtjänat det, eller så borde man i tidens anda av att tänka rätt bara tänka sig ur det- förhålla sig rätt- annars kan man gott skylla sigsjälv.
Jag tror det är viktigt att omfamna även sin skugga, att vara hel.
Att inte be om ursäkt för att man är människa.
Så tror jag att det är.
Till en kär vän...
Liver är magiskt, stort, ödsligt, tomt, fulländat, smärtsamt. Precis vad du vill att det ska vara. Inse din egen kraft, ta ansvar för att du är en magisk skapande varelse. Vacker som en alptopp, mystisk som en djup tjärn. Du känner inte ditt eget djup. Du ser ytan och hur den krusar sig när det blåser på den. Tro då inte att dessa krusningar är allt du är. Att den mörka färgen eller reflektionen av åskmolnen i dess yta är du.
Du kan åstadkomma precis vilken förändring du vill. Eller låta livet bara flyta på, leva i vilken misär eller vilket paradis som hellst. Du är ändå alltid underbara du.
Men lyssna, vad vill ditt hjärta. Mest, högst, renast av allt.
Lyssna
Vad är en vän
Om vänskap Khalil Gibrans Profeten
Och låt inte vänskapen ha något annat syfte än fördjupandet av er själ. Ty kärlek som söker något annat än svaret på sitt eget mysterium är inte kärlek, utan ett utkastat nät som endast ger värdelös fångst.
Jag tror inte nödvändigtvis på begreppet goda vänner. Jag har några få personer som får vara nära, mycket nära. Som har en plats i mitt hjärta, som jag känner mig besläktade med. De som kallar sig goda vänner är det inte alltid, å andra sidan.
Flertalet goda vänskapliga råd är i själva verket projiceringar av den talandes önskningar, behov och tabun. Säger en vän att du har dolda agendor och behov, har denne oftast själv i mycket hög utrsträckning. Det är min upplevelse.
Ibland kan goda människor vara tillfälligt goda vänner, i en viss stund eller situation. Man får låta det vara så. Kanske knyts inga band för livet. Men något viktigt hände. Det är också en sorts vänskap.
/
I´m the chosen one
PLUS
Lycka...
Lyckans verktyg - en vetenskaplig guide till lycka av Sonja Lyubomirsky. Denna bok gör anspråk på att vara vetenskaplig men samtidigt andlig- tycker jag vid en första anblick. Smart försäljningsknep. Då är det som står sant både ur ett yttre och inre perspektiv.
Boken hade en intressant kapitelindelning:
1. Uttryck tacksamhet
2. Odla optimism
3. Gör snälla saker
4. Vårda sociala situationer
5. Lär dig handskas med svårigheter
6. Lär dig förlåta
7. Njut av livets glädjeämnen
8 . Sträva mot att uppnå dina mål
9. Praktisera religion och andlighet
10. Ta hand om din kropp
Jag tycker fortfarande bäst om "9 tumregler för ett bättre liv" Formulerade av psykologen John Gray. För övrigt samma författare som till Män är från Mars, Kvinnor är från Venus-. En bok många pratat om men som jag aldrig fått lust att läsa. Jag tror inte på könsindelningen. Tumreglerna är så bra att man inte ens behöver läsa boken!!
Idag hade jag också en mejlväxling med en god vän. Och nu har jag landat i följande tankar:
Mormor sade ofta "Den dagen den sorgen" dvs ta inte ut olyckan i förskott. Att det gör ont då räcker. Kloka ord. Som jag gör mitt bästa att hålla mig efter. Det betyder för den skull inte att man ignorerar det som gör ont. Att säga "det som inte dödar härdar" det är bara elakt. Det gör ont att leva ibland. Det får göra ont. Smärta och kärlek och rädlsa kan inte förringas och rationaliseras bort eller läggas på våg och jämföras. Alla har 100% av allt. Fast det är väldigt olika hur...
Vad är det jag hör?
Jag hör ett lågt viskande, mellan människor, i händerna som byter pengar, varor och tjänster. Jag ser skuggan i ögonen på småbarnsföräldrar som inte orkar coacha sina barn till fotbollsproffs (eller stimulera läsningen hemma), som inte kan köpa dem världen (eller ens mjölk var dag) eller ta ner stjärnorna. Det börjar redan på förskolan. Vad skolar vi in barnen i för tänkande då? Många vill inte delta i alla "måste aktiviteter" som gör att barnet får en god social status. Men gör det ändå. För vems skull?
Det är en illusion att vi kan investera i ting, upplevelser och människor. Planera tillvaron och sedan leva på medan graden av lycka och meningsfullhet bara läggs på hög och växer. Med en förutbestämd räntesats. Om du investerar 20 minuter kvalitetstid med ngn tycker den 5% bättre om dig...? Om du har 10 000 på kontot blir du 3% tryggare...? Om du köper klänningen som är 50% billigare blir du 12% lyckligare med köpet...? Om du köper 12% dyrare märkesklänningen blir du 20% attraktivare och därmed lyckligare...?
Fehu- Vad kostar det oss?
Nej, alla investeringar och förändringar kostar, inte bara pengar och därmed utrymme till annat. Ibland är kostnaden att göra sig av med en dålig vara när man vinner hälsa. Då är det enkelt. Andra gånger bryts värdefulla sammanhang när man möter den stora kärleken. Hur väljer man då, orkar man vara modig? Sådant kan ingen i världen spalta ner i list- form. Det gäller bara att leva livet, så sant som möjligt- din egen sanning. Men tillsammans med andra - som ekorrarna.
Att ge till andra är lycka...för mig.