En metafor eller en nidbild?

HeraklesJag läser just nu boken Herakles, av Thedor Kallifatides. Där beskrivs Herakles olika stordåd, som han uträttar efter att ha mördat sina tre barn...vilken hemsk historia. Under ett av dessa stordåd kommer han till ett land långt i norr, och jag kan inte låta bli att fundera över om han liknar Sverige och de nordiska länderna vid paradiset, eller om han sett hur samhället inte tar hand om de gamla och annat. Han har nog isåfall förväxlat äldrevården med midsommarfirandet . Kanske den Svenska påstådda jämlikheten, friheten och välfärden får sig en ordentlig känga? Som han han beskriver det land vi skulle önska att vi hade..målbilden. Men att verkligehten är långt, långt därifrån....

Här kan ni läsa mer om halvguden Herakles, på Wikipedia.
Här kan ni läsa om boken Herakles och författaren Theodor Kallifatides.

Ja, ni får döma själva, vad tror ni?

Där, i detta avlägsna nordiska land med de många sjöarna, var solen mild som barnkind, vindarna smekande, träd och buskar höga och grönskande, åkrarna gav skörd två gånger årligen, i vattendrag och sjöar lekte fiskar med fast kött, flickorna var smala, långa och nyfikna. Utan rädsla talade de med honom, svarade på hans frågor, bjöd honom hem till sina föräldrar, som också var vänliga och givmilda. Kärlekslivet var fritt med grundat på ömsesidiga känslor, vilket satte en naturlig gräns för friheten. Ingen var fattig, ingen var rik, de flesta blev mycket gamla och när det var dags för dem att dö vandrade de fram till en hög klippa och kastade sig med en blomkrans om huvudet i det stora havet, som fick en sällsam gröngrå färg av alla lyckliga människor som dog i det.

Sömn

Igårkväll: fast besluten att s-o-v-a tidigt. Grus i ögonen. Trött, men lycklig. Tog en rask och välgörande promenad med en god vän. ;Min älskade lagade till sin fantastiska vitlökssoppa. Strax före 22 var jag på väg, sedan började jag prata med min älskade och läsa. Till sist var klockan 23.30!!! Lilla Liv vaknade för tidigt imorse och har mest tjurat över att behöva vara vaken, precis som jag. Nu lade hon igen de  bruna ögonen och jag ska göra det samma med mina spräckliga.

Jag vet att man blir mindre klok och intelligent av att vara riktigt trött. Hjärnan fungerar sämre. Dessutom blir man lättare sjuk och stressad. Grubblerier förekommer ofta i samband med sömnstörningar. Låter inte hjärnan vila, så det blir en ond cirkel av att hålla sig vaken och plåga sig med frågor som inget svar har...atrt sova på saken är ett klokare tilltag än att grubbla. Kroppen behöver sova. Ni kan se nedan hur en riktigt, riktigt trött hjärna resonerar och förstår det den stöter på...

Ur Wikipedia, med mina reflektioner
Sömn
är ett normalt tillstånd då en organism en kortare tid är synbart medvetslös och oresponsiv för stimuli.
Jajamänn, sömn det är så det man gör under dagarna då?

Hjärnaktiviteten kan trots detta dock periodiskt vara mycket hög.
Jo, man grubblar ju en hel del...

Sömnens funktion är inte helt utredd, men mycket pekar på att det är en återhämtningsperiod då kroppen kan vila och läka medan hjärnan bearbetar intrycken från den föregående vakenhetsperioden.
Återhämtning, Vila?

Råttor som helt hindras från att sova dör inom ett par veckor. Den direkta dödsorsaken är oklar, men tros hänga samman med en allmän kollaps av immunförsvaret.
Ok, jag skaaaa sova!

Sömntryck
Under dagen när vi är vakna ökar gradvis sömntrycket, som är den kraft som säger åt oss att vi ska sova.
Jag trodde det var ögonen som bara sved. Sömntryck, ett annat ord för ögongrus.

Samtidigt ökar dock också den inre klockans vakenhetssignal, för att vara som starkast framåt eftermiddagen/kvällen.
Aha, ett annat ord för kaffe- vakenhetssignal! Den ökar när man dricker kopp efter kopp...

Därefter börjar vakenhetssignalen sjunka, och vi faller i sömn av det sömntryck som byggts upp under dagen.
Kaffemängden sjunker eftersom man har så mkcket grus i ögonen att man missar koppen när man häller?

Ju mer djupsömn vi sover, desto mer minskar sömntrycket.
Ju djupare man sover, desto mindre grus i ögonen. Äntligen börjar jag förstå!

Under natten minskar gradvis också vakenhetssignalerna från den inre klockan.
Tacka för det att man inte dricker kaffe på natten!! Man är väl sund och klok.

Gonatt gott folk! Nu kryper jag ner bredvid lillan och sover förmiddag.

Det var den stekpannan

Det är bra med snö. Detta var min andra köksincident i vinter. Det går alltså ganska bra för mig. Fast..jag borde sova mer, då skulle det bli mindre spännande och osigt i köket :-)

Fick en rolig kommentar och förtydligar...jo jag har temperament. Men inte så att jag går till handgripligheter. Jag startade helt enkelt plattan och glömde heeelt och hållet bort att jag skulle steka ägg till lunch :-)


Mitt sanna jag

Jag vill vara mitt bästa jag. Mitt högsta och mitt sannaste. Nu har jag äntligen lyckats hitta en profilbild som visar lite av hur det kan vara. Tänkte uppmärksamma er lite på den. Jag är nog förstår ni, en trädnymf, en som lever med en tall, nära havet.....Älskar att klättra i träd. (det är ingen hemlighet. Fast med åren måste träden vara mer och mer klättervänliga och det är alltmer sällan jag tar mig  för...)

Suss sött! Nu skulle jag ha vart isäng för 1,5 timme sedan. Men jag jobbar på det, att komma isäng tidigare. Min kropp har signalerat med röd flagg = vila människa, låt mig vila!!! Jag gör det imorgon istället...eller dagen efter det.....eller.....


Release me



I am the wilderness locked in a cage
I am a growing force you kept in place
I am a tree reaching for the sun
Please don't hold me down
Please don't hold me down

I am a rolling wave without the motion
A glass of water longing for the ocean
I am an asphalt flower breaking free but you keep stopping me

Release me
Release me

I am the rain that's coming down on you
That you shielded yourself from with a roof
I am the fire burning desperately but you're controlling me

Release me
Release me

PMS och stress

Torka tårarna min vän
Jag tror jag vet ungefär hur det känns
som att försöka dansa med en myndighet
Du ville bara ha ett hem, en plats
nånting vettigt att göra, vad som helst
Om det fanns tid för nåt att växa
Om det fanns plats för lite värdighet
Här blir man sparkad på i kön till ett ställe
som man inte ens vill in på

Man tuggar i sig hela svansen
Det står alltid nåt i vägen
och du tar dig alltid loss och du rusar
men ändå fångar marken dina fötter

Jag kan inte hjälpa dig upp
kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
du har en annan röst, annan färg,
Ett annat land, med andra klockor som ringer
Jag tar mig inte in i dina dunkla rum

Det står ett fältslag bakom väggen
man slår i tomma containrar
Det här är helvetets förgård
I december står man stilla i en tunnel
och trängs, och trängs och alla bara pratar
Om det bara fanns nånting att säga
Om det fanns skäl att vilja delta

Du ser, jag kan inte ens förmå mig
att hjälpa någon annan
Det här är 'Be Your Own Star Show'
Det här är 'Bit ihop och sparka'
Ge precis vad du behöver
och ta vad du kan få

Jag skulle gärna hjälpa dig upp
och kunna lysa upp den väg du springer
Om jag kunde vagga dig varm och lugn
Jag hör nog samma röst
och bor i samma land
med samma klockor som ringer
Du går inte ensam genom dunkla rum

Vasen vinglar på bordets kant
Åskan mullrar ovanför ditt tak
Uppför är det lättare, men neråt är det brant
Kan inte landa där med ryggen rak


Hornen ryter, du förlorade striden
På nolltid har du tappat din glöd
Inget nytt under solen
vi har sett hela tiden
Den enes bröd, den andres död

Se på mänskorna som sliter
för nån annans resultat
Se hur flugan kvävs i spindelns nät
Se på hyenorna som gräver
i kadavret efter mat
Se på baggen i murkna träet

Jag kan inte hjälpa dig upp
Kan inte lysa upp den väg du springer
Jag kan inte vagga dig varm och lugn
Vi är vallfår i vargarnas tid
Det är gamarnas klockor som ringer
Inget ljus där vi irrar och springer
Runt i våra dunkla rum

Vi är vallfår i vargarnas tid
Det är gamarnas klockor som ringer
Inget ljust där vi irrar och springer
Runt i våra dunkla rum

Återuppstånden igen ifrån de döda..

Det är något som bara ett fåtal personer i världshistorien klarat sig undan med: Att återuppstå ifrån  det döda. Jag tycker mig se tre olika kategorier av återuppståenden...

Medicinskt
En person kan vara skendöd eller felaktigt blivit dödsförklarad, bara för att sedan avslöjas med att visa livstecken. Dessa dödförklaringar är så vitt jag förstår inget annat än en medicinsk miss eller en medicinsk sensation. Man försöker också komma fram till en teknik där man hastigt fryser ner människan som dött. När de medicinska kunskaperna i framtiden avancerat tänker man sig kunna återuppväcka den avlidne och bota eller fixa kroppen så denne kan tralla vidare. Detta kostar dock multum! Cryonics Inst och Alcor är de företag som erbjuder detta för en större summa pengar. Klicka för att komma till deras officiella webbplats. Jag ryyyser! Tänker dock inte gå närmre in på de medicinska och etiska abnormiteter som skulle uppstå vid en sådan process- det får ni filura på själva!

Religiöst
Sedan har vi ju Jesus, som var död i tre hela dagar innan promenerade iväg och hälsade på sina nära och kära. Nu var jag ju inte där men jag får lita på evangelisterna så länge. Dessutom är det en faschinerande historia! Det kanske finns fler religiösa typer som gjort ngt liknande, då vill jag mer än gärna bli informerad.

Bedrägeriet
Läste idag om en man i Piteå som försvann för 15 år sedan, med alla pengar från det gemensamma företaget lämnade han frun och sin 3 månaders bebis. Nu är han tillbaka. Familjen sägs vara glad, men mamman till hans nu 16 åriga barn säger inte särskilt mycket. Jag tror jag kan tänka mig...Det är varken första eller sista gången något sådant händer. I boken Gunillas man försvann, får man följa en verklig händelse. Han stack när ekonomin började kärva. Kvar var fru, 2 årig son och bebis på väg. Efter sig lämnade han enorma skulder. Som Gunilla hela barnåren fick slita för att klara av. Inte var det lätt...Hon lyckades hämta sig, skapa ett eget företag, som dessutom gick bra. DÅ återuppstod han och hävdade sin äktenskapliga rätt till hälften...ni får läsa boken om ni vill vetas mer!

Det var lite om att återuppstå. Det var också ungefär vad som hände mig igår...Jag går ju mest hemma, sköter barn, jobbar lite..dagarna trillar fram och tja - en aningens understimulerad är jag. Det ska jag inte sticka under stol med. Alla andra kommer och går, jag är kvar.... jag ger mig i stort sett aldrig iväg om jag inte ska handla eller skjutsa barn...eller göra ärenden...Men igår, DÅ gick jag ut med en kär vän och drack ÖL....jag var bara mig. Jag tycker om mig! Det blev en kort kväll, men ändå. Underbart var det...Det kändes som att återuppstå, i någon bemärkelse.


Vilket vad!!??

Om man satsar pengar på att jorden går under  fredagen den 13 februari vinner 130.210 gånger pengarna, enligt Ladbrokes. Detta förmedlar Rapport- Svt.

Återstår att leta åt Midgårdsormen och locka den med ett äpple, så den släpper taget om sin svans. Ni i lustgården var det ju ormen som förledde Eva...och nu tänkte jag ge igen. Jag är ju en sorts Eva! Jag trodde (felaktigt) att när midgårdsormen släpper svansen- då är Ragnarök här: jordens undergång.

Dessutom blir jag ju rik på kuppen!
Om jag satsar en tusenlapp...så vinner jag 1 miljon 302 100 kronor!!
VAR ska man hämta ut vinsten????

Nu till ursäkten, det blir inget vad för mig:
Men det om midgårdsormen är fel, det är istället den trehövdade Fenrisulven jag måste släppa fri. Jag är lite rädd för hundar och den tycker nog inte om äpplen, så detta vad får jag nog lägga på is till ett annat år!

Ha en skön kväll!

Paraskevidekatriaphobia

Eller fobi för fredag den 13:e. Det är idag det och skrocket runt säger att man inte bör påbörja en resa då. Jag tar det lugnt. För:  Även en tusenmilafärd börjar med ett första steg. Lao-Tse (604 f.Kr-531 f.Kr). Jag har dessutom pengar att lösa ut på en avi, och då måste man åka till en fysisk bank- hu vad jobbigt!

Läs mer på Wikipedia
Eller Aftonbladet
En massa intressanta konstiga ord kan ni läsa om på -Filosofies

Annars blir det pizza idag, fredag som det är. Jag har dessutom kpmmit fram till att jag måste gå och lägga mig tidigare. 23- 23.30 fungerar inte för mig. Men det är efter 23.00 som jag och min älskade får tid till varandra, efter nattandet av barnen, schackandet, läsandet, jobbandet, boggandet...buhuuuu..buhuuuuu. Det kommer inte som en överraskning att jag syndat med resurserna. Men ändå...jag VILL inte vara trött, och jag VILL gosa på min älskade och prata och se hans vackra bruna ögon....buhuuuu...

Nåja imorgon är alla hjärtans dag. En dag som är en konstruktion av de komersiella krafterna. Har aldrig brytt mig, men jag uppmärksammar gärna min älskade. Hellst då i vardagen. Jag tror på vardagskärlek och omtanke. De små gesterna framför de stora. Mer mysterium än manifestation.

Hur känner ni för fredag den 13:e?
Någon Paraskevidekatriaphobia inom synhåll?
Eller har ni valentinesdayphobia?

Bloglovin

Aha...!! Det är såååå man gör!! Tänk att jag skulle komma på det till sist. Nu kan jag läsa alla era nya inlägg och inte missa något, hääärligt.

Ord är energi



Ord är energi. Tankar är energi. Handlingar är energi. Vad vill du dina medmänniskor?

Vill du ge dem energi:
Genom att njuta av att de strålar, mår bra, är centrerade och har ett gott energiflöde mellan sig och omgivningen. Såhär enkelt tror jag det är: Kärlek kan inte ta slut, om man ger kärlek så växer den och den räcker till fler som orkar ge till andra...

Eller vill du beröva dem deras energi? Eller åtminstone se till att de inte strålar, mår bra, är centrerade och har ett gott energiflöde mellan sig och omgivningen. Rädsla sprider sig på ett likande sätt som kärlek. Rädsla för att inte räknas, inte ha ett värde, inte få vara sigsjälv, svälta...Jag lyssnade på en man som suttit i koncentrationsläger. Det värsta var inte svälten, sjukdomarna eller misshandeln. Det värsta var avhumaniseringen. Genom att tilltala fångarna som nummer, behandla dem som djur avhumaniserade man...

Det är alltså inte ok...

Att kalla någon idiot
Att kalla någon för n00b
Att säga åt någon att hålla käften
Att svära åt någon och ge den öknamn
Att ironisera över någon, för att det roar
Att nypa, slå eller riva
Att hota...

I ett samhälle finns etik och moral, överenskommelser på olika plan för att värna individen. Man får inte kränka eller misshandla. Det är också en självklarhet, för de flesta.Men det händer i lite midre skala här och där..
Jag ska punkta ner några exempel och sedan komma med två nyhetsnotiser som jag menar handlar om detta. 

Ur Brottsbalken (SFS 1962:700)
Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1§ eller 2§, för förolämpning ttill böter.
Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

15 årig pojke åtalas för att ha kallat poliser för grisar.
HAn passerade poliserna och nöffade. Poliserna gick ifatt och frågade vad han avsåg. Pojkens svar var att han inte tyckte om poliser och att poliser var grisar. Poliserna pratade vidare med honom. Till sist lugnade han ner sig.  Man beslöt att föra saken till åtal, även om det inte är det vanligaste vid ett sådant här tillfälle, så bedömdes det denna gång vara riktigt. Möjligen för att han faktiskt framhärdade, tänker jag. Han trodde tydligen på fullt allvar att man har rätt uttrycka sig som man själv behagar. Det finns en sorts åsiktssjuka, som jag ser och som jag skrivit om tidigare. Men jag tycker ju så!! Det är ingen mänsklig rättighet att kränka människor, dock. Jag tror inte det kommer att bli det heller inom överskådlig framtid. En annan faktor i sammanhanget är detta med ansvar: pojken ångrade sig och tyckte själv att han gjort tokigt, när han till sist förstod allvaret, dvs blir åtalad. Låt oss hoppas att han lärde sig något också och inte bara säger så för att blidka.

När man ger sig på samhällets ordningsmakt, pissar man dessutom på demokratin. Tycker jag.
Blogg som visar på plakat under en demonstration som kränker polisen.

Poliser kallade upprorsmakare för apa, blatte.
De tre poliserna är identifierade och har förflyttats. De åtalas också med sin egen film som bevis. Deras tilltag är också extra allvarigt eftersom polisen jobbar hårt på att skapa goda relationer i oroliga tider och områden.Mycket av deras hårda arbete med detta kan gå i kras, med bara några ord och beroende på hur ordningsmakten hanterar situationen. Rikspolischefen Bengt Svensson säger: Om ordvalet verkligen står för attityder och värderingar hos dem som fäller orden är de personerna inte välkomna inom polisen. Han tror inte att ordvalet i polisbussen på Rosengård speglar någon utbredd inställning inom poliskåren. Tvärtom säger han att nyheten spritt förstämning hos 99 procent av kåren.

Så till dagens ord:
Mer paljetter till alla: Gläns, stråla och var fantastiska DU!


7 sanningar

Jag fick en utmaning av Gladana att berätta sju sanningar om mig själv och sedan utmana sju andra och skriva i deras bloggar att dom är utmanade.

Nåja, jag som jämt, jämt, jämt måste problematisera. Ni får väl ha Joharis fönster i åtanke. När jag presenterar dessa "sanningar" så kom ihåg att det bara är en del av sanningen. Sanningen är något jag tänkt skriva om någon dag för den delen...för vad som är sant nu är nödvändigtvis inte det imorgon...och så vidare...

Här är sju "sanningar";
1. Jag är barnsligt förtjust i det ljud som tulpanernas blad gör mot varandra.
2. Jag avskyr att bli missförstådd eller feltolkad.
3. Jag ställer fler frågor än jag finner svar, men det gör också att jag lär mig mycket och att jag är ödmjuk inför andra människors sanningar. (hoppas jag)
4. Jag ääälskar att glo på tv, men gör det inte för jag har inte tid.
5. Jag får en relation till varje bok jag läst...tack och lov bor jag med en likasinnad. Vårt hus är fyllt av böcker. De är bara för få...
6. Jag älskar att vara i skogen och elda i det fria.
7. Jag tycker det är jättejobbigt med alla skarpa lampor och peppig musik på klädaffärer, blir helt yr. Det finns en affär i stan dock som har en mjuk miljö och spelar Lars Winnerbäck....I like...

Jag utmanar
Solgudinna
The Devil Wears
Vaniljis
Alba
Rost och rosor
Fia
Lilla Flisan
Oumbärliga ting

Våra böcker, en sanning som talar för sigsjälv...



Bjuder er lite vinterbilder från norr...

Ser ni hur värmen fullkomligt strömmar ut från en ventil på vårt tak!!! Det kan aldrig vara nyttigt...något att undersöka. Det är alltså inte moln på bilden...Skrivarstugan, där min älskade sitter och författar - är ännu inte i drift. Men ljuset och våren kommer allt närmare...


Makeover

Idag har makeover varit på tapeten, i dubbel bemärkelse.

Makeover 1.
Vardagsrummet fått sig, nja en makeover är mycket sagt. Men jag har målat klart det vita i vardagsrummet. Det som jag började med för ett halvt år sedan.... Nu ville jag överraska min älskade som är på resa. Gärna hade jag målat ett träd också, ett japanskinspirerat i silhuett...vinrött. Men det blir en annan dag. Jag fann ingen bra förlaga utan måste skapa den själv. Eller köpa en sådandär sticker på Beijer. Dessutom började jag drömma om att lägga nytt golv i köket och kände nästan att inspirationen och lusten och tiden (!!! HUR kunde jag tro det - 15.00 imorgon är han hemma igen) skulle räcka till...Så jag började titta på ByggMax...och fann ett snyggt klickgolv - laminatskiffer. Det som tillsist hejade mig blev priset. (tack ochh lov att något stoppade min kreativitet!!!) Jag ska gneta ihop 3 000 och sedan! Då smäller det!!!

Här kan ni se själva...vad viktigt att det blev klart! När jag ändå gjort den vackra väggmålningen av "The creation of man"  i ena änden av rummet, för ett lååångt tag sedan...verkar det värdigt att göra rummet helt färdigt. Det finns på ett eget gammalt blogginlägg mer info om ursprungliga takmålningen i Sixtinska kapellet och konstnären...


Makeover 2.
Jag blev utmanad av Solgudinna, det var en sådan utmaning som jag inte kunde låta bli. Ska se om jag kan hitta på fyra att sända vidare till. Av ren omtänksamhet tömde jag inte hela handväskan upp och ner. Det hade tagit två månader för mig att plock ihop igen och ingen hade sett ett dugg bland alla plåster, ervetter, kvitton och annan nödvändig skit som jag bär runt på...

Själv utmanar jag
Soffie
Flisan
Muppsan
Mikaela
Alba

Regler:
1. Häll ut innehållet i din sminkväska,(den du har med dig i väskan överallt)
2. Fota det.
3. Lägg upp bilden på din blogg.
4. Länka ditt inlägg i en kommentar till mig.
5. Utmana minst 4 personer, men ju fler desto roligare.

Då var man alltså avlöjad...jag ääälskar läppstift och läppglans...Denna gång var det bara 4 olika i väskan, men det har varit fler, tro mig...

Gadgets

Jag har precis upptäckt detta med gadgets. Innan har jag bara bekantat mig med dem när lillan under sitt hamrande på tangenterna råkat ordna med något kortkommando i word. Ni får hålla till godo, lovar att inte pynta sönder bloggen. Men det är skoj att experimentera. Tre gadgets har jag så långt:

play-971-Angel_RunEtt änglaspel: det mesta i livet är till syvende och sist en kamp att bli en bättre människa än man var nyss. Att inte låta den lila djävulen på axeln ta över, så här har ni lite torrsim.



En översättare
: själv tänker jag träna upp min spanska genom att ibland läsa på spanska...

En digital polare: Om jag drabbas av lappsjuka när jag går härhemma i mitt rufsiga hår- så kan jag prata med datorn. :-)



Utmaning

Jag fick en utmaning av Gladana..

Vilken mat äter du ofta?
Mat som går snabbt att laga, som de flesta av barnen tycker om. Eller min älskades underbara vitlökssoppa som vi äter när vi är bara tre...

När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till och duka av?
Det beror på kalaset. Passar det så hjälper jag gärna till. Jag älskar att laga mat tillsammans med människor och liksom ta hand om en hel kväll tillsammans. Däremot skulle jag ju inte försöka duka av om jag blev bjuden på Nobelfesten :-)

Var sitter du helst när du bloggar?
I Tv-rummet, då kan lilla Liv spexa omkring på golvet och jag hålla koll samtidigt.

Köper du ofta Triss?
Om min intuition säger mig att jag vinner. Två gånger om året. Det brukar stämma...jag vinner en ny lott eller 50 pix, men vid det laget har speldjävulen gripit mig och jag spelar alltid upp den lilla vinsten.

Vilken stad eller land har varit din bästa semester?
Fjällvandring mellan tärnaby och hemavan. Kreta.

Vilken TV-kanal tittar du mest på?
Alla- jag tittat pyttepyttelite på allt och är en av de mest allmänbildade personer jag vet på tv-serier o. dyl. Utan att följa något enda program eller ha ngn favvokanal. Mer än 3 timmar på en vecka blir det aldrig, ibland inte mer än 30 minuter...

Regler för utmaningen:Välj ut 4 stycken som du vill ska svara och utmana dom på deras bloggar. Be dom kolla in din och låt sedan personen som utmanade dig få veta när du svarat på frågorna/utmaningen!

Jag utmanar:
The Devil Wears
Barnens hjältar
Absolut Alba
Herr Nilssons fru


Tack!

Snälla fina Mikaela som hjälpte mig att få till den fiffinurliga översättningsfunktionen, nu kan alla som vill läsa min blogg på finska eller tukiska!! Jippey!

Fina ametister ska du ha, för du verkar gillla lila!












Självförtroende och självkännedom

I korthet: självförtroende och självkänsla behöver följas åt för att en människa ska må bra. Att både vara trygga och stolta i sitt varande och sitt kunnande. Det är kärleksfullt föräldraskap att ge båda upplevelserna och lärdomarna till sina barn.

Två exempel ur sagorna där det bllivit skevt:
Peter och vargen. Han hade gott självförtroende, jag är bäst, jag är i centrum! Han  trodde sig om att kunna hantera vargen. Det visade sig att han inte hade så goda kunskaper om sina förmågor och egenskaper, alltså ingen vidare självkänsla.
Mjölnaredottern. Som var sååå klok. Kungen ställde henne inför en gåta. Att hon visste vad hon kunde och inte kunde räddade henne liv. Hon slog sig inte för bröstet och ropade ut: Jag är ju bäst. Som hon gjort om självförtroendet varit gott. Nej, hon använde sin självkännedom till att klara knipan.

Exempel ur verkligheten:
I diverse rapporter om barns kunskaper och lärande har det visat sig att flickor känner stor press, stress och ansvar. Att nå målen att själva se till att de utvecklar sina förmågor och höjer betygen. De har ofta god självkännedom, Jag KAN och kan anpassa pluggandet efter behovet, medan de mår dåligt för de känner inte att de ÄR BRA, dvs självförtroendet sviktar. Pojkarna däremot beskrivs allt oftare som skolans förlorare. De får mest samtalstid och uppmärksamhet, de bekräftas för sitt uttryck. Men de har alltmer börjat halka efter betygs och kunskapsmässigt. De har alltså bra självförtroende jag ÄR BRA medan självkännedomen jag KAN sviktar.

Självförtroende- hur vi förhåller oss till vårt kunnande
Traditionellt anses det att vi i uppfostran är bra på att stärka pojkars självförtroende, men dåliga på att göra detsamma med flickor. Pojkar uppmärksammas för att de ÄR BRA, de är starka, snabba, bäst. De får positiv feedback när de försöker, ger sig in i något, satsar. Vi hejar inte på tjejer på samma sätt, för att de presterar och är ena hejare....

Självkännedom- Upllevelsen av sigsjälv och sitt värde, varande.
Enligt samma stereotypiska sätt att beskriva barnuppfostran sägs det att vi är bra på att ge flickor god självkännedom. De lär sig fundera över vad de består av, vad de klarar av och inte. Att vara en "duktig flicka" är att inte ge sig på annat än det man ror iland. Däremot är vi inte så bra på att bekräfta pojkarnas kunnande.

Med god förankring i båda kan man dessutom ta ansvar för människor runt sig och vara kärleksfull och solidarisk i sitt uttryck. I gott föräldraskap ingår- som jag ser det: Att låta barnen klara av saker själva i rätt tid och med rätt stöd, genom det utveckla en identitet som är trygg och verklighetsbaserad. Det förhållningssättet bidrar till ett gott självförtroende- genom att barnens varande och görande bekräftas. Du räknas, vad du tycker och tänker tas på allvar. Du är bra, precis som du är! Barnet ska få en upplevelse och inre dialog som säger:  "Jag är bra" Men föräldern erbjuder också möjligheter för barnet att utveckla en god självkännedom. "Jag lyckas ofta eftersom jag vet min kapacitet" "jag vet vem jag är och vad jag består av".

Att alltid stötta och heja på blir inte bra, att aldrig göra det inte heller...att inte kräva prestation och ansvar helt förödande, men att alltid göra detsamma blir krävande och kvävande.

Läs mer:
http://www.utbildning-co.se/sv/sjalvbild/
http://www.ordochmening.fi/index.php?Itemid=157&id=354&option=com_content&task=view
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvf%C3%B6rtroende


Ungas ensamhet

Är det inte ensamt däruppe, på täppan...undrade jag redan som barn. Kan det vara roligt? Jag hade ingen större lust att ta reda på det, i vilket fall. Men jag har inte upphört att intressera mig för hur människor fungerar. Jag tar för givet att alla har behov av gemenskap, att bli sedda, bekräftade och respekterade. Jag föredrar det Helene Bergström beskrev som ett "flat mountin thinking"...om någon tagit sig upp på toppen, så innebär det att fler kan göra det. Alltså hejar jag på och blir glad. Många tycks tänka att berget är spetsigt. För att själva kunna klättra upp, erövra toppen och sätta just sin flagga, så måste den som eventuellt redan står där puttas ner. Märkligt! Men jag har sett att det fungerar så ibland. (bilden från Harrismith Mountain Race)

Nu ska jag en stund ägna mig åt att (med ålderns rätt) låta mina fördomar och tankar breda ut sig...
Med en stor reservation allra först: För nu ska jag skriva aaaningen onyanserat. Jag har mött många kloka, ansvarstagande ungdomar. Det jag här reflekterar över är en typ av trend i nuvarande ungdomskultur.

Det finns några företeelser i dagens ungdomskultur som inte var särsklit attraktiva att ägna sig åt, för oss 70 -talister. Vi ville dela med oss, inte förringa någon annan. Demokrati och solidaritet var viktigt. Vi befann oss i tiden efter det kalla kriget, där det var tryggt och gott. Men inte en självklarhet med  frihet och människolivets okränkbaret . Demokrati fanns inte, om vi inte forstatte värna den. Skuttunge skola tycks jobba efter de värden jag försöker beskriva...(bilden till höger)

Lars Tornsram, professor vid sociologiska instutitionen, Göteborgs universitet har i sin senaste forskning funnit att de unga är de som känner sig mest ensamma. Vilket inte är något nytt för dagens unga. Så var det också för 25 år sedan. Han pekar på den goda ensamheten, med stigande ålder och ökad inre trygghet kan ensamheten vara god och självvald. Många unga upplever istället press på sig att ha stort kontaktnät, och kan inte sovra i realtionerna- därav ensamheten mitt i relationsnätet.

Anna-Lena Hedman som är kurator på Studenthälsan i Uppsala berättar:
I våra samtalsrum kommer ensamhetstankarna fram, trots att studenterna kan söka för bristande självtillit, ångest eller oro.  Vi lever i en individualistisk tid när var och en har ansvar för egna beslut och därmed blir man också ensam om konsekvenserna av besluten. Valmöjligheterna har ökat och många studenter kan känna sig vilsna.

Dagens unga är med andra ord inte ett dugg olika föregående generationer av ungdomar. Jag vill istället påstå att det nya är att deras förutsättningar och livsvillkor, som skiljer sig markant från föregående ungdomsgenerationers. De kan ta ett talutrymme som inte fanns tidigare. De är krönikörer, de bloggar. Det finns fantastiskt många kontaktytor. Det gör dem mer förvirrade, möjligen. För de förstår inte om och varför människor lyssnar.  Vi 70 talister kände att vi kunde påverka världen, att det vi tyckte kunde vara viktigt. Men det var svårt att göra sig hörd och att det viktigt att vara genomtänkt och ta ansvar för det man sade. Idag är världen är till för den unge...inte tvärtom. Det är viktigt att tycka. Inte för sakfrågan, utan för tyckandet och egot. Det är inte alltid idealistens röst som hörs- utan snarare åsiktsmaskinens. Däremot behöver man inte ta något större ansvar för vad man tycker eller de reaktioner och känslor som det väcker i andra. Jag tänker att grunden till kommunikation har gått från åsiktsfrihet till åsiktsmarknad...det finns till och med något som heter Åsiktstorget, där man kan vinna pengar och belönas för att man har en åsikt. På Åsiktstorgets förstasida idag: Ska man begränsa volymen på Ipods för att skydda mot hörselskador...sådant ska alltså regleras utifrån tyckande istället för forskning och klokskap?

Ett exempel är krönikören Amanda Svensson. Jag ska villigt erkänna att jag hade svårt att  läsa hela krönikan. Det är tröttsamt med allt detta tyckade som inte är särskilt förankrat i vare sig forskning eller fakta. I krönikan Naken är stark, skriver hon om ungdomarnas tyckande och bristen på förankring och ansvar, som något positivt. Visserligen har hon fått utrymme i DN- men inte på debattsidorna, utan under nöjesdelen. Artikelserien heter typiskt -00 tal. Så långt håller jag med om innehållet i krönikan, hon har fångat det riktigt bra. Vilka ska i framtiden skriva riktiga debattinlägg??? Citaten nedan, är huvudet på spiken....Jag tänker: stackars människor...

Som ett barn av det så kallade 00-talet har jag väldigt svårt för att stå upp för saker. Att stå upp för något är fult. För den som uppriktigt och långvarigt ger sig hän åt något kommer stagnera.
Att älska något innerligt och uppriktigt är inte förenligt med att ha en mångbottnad, krea­tiv, framåtskridande och spännande personlighet. Passion är förstås bra. Men passionen bör vara föränderlig. Riktad åt flera håll. Opålitlig och alltid förhandlingsbar.


Min slutsats:
I den extrema individuelitetens tid är föräldrar servicestationer där man hämtar omsorg. Kompisar några man hämtar annat hos. Egot är viktigt att odla. Då ingår att tycka, aldrig tacka, sprida sitt tyckande lite kors och tvärs. De som tar illa upp får ta ansvar för sig, bäst de vill- lixom. Problemet är, att tillslut slutar folk att lyssna. Smällen blir enorm, först har den unge  tyckt och tänkt och varit excentrisk och intressant, plötsligt är denne blasé. Den unge har utvecklat en stoooor portion självförtroende utan förankring i god självkännedom. Metoden att i ett samtal höja rösten för att behålla initiativet, eller att fortsätta prata om sitt utan att bemöta andra...isolerar. Bristande självkännedom urholkar till sist också självförtroendet, eftersom man inte vet vad man duger till och kan. I yrkeslivet kommer inga polare och dunkar ryggen, du måste själv presentera och sälja in dig. Det du säger räknas inte, du är en lättviktare. Du ger ingen respekt och får ingen tillbaka. Det är ett kungadöme du byggt, där du är kejsare, men kungariket heter ensamhet. Den inbillat medfödda silverskeden, var bara en illusion...till och med den käleksfulle föräldern tröttnar till sist på att vara dörrmatta och ha 30 åringen boendes hemma, eller liknande.

I denna ljuva vintertid...

Det känns som våren är på väg
Himlen är alldeles blå
Och reaplanen gör långa streck


Dikt författad av Hampus på väg till hockeyn. Jag åkte upp på vårt älskade berg och fotade lite. Det är underbart att leva. En kopp kaffe och värma fötterna, sedan iväg för att plocka upp sonen efter träningen.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0