Köket igen...
Idag har jag bespetsat mig på att få kaklet på plats. Det är så lite som fattas.
Sedan det trååååkigaste: Att rengöra verktygen....
Imoron kan jag i så fall foga.
Och silicona.
Sedan är det så klart som det ska bli för tillfället...
Annars ska jag idag ägna mig åt att skrapa ihop en rapport. Eller åtminstoen början, skelettet, analysmodell, foskningsperspektiv- ispirationen är där den ska. I själva verket skulle jag hellre strunta i kaklet och försjunka i skrivandet. Jag börjar veta i mitt huvud vad jag vill med uppsatsen. Uppgiften är dock styrd: Att göra en fallstudie utifrån synrehabilitering. Jag har två tillfällen till praktik,denna månad, förutom det har jag tänkt mig begära ut journaler sedan personen i fråga var 0 år.
Fast kaklet: jag vill ju få det helt klart. Barnen ska slippa bo i ett renoveringskök. Idag kommer storpojkarna- skönt. Äntligen lite liv í huset. Det är i och för sig skönt ibland, att ägna sig åt ensamhet, när man är trött eller sliten. Men skönast är ändå när så många av barnen som möjligt är hemma.
Då ska jag och Adrian sticka, förmodligen ikväll. Han har blivit min handarbetspolare. Det är lite roligare då, och han gör verkligen jättefint. Snabblärd och estetisk som han är.
Godmorgon
Sedan det trååååkigaste: Att rengöra verktygen....
Imoron kan jag i så fall foga.
Och silicona.
Sedan är det så klart som det ska bli för tillfället...
Annars ska jag idag ägna mig åt att skrapa ihop en rapport. Eller åtminstoen början, skelettet, analysmodell, foskningsperspektiv- ispirationen är där den ska. I själva verket skulle jag hellre strunta i kaklet och försjunka i skrivandet. Jag börjar veta i mitt huvud vad jag vill med uppsatsen. Uppgiften är dock styrd: Att göra en fallstudie utifrån synrehabilitering. Jag har två tillfällen till praktik,denna månad, förutom det har jag tänkt mig begära ut journaler sedan personen i fråga var 0 år.
Fast kaklet: jag vill ju få det helt klart. Barnen ska slippa bo i ett renoveringskök. Idag kommer storpojkarna- skönt. Äntligen lite liv í huset. Det är i och för sig skönt ibland, att ägna sig åt ensamhet, när man är trött eller sliten. Men skönast är ändå när så många av barnen som möjligt är hemma.
Då ska jag och Adrian sticka, förmodligen ikväll. Han har blivit min handarbetspolare. Det är lite roligare då, och han gör verkligen jättefint. Snabblärd och estetisk som han är.
Godmorgon
Blind på ögonen
Ibland vore det bra om jag var lite mer bakom flötet och blind på ögonen. Andra dagar vore det bättre om jag hade varit klokare och seende. Jag tycks ju vara på den gyllene medelvägen emellanåt också, även om jag inte är helt vanlig i alla avseenden, jag är pecis lika ovanlig som alla andra. Det är individuellt olika som någon sade :-)
Denna gång borde jag förutsett att den mjuka skivan kunde suga åt sig fukt och börja bukta under kaklet, på de ställen där den inte var riktigt fastspikad....Hm! Så nu har jag precis börjat plocka bort vissa kakelplattor. Trött efter allt lyssnande och seende och en sen trevlig kväll...Jag lade mig till sist i badet istället. Verktygen i vatten, och jag likaså.
I ett försök att bli lite mer lagom, långsam, avtrubbad, avslappnad och förnöjd med de skavanker livet bjuder mig på som jag tycker om att betrakta men gärna vill fixa...ibland alldeles i onödan....
För vad vore livet om allt bara var lagom och tråkigt och slätstruket...ja, kanske som en bal på slottet- helt underbart...
En annan dag...
Denna gång borde jag förutsett att den mjuka skivan kunde suga åt sig fukt och börja bukta under kaklet, på de ställen där den inte var riktigt fastspikad....Hm! Så nu har jag precis börjat plocka bort vissa kakelplattor. Trött efter allt lyssnande och seende och en sen trevlig kväll...Jag lade mig till sist i badet istället. Verktygen i vatten, och jag likaså.
I ett försök att bli lite mer lagom, långsam, avtrubbad, avslappnad och förnöjd med de skavanker livet bjuder mig på som jag tycker om att betrakta men gärna vill fixa...ibland alldeles i onödan....
För vad vore livet om allt bara var lagom och tråkigt och slätstruket...ja, kanske som en bal på slottet- helt underbart...
En annan dag...
Köket..
Idag ska det sättas kakel, det är så roligt. Att man med små förändringar och medel kan få det snyggt. Mitt hem är mitt slott- lixom. Men nu: en kaffepaus.
Hemma!
Nu är jag åter hemma. Jag har varit två dagar i Stockholm och sedan en dag i Östersund. Jag gillar verkligen att flacka kring, men blir tröttare nu än annars av det. Det blev 10 timmars flextid på tre dagar, så idag är jag (nästan) helt befriad från arbete. Som vanligt är det ljuvligt att vara i Östersund. Jag skulle kunna bo där. Människorna är så varma och välkomnande. Jag och Eric kommer att fira julen i en enslig stuga i fjällen i Härjedalen, med bastu, öppenspis, skidspår och massor av läsning. Det visade sig att en urgullig fröken jag arbetat med också har sin stuga där. Nåja, vi blev inbjudna på kaffe, det kommer att passa bra i samband med att vi hämtar upp stugnyckeln.
För mig blir det ju en sorts avsked till dessa vackra fjäll, för barnledigheten börjar någon gång i början av nästa år.
I morgon blir det haloweenfirande med småpojkarna. Igårkväll var vi på Haloweenmiddag hos Maria och Myles. Vad mysigt, det var samma personer som på thanksgivning ifjol. Roligt att återses efter ett år och få följa dem lite i livet, fastän på håll. Middagen avslutades med en ny inbjudan till middag i detta underbara sällskap. Vi ska kolla i vår familjeplanering och se hur det går ihop med Lars Winnerbäck och annat. Så skönt det kan vara att sällskapa fast man bortom sig av trötthet. När det finns kärlek i luften. På lördag är det 50- årsfest för en av Eric:s vänner- med strandtema...hmmm- nåja vi gör så gott vi kan. Jag var in på Buttriks och skaffade lite tillbehör. Gissa om det var äckligt mycket folk där veckan före Halloween....Magus den gullungen är med våra barn under kvällen. Jag har en antisocial ådra som få vet om, men jag tycker itne att sådna stora fester med mycket okänt folk är helt bekvämt. Nåja, det kan ju också bli som en bal på slottet, helt underbart...
Idag ska jag återse en kär gammal bekant. Vi äter lunch ihop. Sedan återgår jag till att knacka kakel och måla vägg. Mitt mål är att det ska var klart när storpojkarna kommer. Det ska blir roligt att se deras överraskade miner (om ni inte läser min blogg förstås)
Nu ska jag återgå till kakelknackning...
För mig blir det ju en sorts avsked till dessa vackra fjäll, för barnledigheten börjar någon gång i början av nästa år.
I morgon blir det haloweenfirande med småpojkarna. Igårkväll var vi på Haloweenmiddag hos Maria och Myles. Vad mysigt, det var samma personer som på thanksgivning ifjol. Roligt att återses efter ett år och få följa dem lite i livet, fastän på håll. Middagen avslutades med en ny inbjudan till middag i detta underbara sällskap. Vi ska kolla i vår familjeplanering och se hur det går ihop med Lars Winnerbäck och annat. Så skönt det kan vara att sällskapa fast man bortom sig av trötthet. När det finns kärlek i luften. På lördag är det 50- årsfest för en av Eric:s vänner- med strandtema...hmmm- nåja vi gör så gott vi kan. Jag var in på Buttriks och skaffade lite tillbehör. Gissa om det var äckligt mycket folk där veckan före Halloween....Magus den gullungen är med våra barn under kvällen. Jag har en antisocial ådra som få vet om, men jag tycker itne att sådna stora fester med mycket okänt folk är helt bekvämt. Nåja, det kan ju också bli som en bal på slottet, helt underbart...
Idag ska jag återse en kär gammal bekant. Vi äter lunch ihop. Sedan återgår jag till att knacka kakel och måla vägg. Mitt mål är att det ska var klart när storpojkarna kommer. Det ska blir roligt att se deras överraskade miner (om ni inte läser min blogg förstås)
Nu ska jag återgå till kakelknackning...
Växande
Jag skrev lite igår. Om ordning och reda samt hur viktigt det kan vara att köra i diket.
Det var så skönt. Att få ägna sig åt lite skapande verksamhet. Att sticka en filt till bebisen är ju också att skapa, men det är inte särkilt utmanande. Vänta bara tills jag kommit igång med sparkdräkten istället, då blir det skoj.
Jag måste tänka på att skriva oftare, måla känns ofta så omständligt. Jag ids inte plocka fram och städa ihop. Spela gitarr, det gör jag av andra anledningar. Men det är också viktigt. Just nu är det roligast att spela One- U2, Chasing cars- Snow patrol, Lisa Miskofsky- acceptable losses. Vad är förresten en accepterbar förlust. Ständigt i livet är det ju ett kompromissande. Det är där man utmanas i sitt tänkande och varande. För mig är det särskilt nyttigt, som är så säker på så mycket- men nuförtiden också (och med ålderns rätt) väldigt osäker på vad som är rikigt och viktigt. Vissa saker är förstås lätta att se som viktiga. Men när principer, arbetsmoral, ideal, värdegrund och ingrodda vanor börjar krackelera. Då är det inte alltid säkert att jag med min personlighet omedelbart välkomnar turbulensen, däremot tackar jag alltid efteråt för att jag fått uppleva, leva och lära. Förhoppningsvis finner jag migsjälv igen- jag tycks aldrig vara densamma. Det känns skönt, jag måste lära känna mig ständigt. Annars skulle jag förmodligen bli uttråkad.
Imorse vaknade jag av spilld mjölk, som man ju som bekant inte ska gråta över. Jag behövde ändå det. Men det är förstås något mellan mig och jagsjälv. Antingen så spricker jag av frustration eller så släpper jag ut och känner efter, jag föredrar det senare. Jag har svårt att tänka i temer av att ilska och tårar är ett verktyg för att få andra dit man vill. Jag fungerar inte så. Om någon tror det om mig blir jag ledsen bara därför. Jag avskyr dessutom att bli missförstådd. För mig är istället mitt känsloliv bitvis så rikt och starkt att om jag inte följer med så kanske jag går sönder. Jag har en ovanligt dålig egenskap att ofta behöva vara sann och känna efter. Det finns så många som ljuger och luras ändå, som inte vet om det själva, så jag försöker undvika det. Så gott jag kan. Fast, denna oförmåga att leva i en illusion eller stoppa huvudet i sanden, den är jag också glad för. Annars hade jag aldrig levt med den underbara man som jag har vid min sida. Eller haft en så god vän i min x-man.
På tal om män: Igår visadedet sig att jag helt omedvetet råkade flirta med en man i en vildmarksaffär.
Deras kortapparat pep jättekonstigt, varpå jag sade; Men hur mår denhär då? X svarade- ja, men tänk hur du skulle låta om någon petade på dig så, då skulle du nog också pipa. Varpå jag svarar (som är aningen njutningslysten och uppskattar fysisk kontakt, när jag är på det humöret)
- Nej, det tror jag inte, jag skulle nog bara tycka att det var mysigt. För att bättra på det lade jag till, ja fast om någon petar sådär kanske jag skulle pipa, förresten...(belv det b'ttre? njä)
Hm- ska man verkligen säga till ett butiksbiträde? Sedan ville han visa hela butiken och jag gick därifrån :-)
Suck, ibland vet jag inte vad som ska komma ur min mun. Det får jag bjuda på. Som den gången vi skulle presentera oss för en ny medarbetare, alla "tyckte om skogspromenader, hade hund.." Urtråkigt, urbeige, låååångt möte.... Då hörde jag någon säga "jag har ingen hund jag, så jag har tid att ha två män istället" ( Det var jag som sade det.) Nåja alla skrattade, jag också. Den nya tittade mystifierad på mig och höll god min. Resten av mötet var något muntrare....
Idag ska det köpas wiskey och jobba, just nu håller jag på att ta igen de flextimmar jag samlat på mig.
Kanske jag tvättar håret och dricker kaffe och målar om köksväggen. Fast då vill jag byta skivor, kakel och handtag också- vips så har projektet vuxit. Det blir lätt så för mig, det ena leder till det andra och jag händer på...För ett par år sedan hade jag redan köpt färgen och blött rollern, men just nu har jag inte energi över- hur gärna jag än vill. Men tro mig- Innan Jul...så kan det ha hänt! Som alltid med mina projekt de blir av, men man vet inte när.
Jag hörde en låt som jag inte hört förr: Editors- An end has a start och den ska jag leta åt och spela.
You came on your own
That's how you'll leave
With hope in your hands
And air to breathe
I won't disappoint you
As you fall apart
Some things should be simple
Even an end has a start
Ps/ jag har inte läs och skrivsvårigheter, jag har bara aldrig haft någon riktig tangentbordsträning och skriver (tänker) snabbare än jag egentligen klarar av med fingrarna. Så kan det gå...
Sköt om er!
Det var så skönt. Att få ägna sig åt lite skapande verksamhet. Att sticka en filt till bebisen är ju också att skapa, men det är inte särkilt utmanande. Vänta bara tills jag kommit igång med sparkdräkten istället, då blir det skoj.
Jag måste tänka på att skriva oftare, måla känns ofta så omständligt. Jag ids inte plocka fram och städa ihop. Spela gitarr, det gör jag av andra anledningar. Men det är också viktigt. Just nu är det roligast att spela One- U2, Chasing cars- Snow patrol, Lisa Miskofsky- acceptable losses. Vad är förresten en accepterbar förlust. Ständigt i livet är det ju ett kompromissande. Det är där man utmanas i sitt tänkande och varande. För mig är det särskilt nyttigt, som är så säker på så mycket- men nuförtiden också (och med ålderns rätt) väldigt osäker på vad som är rikigt och viktigt. Vissa saker är förstås lätta att se som viktiga. Men när principer, arbetsmoral, ideal, värdegrund och ingrodda vanor börjar krackelera. Då är det inte alltid säkert att jag med min personlighet omedelbart välkomnar turbulensen, däremot tackar jag alltid efteråt för att jag fått uppleva, leva och lära. Förhoppningsvis finner jag migsjälv igen- jag tycks aldrig vara densamma. Det känns skönt, jag måste lära känna mig ständigt. Annars skulle jag förmodligen bli uttråkad.
Imorse vaknade jag av spilld mjölk, som man ju som bekant inte ska gråta över. Jag behövde ändå det. Men det är förstås något mellan mig och jagsjälv. Antingen så spricker jag av frustration eller så släpper jag ut och känner efter, jag föredrar det senare. Jag har svårt att tänka i temer av att ilska och tårar är ett verktyg för att få andra dit man vill. Jag fungerar inte så. Om någon tror det om mig blir jag ledsen bara därför. Jag avskyr dessutom att bli missförstådd. För mig är istället mitt känsloliv bitvis så rikt och starkt att om jag inte följer med så kanske jag går sönder. Jag har en ovanligt dålig egenskap att ofta behöva vara sann och känna efter. Det finns så många som ljuger och luras ändå, som inte vet om det själva, så jag försöker undvika det. Så gott jag kan. Fast, denna oförmåga att leva i en illusion eller stoppa huvudet i sanden, den är jag också glad för. Annars hade jag aldrig levt med den underbara man som jag har vid min sida. Eller haft en så god vän i min x-man.
På tal om män: Igår visadedet sig att jag helt omedvetet råkade flirta med en man i en vildmarksaffär.
Deras kortapparat pep jättekonstigt, varpå jag sade; Men hur mår denhär då? X svarade- ja, men tänk hur du skulle låta om någon petade på dig så, då skulle du nog också pipa. Varpå jag svarar (som är aningen njutningslysten och uppskattar fysisk kontakt, när jag är på det humöret)
- Nej, det tror jag inte, jag skulle nog bara tycka att det var mysigt. För att bättra på det lade jag till, ja fast om någon petar sådär kanske jag skulle pipa, förresten...(belv det b'ttre? njä)
Hm- ska man verkligen säga till ett butiksbiträde? Sedan ville han visa hela butiken och jag gick därifrån :-)
Suck, ibland vet jag inte vad som ska komma ur min mun. Det får jag bjuda på. Som den gången vi skulle presentera oss för en ny medarbetare, alla "tyckte om skogspromenader, hade hund.." Urtråkigt, urbeige, låååångt möte.... Då hörde jag någon säga "jag har ingen hund jag, så jag har tid att ha två män istället" ( Det var jag som sade det.) Nåja alla skrattade, jag också. Den nya tittade mystifierad på mig och höll god min. Resten av mötet var något muntrare....
Idag ska det köpas wiskey och jobba, just nu håller jag på att ta igen de flextimmar jag samlat på mig.
Kanske jag tvättar håret och dricker kaffe och målar om köksväggen. Fast då vill jag byta skivor, kakel och handtag också- vips så har projektet vuxit. Det blir lätt så för mig, det ena leder till det andra och jag händer på...För ett par år sedan hade jag redan köpt färgen och blött rollern, men just nu har jag inte energi över- hur gärna jag än vill. Men tro mig- Innan Jul...så kan det ha hänt! Som alltid med mina projekt de blir av, men man vet inte när.
Jag hörde en låt som jag inte hört förr: Editors- An end has a start och den ska jag leta åt och spela.
You came on your own
That's how you'll leave
With hope in your hands
And air to breathe
I won't disappoint you
As you fall apart
Some things should be simple
Even an end has a start
Ps/ jag har inte läs och skrivsvårigheter, jag har bara aldrig haft någon riktig tangentbordsträning och skriver (tänker) snabbare än jag egentligen klarar av med fingrarna. Så kan det gå...
Sköt om er!
Se det snöar
Jag är i Jämtland i arbetet, det är underbart. Vackra omgivningar, varma människor.
Och det snöar! Den förtjusningen går aldrig över för mig, när man för första gången på säsongen får känna snöflingor mot ansiktet. Jag skulle kunna ta mig för en snödans, fast då skulle väl slutligen någon komma och låsa in mig. Imorgon ska vi ut och åka äver vemdalsskalet, så vackert det kommer att vara!
Det är klart, jag skulle ju kunna skylla på graviditeten....
Magen växer och växer, idag har det växt så det knakat. Det är så fint att på kvälle nligga och smeka det lilla livet, som ännu bara kan spattla så jag känner det.
Dessutom- en till bra sak med Östersund: här fanns det mammakläder. Jag vill gärna se hyfsad ut även i detta välignade tillstånd. Gärna med kjol som vanligt. JAg fann två och lyckan var all!! Jag kan således hoppa över att köpa en papperspåse och trä över huvudet.
Ikväll hoppas jag få äta middag med min kära kollega Angelina. En jämtlandsfödd tjej, med fötterna på jorden, hjärtat på rätt plats i kroppen, förnuftet i behåll, klok och kunnig. Vi får väl se om vi råkar på varandra.
Jag har ju faktiskt flexat ut två av tre timmars övertid denna vecka. Jag får inte samla på mig mer nu. Det ska jag inte heller med tanke på hälsan och välbefinnandet.
tusen stora snöflingor till er alla!
Och det snöar! Den förtjusningen går aldrig över för mig, när man för första gången på säsongen får känna snöflingor mot ansiktet. Jag skulle kunna ta mig för en snödans, fast då skulle väl slutligen någon komma och låsa in mig. Imorgon ska vi ut och åka äver vemdalsskalet, så vackert det kommer att vara!
Det är klart, jag skulle ju kunna skylla på graviditeten....
Magen växer och växer, idag har det växt så det knakat. Det är så fint att på kvälle nligga och smeka det lilla livet, som ännu bara kan spattla så jag känner det.
Dessutom- en till bra sak med Östersund: här fanns det mammakläder. Jag vill gärna se hyfsad ut även i detta välignade tillstånd. Gärna med kjol som vanligt. JAg fann två och lyckan var all!! Jag kan således hoppa över att köpa en papperspåse och trä över huvudet.
Ikväll hoppas jag få äta middag med min kära kollega Angelina. En jämtlandsfödd tjej, med fötterna på jorden, hjärtat på rätt plats i kroppen, förnuftet i behåll, klok och kunnig. Vi får väl se om vi råkar på varandra.
Jag har ju faktiskt flexat ut två av tre timmars övertid denna vecka. Jag får inte samla på mig mer nu. Det ska jag inte heller med tanke på hälsan och välbefinnandet.
tusen stora snöflingor till er alla!
Utmaning från staterna
Nu vet alla till sist att en bebis är på Gång...blev lite svårt att dölja då hon redan syns genom kläderna.
Jag har fått en utmaning från Nike, som är en fantastisk ung kvinna. Direkt från supernannyn i Usa. Jag kommer att skicka vidare till några vänner via hotmail.
SÅ först nike- the one who tagged me...
I got tagged!
1. List seven habits/quirks/facts about yourself.
2. Tag seven people to do the same.
3. Do not tag the person who tagged you or say that you tag "whoever wants to do it."
1. I am almost never angry. And it is pretty much impossible for you to make me angry.
2. Years and years of camping with my dad gave me the fantastic ability of being able to sleep anywhere. I don't care if I sleep on roots or if the tent is tilting badly enough to make me spin. Hell, I slept in a lake once at Hultsfred (remember that Steffa?)
3. I have absolutely nothing against cleaning. Really, if you give me a messy room and some good music, I will feel pretty darn good by the end of the day. Cleaning is like therapy to me. (Warning: This will not work when it comes to my own room. My own room is never going to be clean. Ever.)
4. I am definitely not one to hoard on items. Actually, I have quite a dislike for small, loose items. As soon as I see one I throw it away, and I never ever regret it either. If you tell me to clean your room, I will throw out your small and useless items - when you're not watching. (I promise you won't miss them either or even notice they are gone. People never do.)
5. I am very good with other people's parents for some reason. The parents of my friends usually love me.
6. I am completely useless when it comes to "girly" stuff like making hairstyles (hair is my biggest enemy, in all senses), putting on make-up, matching clothes, moisturizing random body parts every morning/evening or talking about fashion/celebrities/how this other friend of mine is really fat and oh my god did you see her new boyfriend blah blah blah... Please don't expose me to that.
7. I dislike white chocolate. And I seriously don't get the big thing about roses as a gift. Listen: Roses die.
Umm... Well, Daddy Dear and Anette can do this. I really don't know seven people on LiveJournal <--- lol, loser.
Och här är min lista!
1. I´m actually, a boyish-girl. But most people misstake me for beeing the "motherly type" or something else girly. (Annoying) Most of my friends growing up were boys. We did all sorts of cool things, and talked about far more interesting things than the girls-gang ever would. I mean- to talk about boys and makeup- what a boore...
2. I always won armwrestling- the boys were so impressed- I just smiled, girly and triumphed boyish but quietly :-)
3. I´m all about trial and error or learning by doing. That has made me become very practical and not very intrested in imidiate sucess. On the contuary, if I fail- maybe something interesting will happen. I´ve dismantled several things during my childhood just to see how they work. I find comfort in being on my way to explore things...
4. I´ve learned to wear girly clothes, they are not very practical. Since i grew up I`ve learned to appriciate.
5. I´ve got a baby in my belly. A 100 years longed for lovechild. The sixth in it`s class.
6. I have tons of patience with people, int the same time as I like to move fast, and suddenly, can loose that anglelike mood...I´ve got quite a temper. I do everything to the fullest, even when it comes to resting....and beeing lazy
7. I belive in common sense, I think it`s healthy to skip scool when necessary and to make ypur`r own ways in life. I`m fantastic in finding alternative ways whenever smething comes in my way.
I think Anna L, Åsa, Margot, Maria B & MarieLouise should do this exercise
My New blogg is
www.sexbarnsmamman.blogg.se
Jag har fått en utmaning från Nike, som är en fantastisk ung kvinna. Direkt från supernannyn i Usa. Jag kommer att skicka vidare till några vänner via hotmail.
SÅ först nike- the one who tagged me...
I got tagged!
1. List seven habits/quirks/facts about yourself.
2. Tag seven people to do the same.
3. Do not tag the person who tagged you or say that you tag "whoever wants to do it."
1. I am almost never angry. And it is pretty much impossible for you to make me angry.
2. Years and years of camping with my dad gave me the fantastic ability of being able to sleep anywhere. I don't care if I sleep on roots or if the tent is tilting badly enough to make me spin. Hell, I slept in a lake once at Hultsfred (remember that Steffa?)
3. I have absolutely nothing against cleaning. Really, if you give me a messy room and some good music, I will feel pretty darn good by the end of the day. Cleaning is like therapy to me. (Warning: This will not work when it comes to my own room. My own room is never going to be clean. Ever.)
4. I am definitely not one to hoard on items. Actually, I have quite a dislike for small, loose items. As soon as I see one I throw it away, and I never ever regret it either. If you tell me to clean your room, I will throw out your small and useless items - when you're not watching. (I promise you won't miss them either or even notice they are gone. People never do.)
5. I am very good with other people's parents for some reason. The parents of my friends usually love me.
6. I am completely useless when it comes to "girly" stuff like making hairstyles (hair is my biggest enemy, in all senses), putting on make-up, matching clothes, moisturizing random body parts every morning/evening or talking about fashion/celebrities/how this other friend of mine is really fat and oh my god did you see her new boyfriend blah blah blah... Please don't expose me to that.
7. I dislike white chocolate. And I seriously don't get the big thing about roses as a gift. Listen: Roses die.
Umm... Well, Daddy Dear and Anette can do this. I really don't know seven people on LiveJournal <--- lol, loser.
Och här är min lista!
1. I´m actually, a boyish-girl. But most people misstake me for beeing the "motherly type" or something else girly. (Annoying) Most of my friends growing up were boys. We did all sorts of cool things, and talked about far more interesting things than the girls-gang ever would. I mean- to talk about boys and makeup- what a boore...
2. I always won armwrestling- the boys were so impressed- I just smiled, girly and triumphed boyish but quietly :-)
3. I´m all about trial and error or learning by doing. That has made me become very practical and not very intrested in imidiate sucess. On the contuary, if I fail- maybe something interesting will happen. I´ve dismantled several things during my childhood just to see how they work. I find comfort in being on my way to explore things...
4. I´ve learned to wear girly clothes, they are not very practical. Since i grew up I`ve learned to appriciate.
5. I´ve got a baby in my belly. A 100 years longed for lovechild. The sixth in it`s class.
6. I have tons of patience with people, int the same time as I like to move fast, and suddenly, can loose that anglelike mood...I´ve got quite a temper. I do everything to the fullest, even when it comes to resting....and beeing lazy
7. I belive in common sense, I think it`s healthy to skip scool when necessary and to make ypur`r own ways in life. I`m fantastic in finding alternative ways whenever smething comes in my way.
I think Anna L, Åsa, Margot, Maria B & MarieLouise should do this exercise
My New blogg is
www.sexbarnsmamman.blogg.se
Målmedvetenhet och tecken
drakmamman 7/23/07 01:57 pm 
Semestern som nyss bredde ut sig håller på att ta slut. Inte för mig men med min käre. Vi har varit i stugan en sväng och åstadkommit en grill och en röd vägg. En fasadflagga också minsann, helt mystiskt...hade klättret upp på husknuten. Hur kan det då komma sig? Jo, det är mina kära färäldrar som har en förkärlek för sådana ting. Jag tror verkligen att man ska se sig omkring, höja blicken ,se tecknen...min lille far tänker inte så- således drog han inga vidare slutsatser av att fästet till flaggan var sönder redan som nyinköpt...tack och lov hade han en skruvdragare med sig och otyget sitter således på väggen. Så kan det bli när målmedvetenhet och skygglappar följs åt...
Det blev ett lite kortare inlägg, bara för att inte helt glömma av bloggen....Nu ska jag återgå till min underbara bok som jag läser, sedan behöver jag skriva ner några stolpar för mitt eget skrivandes skull....
Tänk att det är en ganska stor skillnad på att vara wicca och vildhäxa till exempel...Undrar om jag känner någon...
Också rätt målinriktad och med skygglappar vid behov/
Det blev ett lite kortare inlägg, bara för att inte helt glömma av bloggen....Nu ska jag återgå till min underbara bok som jag läser, sedan behöver jag skriva ner några stolpar för mitt eget skrivandes skull....
Tänk att det är en ganska stor skillnad på att vara wicca och vildhäxa till exempel...Undrar om jag känner någon...
Också rätt målinriktad och med skygglappar vid behov/
- Current Mood:
creative
Drakmmamman
Jag har haft en blogg tidigare, denna blir en fortsättning. Jag ville bara prova en annan plats. Jag kommer att kopiera in de gamla inläggen här, Alla får samma datum- men så mycket komemr jag aldrig att skriva. Visst är jag sexbarnsmamma, två födda, en ofödd och tre till skänks som en gåva i livet. Det gör att jag ibland inte skriver så intensivt. Oftast när jag skriver har det funktionen att jag behöver "tänka högt" omkring något. Roligt om någon då tänker tillbaka.
Den gamla bloggen finns att läsa i sin helhet på livejournal.drakmamman.com
Kram
Den gamla bloggen finns att läsa i sin helhet på livejournal.drakmamman.com
Kram
