Blunt...
Jag tycker ju om mr Blunts musik, men här är två parodiska videos...och de är faktiskt underhållande. Så håll till godo.
Först den riktiga versionen. Äkta vara, vackert och skönt.
You´re beautiful
She was beautiful
It`s bloody cold
Först den riktiga versionen. Äkta vara, vackert och skönt.
You´re beautiful
She was beautiful
It`s bloody cold
Hips dont lie
Liv, 4 månader, stordiggar att skaka på höfterna till en parodi på Shakiras- Whenever wherever. Lovar gott för framtiden.
Whenever, whenever
Parody - Shakira
Fast texten..?! Liv....vi får prata ite om blommor och pollen och sådant. Det är inte biet i sig som är viktigt.
Lucky that my lips not only mumble
They spill kisses like a fountain
Lucky that my breasts are small and humble
Whenever, whenever
Parody - Shakira
Fast texten..?! Liv....vi får prata ite om blommor och pollen och sådant. Det är inte biet i sig som är viktigt.
Lucky that my lips not only mumble
They spill kisses like a fountain
Lucky that my breasts are small and humble
Jag kan flyga
Fast jag är rädd ibland...
There are miracles in life I must achieve
But first I know it starts inside of me
R Kelly, I belive I can fly
There are miracles in life I must achieve
But first I know it starts inside of me
R Kelly, I belive I can fly
Fyren, mitt ljus...
I dessa batmantider, nedan, ett ihopklipp av texten "A kiss from a rose´" med Seal.
A kiss from a rose
There used to be a graying tower alone on the sea.
You became the light on the dark side of me.
But did you know,
That when it snows,
My eyes become large and
The light that you shine can be seen.
You remain
My power, my pleasure, my pain.
Crazy
Dessutom uppskattar jag Seals låt Crazy mycket.
A man decides after seventy years,
That what he goes there for, is to unlock the door.
While those around him criticize and sleep...
And through a fractal on a breaking wall,
I see you my friend, and touch your face again.
Miracles will happen as we trip.
...Crazy yellow people walking through my head.
One of them's got a gun, to shoot the other one.
In a world full of people there's only some want to fly,
Isn't that crazy?
But we're never gonna survive unless, we get a little crazy.. crazy..
No we're never gonna to survive unless we are a little... crazy..
A kiss from a rose
There used to be a graying tower alone on the sea.
You became the light on the dark side of me.
But did you know,
That when it snows,
My eyes become large and
The light that you shine can be seen.
You remain
My power, my pleasure, my pain.
CrazyDessutom uppskattar jag Seals låt Crazy mycket.
A man decides after seventy years,
That what he goes there for, is to unlock the door.
While those around him criticize and sleep...
And through a fractal on a breaking wall,
I see you my friend, and touch your face again.
Miracles will happen as we trip.
...Crazy yellow people walking through my head.
One of them's got a gun, to shoot the other one.
In a world full of people there's only some want to fly,
Isn't that crazy?
But we're never gonna survive unless, we get a little crazy.. crazy..
No we're never gonna to survive unless we are a little... crazy..
Only time..
who can say if your love grows
as your heart shows, only time
who can say why your heart sighs
as your love flies, only time
and who can say why your heart cries
when your love lies, only time
who can say when the roads meet
that they might beat, in your heart
and who can say when the day sleeps
if the night keeps, all your heart
as your heart shows, only time
who can say why your heart sighs
as your love flies, only time
and who can say why your heart cries
when your love lies, only time
who can say when the roads meet
that they might beat, in your heart
and who can say when the day sleeps
if the night keeps, all your heart
Choose to be me
By Sunrise Avenue
I was raised by this town
To believe the words they put inside me
They made me hide
Inside their loving arms around me
I turned away
I choose the path that I believe in
I stand today
Above the shady nights behind me
I fear nothing
But the fact that I 'm afraid of everything
I knew my name
Would only be for lonely riding
Choose to be me
To be free to be my way
I saw the light shining right in my eyes
Choose to be me
To be free to be my way
With a smile on
Varför skulle våren
Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars längta...
Ja visst gör det ont - Karin Boije
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen
Vacker Vanlighet
Så snabbt det går, i samhället, i världen. Skynda dig- allt du önskar finns där- bara ta för dig. Det är bara att välja- välj digsjälv Förverkliga dig- det är din skyldighet mot den grå hårfärg du överfärgat med henna...Visa alla hur speciell du är, under all henna- men avslöja för allt i världen inte att färgen inte är din egen. Var sann samtidigt!
Läser en bok som jag tänker recensera när jag läst klart. Av en favoritförfattare: Huvudpersonen hör musiken i människorna, han hör sådant som han inte kan förmedla. Som jag ibland...Han söker efter en djupare mening, trots att han hör så mycket. Efter en sanning, efter det rena och sanna. Det enkla. Allt går att förenkla- till minsta gemensamma nämnare. Några rader ur boken...
Ur Peter Hoegs- Den tysta flickan
Rädslan blev konkret, blev skräck. Panisk skräck, panisk och döv. Skräcken för att vara instängd...Han såg henne i ögonen. Han hade aldrig mött en sådan blick. Den var fullständigt lugn. Och fullständigt vaken.
-Det är okej, sa hon. - Vi försöker alla kamouflera monotonin. Men det är ansträngande. Att hela tiden insistera på det speciella. När vi ändå påminner om varandra. Våra triumfer är lika. Våra lidanden. Försök att för ett ögonblick känna lättnaden i det vanliga.
/A
Läser en bok som jag tänker recensera när jag läst klart. Av en favoritförfattare: Huvudpersonen hör musiken i människorna, han hör sådant som han inte kan förmedla. Som jag ibland...Han söker efter en djupare mening, trots att han hör så mycket. Efter en sanning, efter det rena och sanna. Det enkla. Allt går att förenkla- till minsta gemensamma nämnare. Några rader ur boken...
Ur Peter Hoegs- Den tysta flickan
Rädslan blev konkret, blev skräck. Panisk skräck, panisk och döv. Skräcken för att vara instängd...Han såg henne i ögonen. Han hade aldrig mött en sådan blick. Den var fullständigt lugn. Och fullständigt vaken.
-Det är okej, sa hon. - Vi försöker alla kamouflera monotonin. Men det är ansträngande. Att hela tiden insistera på det speciella. När vi ändå påminner om varandra. Våra triumfer är lika. Våra lidanden. Försök att för ett ögonblick känna lättnaden i det vanliga.
/A
Vardagskärlek
Såhär i påsktider...en dikt till er. Kom ihåg kärleken som döljs i allt det vardagliga. Påsk eller ej, pynt eller ej, köer till trots i affärerna och på parkeringarna....Det är inte rosenkvastarna och symfonierna som gör det...Inte heller spelar det någon roll att jag odlat och utvecklat min ohusliga sida till den milda grad att min älskade Eric inte får arbeta ifred utan får svara på frågor som "vad är 90g mjöl"...
Så en dikt till er alla och ett riktigt påsk-kort- Med ett påsk-ris på....för att ändå göra ett försök att odla min traditionella sida. Jag gillar faktiskt ritualer och traditioner- jag vill bara inte göra dem mer en än gång...
Ur boken "En människa i handen" Bertil Pettersson
Fåglar sjunger långt borta
Man hör dem inte
Stjärnor finns mitt på dagen
fast man inte ser dem
Blommor är gömda djupt i vintern
Och döden gömmer sig i våra liv
Mitt i vardagen och inne i nattens mörker
finns kärleken
men ibland är det svårt att hitta den
För kärleks skull ska vi bli som sommaren
som lockar fram det levande
under snö och is och rädsla
Och fåglarna bygger bo i ditt hjärta
Glad påsk!
Så en dikt till er alla och ett riktigt påsk-kort- Med ett påsk-ris på....för att ändå göra ett försök att odla min traditionella sida. Jag gillar faktiskt ritualer och traditioner- jag vill bara inte göra dem mer en än gång...Ur boken "En människa i handen" Bertil Pettersson
Fåglar sjunger långt borta
Man hör dem inte
Stjärnor finns mitt på dagen
fast man inte ser dem
Blommor är gömda djupt i vintern
Och döden gömmer sig i våra liv
Mitt i vardagen och inne i nattens mörker
finns kärleken
men ibland är det svårt att hitta den
För kärleks skull ska vi bli som sommaren
som lockar fram det levande
under snö och is och rädsla
Och fåglarna bygger bo i ditt hjärta
Glad påsk!
Museèt
Japp...förra helgen var vi alltså på musèet. Förväntan var stor. På fredag kväll började uppladdningen, pojkarna berättade om morgondagens tågordning- så den var inetsad hos sos alla innan vi somnade. På morgonen saäger Hampus- Ååå, dethär är den bästa dagen. Vi ska gå på musèet och vi ska få se på Harry Potter. Här är några bilder från vårt besök.
Utsikt från ett fönster- vackert tyckte vi. Efter att ha gått igenom alla utställningar, vägt oss (!!) och fikat...så tog vi en promenad genom parken till lekparken. Det var minst lika roligt att leka där på vintern som på sommaren. Dubbelt så svårt att slita sig därifrån.
Konstverk. Hampus tyckte vi skulle fråga om konstnären kunde göra ett sådant bord till oss också. Som vi kunde ha hemma. Why not? A little sticky but...
Annars var utställningen om inlandsisen en höjdare. Som vanligt, som när jag var liten. Hampus vevade landmassan upp och ner. Ett varv= 200 år. Vi såg på Yggdrasil och en massa stenar och kol. Det fanns en häxa i väggen också- under den del som beskrev vad människorna använder elden til...
Utsikt från ett fönster- vackert tyckte vi. Efter att ha gått igenom alla utställningar, vägt oss (!!) och fikat...så tog vi en promenad genom parken till lekparken. Det var minst lika roligt att leka där på vintern som på sommaren. Dubbelt så svårt att slita sig därifrån.Konstverk. Hampus tyckte vi skulle fråga om konstnären kunde göra ett sådant bord till oss också. Som vi kunde ha hemma. Why not? A little sticky but...Annars var utställningen om inlandsisen en höjdare. Som vanligt, som när jag var liten. Hampus vevade landmassan upp och ner. Ett varv= 200 år. Vi såg på Yggdrasil och en massa stenar och kol. Det fanns en häxa i väggen också- under den del som beskrev vad människorna använder elden til...
Film- Guld Kompassen
Jag läste ut boken igår och igårkväll såg vi alltså filmen, Guld Kompassen. Man hade lyckats ganska väl med att skildra bokens Lyra och berättelsen. Vissa händelseförlopp kändes ryckiga, felplacerade- men i det stora hela fungerade filmen. Den stora besvikelsen var slutet, boken slutar inte alls som filmen. Det har ganska stor betydelse. Filmens slut var hoppingivande och lyckligt. Boken slutade istället med sorg och hopp, kärlek och hat- samtidigt. Det som inte kom fram i filmen, vilket jag inte hade förväntat mig, var de kulturella frågorna och sederna. De viktigaste redogöra jag därför för...
Isbjörnarnas trogenhet till ett uppdrag, var en sådan sak. Isbjörnen Iorek som blivit lurad av människorna och
bestulen på sin rustning- arbetade självklart dagen ut färdigt för dem. Han hade fått betalning i sprit och givit sitt ord. En björn går heller inte att lura. De är skarptänkta och snabba, både i sinnet och kroppen. Dessa egenskaper blev helt avgörande när Iorek återvände från sin exil. I Björnarnas rike härskar en korrumeperad kung, som fjärmat sig den ursprungliga björnligheten. Hans högsta önskan är att få en daimon. Därför är björnriket ett förvirrat land, där undersåtarna lyder sin härskare, som de inte förstår sig på. Det är vitkigt för att förstå striden. Det är itne en strid mellan två björnar, utan en ödesmättad kamp där björnlighet står mot björnlighet. Hela det ursprungliga björnrikets fortlevnad hänger
på striden.
på striden.
Häxorna- de är mina favoriter. En drottning för en häxklan vid namn Serafina Pekkala kom till Lyras undsättning. Häxor fryser, men det skadar dem inte- Därför klär de sig inte- de behöver uppleva moder natur. Häxor äger ingenting, så de är inte intresserade av att upprätthålla världen eller göra en vinst. När man lever i århundraden återkommer valmöjligheter, därför är det aldrig bråttom att göra val. Egentligen finns inget val, bara ödet. De handlar inte med varor, däremot hjälper de varandra när det behövs. De har ingen uppfattning om heder. Det går inte att förolämpa en häxa, det saknar betydelse om man försöker göra det. En häxa flyger, så länge hon lever. Hon kan inte sluta vara en häxa, även om hon en tid väljer att handla annorlunda för att kunna leva med en mänsklig man och föda hans barn. När så männen åldras, barnen dör ifrån häxan, lider hon svårt. Till sist återvänder hon till de sina.
"Men man kan inte förändra det man är, bara det man gör."
"Men man kan inte förändra det man är, bara det man gör."
Världarna och stoft- Häxorna lever oerhört länge och har alltid känt till stoft, profetian om barnet som kommer att rätta välden från förtyck.Häxorna har känt till de andra världarna i 1000 tals år. Världarna är sammanvävda med varandra, men omedvetna om varandra. När nu människorna upptäcker stoft och andra världar- bler de rädda och en kyrkan, magesteriet gör sitt bästa för att förtrycka de nya kunskaperna och akademikerna. Häxorna är inte enade. Olika klaner slåss med människor, några är neutrala.
Bolvanger- De som arbetar för ministeriet kallar stället för "Stationen". Bolvanger betyder ondskans ängar. Det är dit slukarna för de bortrövade barnen.
Jag kan ändå rekommendera filmen.
Nu ska jag gå och måla och greja- tills mamma och pappa eller min syster med familj dyker upp för att fika och uppvakta mig.
SOm sagt, tänk på vad häxan sade: "Men man kan inte förändra det man är, bara det man gör."
Alltså, du kan välja att handla på ett sätt som är gott för din omgivning eller digsjälv. Men blanda aldrig ihop det med vem du är. Försök aldrig göra dig till en annan person för det. Fortsätt att flyga eller dyka eller skriva eller baka eller slöa eller slita- vad det nu är du behöver och består av.
Stardust
"Are we human, because we gaze at stars, or do we gaze at them,
because we are human. Pointless really...
Do the stars gaze back- now that is the question!"
because we are human. Pointless really...
Do the stars gaze back- now that is the question!"
Under resan till Umeå, och Lars Winnerbäck- den underbara! Så hände också annat mysigt. Jag och min kära vän såg filmen stardust, efter ett märkligt infall från mig. Filmen är ljuvlig, gullig och rar.Den visade sig vara så söt, att jag nästan storknade i början. Men det är en film som gör en på gott humör. En klassisk saga, man vet att det goda segrar till sist. Trots viss förutsägbarhet är filmen underbar. Den tar upp ämnen som vi alla kan känna igen oss i.
Egentligen handlar filmen om en ung pojkes utveckling till man. Tristan bor i en by, osm omgärdas av en mur. Denna mur får ingen passera, ingen vet heller rikgit varför. För tjugo år sedan gjorde hans far det- något väktaren tog lärdom av. Väl inne i den magiska staden på andra sidan gjorde han förstås en ung vacker kvinna med barn. Efter 9 månader står en korg vid muren, med en lapp. Pojken heter Tristan och växer upp med sin far. Han blir föräldkad i en ung, vacker och tämligen egocentrerad kvinna. Men han ser henne blott i kärlekens ljus. Han tar sig över muren för att hämta en falllen stjärna. Den ska han ge denna unga kvinna, så hon förstår hans stora kärlek. Väl inne i denna magiska värld upptäcker han att stjärnan inte alls är en bit sten, och att han har ett helt annat öde att uppfylla.
Filmen är en underbar berättelse om hur svårt det kan vara att veta vad kärlek är. Hur man kan ha kärleken framför sig utan att se den, hur lätt det är att offra sig av kärlek, hur det kan vara att leva i en roll som givits till oss av någon annan. Min favourit är den ökände flygkaptenen, som har en hel garderob av vackra kläder från Paris, som tar på sig klänningar och dansar till ljuv musik- i smyg. Så ljuvt och svårt...Han har dock funnit ett sätt att slippa skada en enda människa, det är bara att skrämmas och skandera ordentligt- att ha ett starkt och skräckinjagande rykte.
Och :-)
Den unge mannen, sittande i en krater. Ursäkta men har du sett en fallande stjärna, vi sitter mitt i kratern, den måste ha fallit här. Varpå hon svarar- Ja, det gjorde jag!!
Filmen Stardust baseras på boken Neil Gaimans bästsäljande roman med illsutrationer av Charles Vess.
Se trailern på filmens hemsida.
Indisk mat
Ikväll är jag och min älskade åter övergivna, hallen ekar...
Det har blivit lite av en vana att vi går och äter på vårt favoritställe då, en indisk resturang. Jag kommer förmodligen att äta samma rätt som vanligt, och attsmaka lite av den super- starka såsen som Eric:s chicken masala badar i. Det är jättegott....
Jag fann en bra sida som översiktsvis behandlar Indien, maten, kultren
http://www.indien.nu/
Indienfakta
Sedan finns ju alltid dessa ljuvliga receptsidor, där man väljer råvara, typ av rätt etc och får fram en uppsjö av bra förslag på maträtter...Nu när jag fixat köket kanske jag borde bli lite huslig och sätta igång med matlagningen ?-))
Indisk mat
Så brukar jag alltså kalla det, men tydligen är det inget bra begrepp. Nåja, någon kanske ändå vet vad jag menar med indisk mat. Eftersom Indien är så stort och matkuturen så skiftande. Det går tydligen att dela in lite grovt i norr och syd. Varje provins har ett eget språk och en egen matkultur. Det finns 18 oficiella språk. Men maten hör i stor utsträckning ihop med kultur och religion och i Indien finns det en mångfald av de tu. Det gäller också "bords- skicket". Mångfald är överhuvudtaget nyckelordet för Indien.
Hinduism
Till dig som tänkte; men i indien är de väl "Hinduister" kan jag säga...nja...Det var från början en västerländsk definition på människor boende på ett visst geografiskt område. Med tiden har det blivit en definition av en religion...eller 1000....jag säger något om det...Min käre sambo kommer säkert att hugga på denna krok ;-)
Man kan inte bli hindu, det föds man till. Däremot kan även om man inte är född till hindu välja att anamma delar av religionen. Yoga och meditation känner de flesta till vid dethär laget. Det är en polyteistisk religion, brahman är en gudomlig kraft, som finns i 1000 skepnader. Eller en. Eller ingen....Jag har också sett en siffra på 330 miljoner gudar och demoner...jag förmodar att ingen har räknat, utan att det står skrivet eller är en uppskattning....En hindu kan till exempel bli kristen, men förblir alltid hindu. Under livet och de handlingar människan tar sig för ger ett karma, hur karmat ser ut avgör hur många gånger man "tvingas" omfödas. Så detdär med kristen förlåtelse, det är inte aktuellt, handlignaran avgör- sedan får man ett nytt liv på sig att lära och reparera...Vi västerlänningar romantiserar ofta detta med reinkarnation. I själva verket är målet att gå upp i världssjälen, utsläckning, slippa återfödas.
Om hinduism
Måltiden avslutas alltid (förutom att man får betala för sig) med en skål innehållande anis och kandisocker. Det ger en frisk och fräsh smak i munnen, utan att man stör ut matupplevelsen. Det är annat än det nitiska kaffedrickandet härhemma som är så vanligt...
Jag säger MUMS!
Det har blivit lite av en vana att vi går och äter på vårt favoritställe då, en indisk resturang. Jag kommer förmodligen att äta samma rätt som vanligt, och attsmaka lite av den super- starka såsen som Eric:s chicken masala badar i. Det är jättegott....Jag fann en bra sida som översiktsvis behandlar Indien, maten, kultren
http://www.indien.nu/
Indienfakta
Sedan finns ju alltid dessa ljuvliga receptsidor, där man väljer råvara, typ av rätt etc och får fram en uppsjö av bra förslag på maträtter...Nu när jag fixat köket kanske jag borde bli lite huslig och sätta igång med matlagningen ?-))
Indisk mat
Så brukar jag alltså kalla det, men tydligen är det inget bra begrepp. Nåja, någon kanske ändå vet vad jag menar med indisk mat. Eftersom Indien är så stort och matkuturen så skiftande. Det går tydligen att dela in lite grovt i norr och syd. Varje provins har ett eget språk och en egen matkultur. Det finns 18 oficiella språk. Men maten hör i stor utsträckning ihop med kultur och religion och i Indien finns det en mångfald av de tu. Det gäller också "bords- skicket". Mångfald är överhuvudtaget nyckelordet för Indien.
Hinduism
Till dig som tänkte; men i indien är de väl "Hinduister" kan jag säga...nja...Det var från början en västerländsk definition på människor boende på ett visst geografiskt område. Med tiden har det blivit en definition av en religion...eller 1000....jag säger något om det...Min käre sambo kommer säkert att hugga på denna krok ;-)
Man kan inte bli hindu, det föds man till. Däremot kan även om man inte är född till hindu välja att anamma delar av religionen. Yoga och meditation känner de flesta till vid dethär laget. Det är en polyteistisk religion, brahman är en gudomlig kraft, som finns i 1000 skepnader. Eller en. Eller ingen....Jag har också sett en siffra på 330 miljoner gudar och demoner...jag förmodar att ingen har räknat, utan att det står skrivet eller är en uppskattning....En hindu kan till exempel bli kristen, men förblir alltid hindu. Under livet och de handlingar människan tar sig för ger ett karma, hur karmat ser ut avgör hur många gånger man "tvingas" omfödas. Så detdär med kristen förlåtelse, det är inte aktuellt, handlignaran avgör- sedan får man ett nytt liv på sig att lära och reparera...Vi västerlänningar romantiserar ofta detta med reinkarnation. I själva verket är målet att gå upp i världssjälen, utsläckning, slippa återfödas.
Om hinduism
Måltiden avslutas alltid (förutom att man får betala för sig) med en skål innehållande anis och kandisocker. Det ger en frisk och fräsh smak i munnen, utan att man stör ut matupplevelsen. Det är annat än det nitiska kaffedrickandet härhemma som är så vanligt...
Jag säger MUMS!
Bok jag vill läsa
Jag vill fortfarande läsa boken: Guds älskarinnor. Av Anita Goldman. Hon säger själv: "Antingen tycker man att de är dumma i huvudet. Eller så ser man dem som vägvisare" För mig betyder bokens budskap att ingen kan ta livet och glädjen ifrån en, man bär sin frihet inuti. Den ska man vårda. Jag tror jag har mycket att lära av berättelsen. Kanske är det nu tiden är mogen för mig att ta emot den...
Di Leva om frihet
"Det finns dom som flyger fria i sin bur.
Det finns fria som är fångade som djur.
När allt blir tyst kan ingen höra dig ".
Såhär berättar Goldman själv om vad det var i hennes livskris som gjorde att hon behövde söka vidare...
- Jag och mina generationskamrater har blivit fostrade att förverkliga oss själva. Hela vår kultur bygger på att vi ska bli självständiga, självförsörjande, självgående och självsäkra. Allt handlar om ordet "själv".
Boken handlar om fyra kvinnor och en man som trots stort personligt lidande aldrig kompromissade med sin övertygelse.
Teresa av Ávila som i 1500-talets Spanien vågade sätta sig upp mot den patriarkala makten och gå sin egen väg. Vars avhuggna hand diktatorn generalissimo Francisco Franco lade på sin huvudkudde bredvid sig i sängen nästan 400 år senare.
Etty Hillesum, en ung judisk flicka som i andra världskrigets Holland fortsatte att se det vackra, trots att hon gick den plågsammaste död till mötes i Auschwitz gaskamrar. Som trots förintelsen omkring sig kunde glädjas åt "fältet med gula lupiner som sträckte sig ända fram till avlusningsbarackerna".
Marguerite Porete som efter 18 månader i stinkande fängelsehålor brändes på bål i Paris 1310 därför att hon vägrade böja sig för inkvisitatorerna. Fyra år tidigare hade prästerna låtit bränna hennes bok. Nu spreds den i allt vidare kretsar, översatt till flera språk, med påhittade manliga författares namn på omslaget.
Di Leva om frihet
"Det finns dom som flyger fria i sin bur.
Det finns fria som är fångade som djur.
När allt blir tyst kan ingen höra dig ".
Såhär berättar Goldman själv om vad det var i hennes livskris som gjorde att hon behövde söka vidare...
- Jag och mina generationskamrater har blivit fostrade att förverkliga oss själva. Hela vår kultur bygger på att vi ska bli självständiga, självförsörjande, självgående och självsäkra. Allt handlar om ordet "själv".
Boken handlar om fyra kvinnor och en man som trots stort personligt lidande aldrig kompromissade med sin övertygelse. Teresa av Ávila som i 1500-talets Spanien vågade sätta sig upp mot den patriarkala makten och gå sin egen väg. Vars avhuggna hand diktatorn generalissimo Francisco Franco lade på sin huvudkudde bredvid sig i sängen nästan 400 år senare.
Etty Hillesum, en ung judisk flicka som i andra världskrigets Holland fortsatte att se det vackra, trots att hon gick den plågsammaste död till mötes i Auschwitz gaskamrar. Som trots förintelsen omkring sig kunde glädjas åt "fältet med gula lupiner som sträckte sig ända fram till avlusningsbarackerna".
Marguerite Porete som efter 18 månader i stinkande fängelsehålor brändes på bål i Paris 1310 därför att hon vägrade böja sig för inkvisitatorerna. Fyra år tidigare hade prästerna låtit bränna hennes bok. Nu spreds den i allt vidare kretsar, översatt till flera språk, med påhittade manliga författares namn på omslaget.
Så vad säger ni...har inte de flesta nutidsmänniskor något att lära av detta.
/ Anette
Den mörka materian
Efter att ha läst mer om guldkompassen och Althiometern har det uppstått ett starkt behov att läsa bokserien Den mörka materian av författaren Philip Pullman. Dessa böcker måste vi ha i familjebokhyllan, det är en hylla där vi samlar böcker som är för alla, där barnen kan gå och speja och förhoppningsvis hitta något guldkorn. Den avpassas efter familjens behov. I serien Den mörka materian ingår tre böcker: 1. Guldkompassen 2. Den skarpa eggen och 3. Bärnstenskikaren. Böckerna finns både på CD och inbundna hos Adlibris. Hos Bokus som pocket.
I Guldkompassen introduceras den värld som påminner om vår och huvudpersonen Lyra. I Lyras värld
har varje människa en bit av själen vandrande bredvid sig i djurform, det kallas för en daimon. Lyras farbror kommer till den skola hon går på i Oxford och berättar att man på nordpolen kan se en annan värld genom norrskenet. Han skall företa sig en resa dit. Lyra följer efter sin farbror till den andra världen. Innan hon ger sig iväg får hon ta emot en guldkompass av skolans rektor. Boken handlar om Lyras öde att föra en kamp för befriandet av världarna och kampen för sanningen och det goda. Ministeriet försöker ta makten över världarna, på gatorna finns slukare som kidnappar barn och utför hemska experiment på dem, man skiljer barnen fån sina daimoner, detta resulterar i att barnen blir som zombies.
Del två Den skarpa eggen, utspelas i vår värld. Där träffar Lyra en pojke, Will som blir hennes
följeslagare. De kommer tillsammans i kontakt med en speciell kniv, som har två eggar. Den ena kan skära igenom vilket material som hellst, den andra eggen kan skära igenom luften, göra öppningar till andra världar. Med hjälp av denna tar de sig från värld till värld. Häxorna känner till profetian om Lyra. Barnen ska förstöra denna kniv men något kommer emellan. Lyra blir kidnappad. Lyras farbror för under tiden ett krig mot Auktoriteten, gud, som han vill förinta.
I del 3 Bärnstenskikaren söker Will efter Lyra. De besöker dödsriket, nya världar och möter nya existenser...Barnen försöker få tag på Lyras farbror för att hjälpa honom. Kriget fortsätter, man får svaret på vad stoft är..
Naturligtvis måste jag läsa dessa böcker i julhelgen...
Och se filmen The Golden compass som har premiär 7:e december. Ska bli intressant att se om den innehåller alla tre böcker, eller bara den första. Hoppas bara den gyllene kompassen, för då vankas säkert två filmer till...
I Guldkompassen introduceras den värld som påminner om vår och huvudpersonen Lyra. I Lyras värld
har varje människa en bit av själen vandrande bredvid sig i djurform, det kallas för en daimon. Lyras farbror kommer till den skola hon går på i Oxford och berättar att man på nordpolen kan se en annan värld genom norrskenet. Han skall företa sig en resa dit. Lyra följer efter sin farbror till den andra världen. Innan hon ger sig iväg får hon ta emot en guldkompass av skolans rektor. Boken handlar om Lyras öde att föra en kamp för befriandet av världarna och kampen för sanningen och det goda. Ministeriet försöker ta makten över världarna, på gatorna finns slukare som kidnappar barn och utför hemska experiment på dem, man skiljer barnen fån sina daimoner, detta resulterar i att barnen blir som zombies. Del två Den skarpa eggen, utspelas i vår värld. Där träffar Lyra en pojke, Will som blir hennes
följeslagare. De kommer tillsammans i kontakt med en speciell kniv, som har två eggar. Den ena kan skära igenom vilket material som hellst, den andra eggen kan skära igenom luften, göra öppningar till andra världar. Med hjälp av denna tar de sig från värld till värld. Häxorna känner till profetian om Lyra. Barnen ska förstöra denna kniv men något kommer emellan. Lyra blir kidnappad. Lyras farbror för under tiden ett krig mot Auktoriteten, gud, som han vill förinta.
I del 3 Bärnstenskikaren söker Will efter Lyra. De besöker dödsriket, nya världar och möter nya existenser...Barnen försöker få tag på Lyras farbror för att hjälpa honom. Kriget fortsätter, man får svaret på vad stoft är..
Naturligtvis måste jag läsa dessa böcker i julhelgen...
Och se filmen The Golden compass som har premiär 7:e december. Ska bli intressant att se om den innehåller alla tre böcker, eller bara den första. Hoppas bara den gyllene kompassen, för då vankas säkert två filmer till...
Den gyllene kompassen
Det finns ju många gyllene ting. I alla tider har människor förvillats och förtrollats av det som är förgyllt. Jag tänker se filmatiseringen av Philip Pullmans "den gyllene kompassen" . En bokserie i tre delar, som tydligen också finns som spel...ett julklappstips?
Jag fann en helt underbar sida om filmen som beskrev vad den gyllene kompassen, Alethiometern esom den kallas egentligen är: Den uppfanns på 1500 talet, och visar var sanningen finns. Den har en rad ålderdomliga symboler, genom att flytta kompassnålarna kan man ställa alla typer av frågor. Svaret är väldigt svårtytt och ingen nu levande person klarar det, utom möjligen Leira. Hon finns i ett parallellt universum där varje människa har en Daimon, en del av människornas själ som lever utanför kroppen. Den följer människorna och under barndomen kan den ändra form. Magisteriet styr och vill härska över alla världar, Lyra är det barn som enligt ödet är ämnad att äga kompassen och med dess hjälp kämpa för friheten. I norden härskar häxorna över himlarna och isbjörnar är de modigaste krigarna.
På hemsidan kan du träffa din egen Daimon. Eller titta på filmens trailer, den retar verkligen aptiten. Om du klickar på bilden nedan kommer du också till hemsidan. Min Daimon är ett manligt Lejon som heter Leonidas. Jag är "Trevlig att tala med, självsäker, pålitlig, ödmjuk och blyg." Ja, det är väl bara att hålla med :-) Tydligen fick jag min Daimon mailad till mig så jag ska kunna använda den..till vad vet jag inte. Jag får väl återkomma...
Så lite mer om Guld, och glimmande ting...
Vad sägs om "den gyllene regeln"- Allt du vill att andra ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Här blir det genast knepigt, eftersom vi människor har helt olika toleransnivå för vad som är ok. Någon blir kränkt i djupet av sin själ när en annan rycker på axlarna. Detta ordspråk har jag tyckt om, ända tills jag som nybliven lärare hamnade i etiska och moraliska diskussioner med en klok och dominant elev. Han tålde ju behandlingen, alltså skulle han kunna ge den till andra...Så mycket jag och klassen lärde oss av detta "ordspåk", men inte var det att vi ska behandlas lika. Nej, hänsyn tagen till omständigheter och personlighet, det egna ansvaret att lyssna in andras reaktioner, det egna ansvaret att berätta hur man tar saker och ting, respekten för all denna mångfald, att det bara är den som blivit utsatt som kan avgöra om den blev illa behandlad, ett gott uppsåt kan leda till något som smärtar, är den som känt sig utsatt som vet om det, och sist men inte minst att skuldbeläggande inte leder någonvart. Egentligen handlar det om solidaritet.
Sedan vet vi ju alla hur det gick för kung Midas, vars önskan slog in: Allt han rörde vid förvandlades till guld. Det blev både ensamt och omöjligt att leva. Men rik blev han utan tvekan.
"Allt är inte guld som glimmar". Nej sannerligen, det finns sådant som glimmar för att locka oss. Se på all denna bling, bling som finns i butikerna, alla med perfektion ljussatta och manipulerade bilder av ett smakfullt inrett hem, av en lycklig familj, av en ljusnande framtid...Sedan finns det sådant som inte glimmar alls, men är guld värt..
Detdär tala är silver och tiga är guld...det kan vi ju bara kasta i papperskorgen direkt. Det var säkert ett mycket viktigt förhållningssätt en gång i tiden, utifrån rådande kultur. Men om vi inte klarar av att kommunicera idag, då får vi det svårt.
Kolla gärna in trailern också...på hemsidan.
Tur att man har så många barn i så många åldrar, nog ka nman få med sig något av dem på filmen...
Jag fann en helt underbar sida om filmen som beskrev vad den gyllene kompassen, Alethiometern esom den kallas egentligen är: Den uppfanns på 1500 talet, och visar var sanningen finns. Den har en rad ålderdomliga symboler, genom att flytta kompassnålarna kan man ställa alla typer av frågor. Svaret är väldigt svårtytt och ingen nu levande person klarar det, utom möjligen Leira. Hon finns i ett parallellt universum där varje människa har en Daimon, en del av människornas själ som lever utanför kroppen. Den följer människorna och under barndomen kan den ändra form. Magisteriet styr och vill härska över alla världar, Lyra är det barn som enligt ödet är ämnad att äga kompassen och med dess hjälp kämpa för friheten. I norden härskar häxorna över himlarna och isbjörnar är de modigaste krigarna.
På hemsidan kan du träffa din egen Daimon. Eller titta på filmens trailer, den retar verkligen aptiten. Om du klickar på bilden nedan kommer du också till hemsidan. Min Daimon är ett manligt Lejon som heter Leonidas. Jag är "Trevlig att tala med, självsäker, pålitlig, ödmjuk och blyg." Ja, det är väl bara att hålla med :-) Tydligen fick jag min Daimon mailad till mig så jag ska kunna använda den..till vad vet jag inte. Jag får väl återkomma...
Så lite mer om Guld, och glimmande ting...
Vad sägs om "den gyllene regeln"- Allt du vill att andra ska göra mot dig ska du också göra mot dem. Här blir det genast knepigt, eftersom vi människor har helt olika toleransnivå för vad som är ok. Någon blir kränkt i djupet av sin själ när en annan rycker på axlarna. Detta ordspråk har jag tyckt om, ända tills jag som nybliven lärare hamnade i etiska och moraliska diskussioner med en klok och dominant elev. Han tålde ju behandlingen, alltså skulle han kunna ge den till andra...Så mycket jag och klassen lärde oss av detta "ordspåk", men inte var det att vi ska behandlas lika. Nej, hänsyn tagen till omständigheter och personlighet, det egna ansvaret att lyssna in andras reaktioner, det egna ansvaret att berätta hur man tar saker och ting, respekten för all denna mångfald, att det bara är den som blivit utsatt som kan avgöra om den blev illa behandlad, ett gott uppsåt kan leda till något som smärtar, är den som känt sig utsatt som vet om det, och sist men inte minst att skuldbeläggande inte leder någonvart. Egentligen handlar det om solidaritet.
Sedan vet vi ju alla hur det gick för kung Midas, vars önskan slog in: Allt han rörde vid förvandlades till guld. Det blev både ensamt och omöjligt att leva. Men rik blev han utan tvekan.
"Allt är inte guld som glimmar". Nej sannerligen, det finns sådant som glimmar för att locka oss. Se på all denna bling, bling som finns i butikerna, alla med perfektion ljussatta och manipulerade bilder av ett smakfullt inrett hem, av en lycklig familj, av en ljusnande framtid...Sedan finns det sådant som inte glimmar alls, men är guld värt..
Detdär tala är silver och tiga är guld...det kan vi ju bara kasta i papperskorgen direkt. Det var säkert ett mycket viktigt förhållningssätt en gång i tiden, utifrån rådande kultur. Men om vi inte klarar av att kommunicera idag, då får vi det svårt.
Kolla gärna in trailern också...på hemsidan.
Tur att man har så många barn i så många åldrar, nog ka nman få med sig något av dem på filmen...
Snö- världens underbaraste bok
Då tänker jag inte på Nobelprisvinnarens Orhan Pamuks bok
Nejdå, jag menar BOKEN som Max Fermine skrivit. Utan att ha läst Pamuks bok, samt alla andra som heter SNö eller något annat, medveten om att man inte kan tala om för andra hur vackert ett konstverk är så påstår jag: Denna Snö är bättre, den är bäst. Det var den första bok min älskade gav mig, som jag också läste högt för honom förra hösten. Jag bär historien och känslan av boken i mitt hjärta för alltid.
SÅ läs den. Jag fann just Holgers bokhandel på internet, de tycks ha en hel del inbundna mycket prisvärda böcker. Jag lade in en bställning på ett antal, en perfekt gå-bort-gåva. Eller kärleksförklaring. Eller en bok som man kan läsa många gånger.
Referat:
Boken handlar om en ung Japan, Yuko. Han är vis och lyckas hålla sig på sin väg i livet, trots världens försöka att skola honom. Han vill måla världen med ord, som alla är vita, han vill skriva haikudikter, alla om snö. En berättelse om hur mästaren möter en annan mästare, om den vidunderliga kärlekens ursprung och källa. Om livet, döden, lättjan och lusten. Dessutom en vacker berättelse som beskriver hur den självlärde i sitt hjärta bär en vetskap, medan de skolade ständigt strävar efter att uppnå detta vetande genom att söka kunskap och teknik. Det är en bedövande vacker bok med ett poetiskt språk. Verket är en bild, en sång, en dans och musik samtidigt.
Mina favoritrader ur boken:
"Det finns två sorters människor.
Det finns de som lever, leker och dör.
Och det finns de som aldrig gör något annat än
håller balansen på livets höjder.
Det finns handlingsmänniskor.
Och det finns lindansare."
Själv är jag en lindansare, som lever och leker på linan, tappar balansen ibland och faller ibland, Men eftersom jag inte insett min egen dödlighet ännu går det bra, jag bara flyger upp igen. Är man passionerad och njutningslysten till sin natur, så kan det bli ganska knepigt när man är en lindansare. Men ljuvligt....och spännande. Dessutom lever man för fullt, ända tills man är stendöd. Då ligger man istället infrusen i en iskista, bevarad och stilla. Fortfarande utan att ha insett sin dödlighet.
Puss
Nejdå, jag menar BOKEN som Max Fermine skrivit. Utan att ha läst Pamuks bok, samt alla andra som heter SNö eller något annat, medveten om att man inte kan tala om för andra hur vackert ett konstverk är så påstår jag: Denna Snö är bättre, den är bäst. Det var den första bok min älskade gav mig, som jag också läste högt för honom förra hösten. Jag bär historien och känslan av boken i mitt hjärta för alltid.
SÅ läs den. Jag fann just Holgers bokhandel på internet, de tycks ha en hel del inbundna mycket prisvärda böcker. Jag lade in en bställning på ett antal, en perfekt gå-bort-gåva. Eller kärleksförklaring. Eller en bok som man kan läsa många gånger.
Referat:
Boken handlar om en ung Japan, Yuko. Han är vis och lyckas hålla sig på sin väg i livet, trots världens försöka att skola honom. Han vill måla världen med ord, som alla är vita, han vill skriva haikudikter, alla om snö. En berättelse om hur mästaren möter en annan mästare, om den vidunderliga kärlekens ursprung och källa. Om livet, döden, lättjan och lusten. Dessutom en vacker berättelse som beskriver hur den självlärde i sitt hjärta bär en vetskap, medan de skolade ständigt strävar efter att uppnå detta vetande genom att söka kunskap och teknik. Det är en bedövande vacker bok med ett poetiskt språk. Verket är en bild, en sång, en dans och musik samtidigt.
Mina favoritrader ur boken:
"Det finns två sorters människor.
Det finns de som lever, leker och dör.
Och det finns de som aldrig gör något annat än
håller balansen på livets höjder.
Det finns handlingsmänniskor.
Och det finns lindansare."
Själv är jag en lindansare, som lever och leker på linan, tappar balansen ibland och faller ibland, Men eftersom jag inte insett min egen dödlighet ännu går det bra, jag bara flyger upp igen. Är man passionerad och njutningslysten till sin natur, så kan det bli ganska knepigt när man är en lindansare. Men ljuvligt....och spännande. Dessutom lever man för fullt, ända tills man är stendöd. Då ligger man istället infrusen i en iskista, bevarad och stilla. Fortfarande utan att ha insett sin dödlighet.
Puss
Sensuellt och vackert
Bäst just nu: Snow Patrol och "Chasing cars"
Vilka vackra händer, de talar sitt eget språk...kolla in på:
Chasing cars, Snow Patrol
Mer finns inte att säga idag- videon tillsammans med texten säger allt.
Tänk bara att få slösa med tiden: waste time- chasing cars around our heads...
All that I am
All that I ever was
Is here in your perfect eyes, they're all I can see
I don't know where
Confused about how as well
Just know that these things will never change for us at all
If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?
//
Vilka vackra händer, de talar sitt eget språk...kolla in på:
Chasing cars, Snow Patrol
Mer finns inte att säga idag- videon tillsammans med texten säger allt.
Tänk bara att få slösa med tiden: waste time- chasing cars around our heads...
All that I am
All that I ever was
Is here in your perfect eyes, they're all I can see
I don't know where
Confused about how as well
Just know that these things will never change for us at all
If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?
//
När mamman ömsar skinn
Nuläge:
Som alla drakmammor ömsar jag skinn emellanåt. Det kliar, inte bara för mig. Vem har sagt att det bara är barn som går igenom utvecklingsfaser- jag kallar det inte för trotsålder- utan för mental växtvärk. Jag är säker på att det är något som pågår livet ur. En viktig skillnad är att en del vuxna lärt sig mer om sig själva och människorna (försöker jag inbilla mig). Åtminstone borde en skillnad vara att en vuxen (läs jag) kan jag tänka- skönt det skule vara att slå någon på käften- utan att göra det. I själva verkat är jag en stor anti-vålds förespråkare. Iband har jag krypit ur mitt gamla skinn och tänk: Rymdes jag däri!? - andra gånger blir det mer agh - var jag såå så stor förut ?? Är jag såhär liten nu?? Då börjar det snart klia igen...
Boktips:
En barnbok jag kust nu känner igen mig i är "När Åkes mamma glömde". Mamman vaknar upp en morgon ser hon ut som en drake och vet inte hur man gör frukost, slickar av tallrikarna- det går trots allt snabbare. Hennes rådige son tar henne till doktorn, på vägen vill hon äta upp en hund som skrämmer pojken, på Zoo vill de att hon ska stanna i bur- men det vill inte Åke. Mamman stampar sönder mobiltelefonen för det är från jobbet de ringer, vispar med svansen till den myndige doktorn som tycker att hon ska äta medicin. Den som tillslut har svaret är mormor- hon säger - "Det går över" och bjuder Åke på saft medan mamman vilar på golvet. Mormor är ju också en mamma, så hon vet .När jag läste boken för mina barn färvånades de inte särskilt. De har ju trots allt en drak-mamma, men för andra barn torde boken vara rolig.
Bakgrund:
Drakar är ömma föräldrar, de har hetta, de kan beskydda, de vet var de ska flyga, de ger aldrig upp. De har många egenskaper som står i konflikt med varandra. Det jämnar ut sig med erfarenheten som förälder, men kan krångla till det ibland. När de fått ett ägg förstår de inte alltid vad de ska ha det till, men instinkterna är starka, de skyddar ägget, förnöjt och ängsligt. Sedan kryper ungen ut- så har en villkorslös evighetslång kärlekshistoria tagit sin början. "Det finns en underbar varelse i världen som gör att det finns skönhet, hopp, frihet, lycka, fred åtminstone på insidan." Drakbebisen är alltid lite egensinnig och lär snabbt upp föräldrarna med måttot "föräldrar kan man uppfostra till att förstå, men då ska man ha haft dem sedan de var små." Drakmammor är kloka och vet att följa sina barn, medvetna om att barnet behöver en skarp blick på sig (eftersom ungen snabbt vidgar cirklarna och är nyfiken på världen), en vinge som skyddar, starka klor för att hålla i ibland och en mjuk viskande röst till kvällen när bebisen behöver svalka för att somna. Vassa tänder att morra med inte att förglömma, eld att sveda fiender med.
Dagens visdomsord:
Morra om du menar allvar, annars inte alls.
Drakmamman
Som alla drakmammor ömsar jag skinn emellanåt. Det kliar, inte bara för mig. Vem har sagt att det bara är barn som går igenom utvecklingsfaser- jag kallar det inte för trotsålder- utan för mental växtvärk. Jag är säker på att det är något som pågår livet ur. En viktig skillnad är att en del vuxna lärt sig mer om sig själva och människorna (försöker jag inbilla mig). Åtminstone borde en skillnad vara att en vuxen (läs jag) kan jag tänka- skönt det skule vara att slå någon på käften- utan att göra det. I själva verkat är jag en stor anti-vålds förespråkare. Iband har jag krypit ur mitt gamla skinn och tänk: Rymdes jag däri!? - andra gånger blir det mer agh - var jag såå så stor förut ?? Är jag såhär liten nu?? Då börjar det snart klia igen...
Boktips:
En barnbok jag kust nu känner igen mig i är "När Åkes mamma glömde". Mamman vaknar upp en morgon ser hon ut som en drake och vet inte hur man gör frukost, slickar av tallrikarna- det går trots allt snabbare. Hennes rådige son tar henne till doktorn, på vägen vill hon äta upp en hund som skrämmer pojken, på Zoo vill de att hon ska stanna i bur- men det vill inte Åke. Mamman stampar sönder mobiltelefonen för det är från jobbet de ringer, vispar med svansen till den myndige doktorn som tycker att hon ska äta medicin. Den som tillslut har svaret är mormor- hon säger - "Det går över" och bjuder Åke på saft medan mamman vilar på golvet. Mormor är ju också en mamma, så hon vet .När jag läste boken för mina barn färvånades de inte särskilt. De har ju trots allt en drak-mamma, men för andra barn torde boken vara rolig.
Bakgrund:
Drakar är ömma föräldrar, de har hetta, de kan beskydda, de vet var de ska flyga, de ger aldrig upp. De har många egenskaper som står i konflikt med varandra. Det jämnar ut sig med erfarenheten som förälder, men kan krångla till det ibland. När de fått ett ägg förstår de inte alltid vad de ska ha det till, men instinkterna är starka, de skyddar ägget, förnöjt och ängsligt. Sedan kryper ungen ut- så har en villkorslös evighetslång kärlekshistoria tagit sin början. "Det finns en underbar varelse i världen som gör att det finns skönhet, hopp, frihet, lycka, fred åtminstone på insidan." Drakbebisen är alltid lite egensinnig och lär snabbt upp föräldrarna med måttot "föräldrar kan man uppfostra till att förstå, men då ska man ha haft dem sedan de var små." Drakmammor är kloka och vet att följa sina barn, medvetna om att barnet behöver en skarp blick på sig (eftersom ungen snabbt vidgar cirklarna och är nyfiken på världen), en vinge som skyddar, starka klor för att hålla i ibland och en mjuk viskande röst till kvällen när bebisen behöver svalka för att somna. Vassa tänder att morra med inte att förglömma, eld att sveda fiender med.
Dagens visdomsord:
Morra om du menar allvar, annars inte alls.
Drakmamman
- Current Mood:
bitchy
