Häxprinsessan

Ett påstående, elle en fråga:
Sex barn- du måste vara stark...nå- sex barn med modifikation. Den äldsta sköter sitt, 20 år och på universitet. Bara de tre yngsta har jag själv givit liv.

En låt som jag tycket mycket, mycket om. Av Lars Winnerbäck- Hon kommer från främmande vidder. Där stormen är lä och lä storm. Där svaret är frågan där gnistan är lågan och dygd är detsamma som skuld. Hon är eldfast och stark, hon är sårbar och öm. Den kanske handlar om mig?

En blomma från den främmande vidden- det är jag.
Att jag är en udda blomma på, det har jag alltid vetat - ofta känt mig både unik och stolt över detta. Men också ibland utrotningshotad. Sedan är det ju så fantastiskt med en äng: att precis alla blommor är lika unika och udda. Ingen liknar någon annan...

Stark är jag- som urberget, men också skör som en skivig, glimrade blank glimmer eller porös som sträv, matt sandsten...

Öm - som varje mor- hjärtat ömmar för barnen, det gör mig också sårbar.

Man vill så innerligt att de ska må bra och växa upp starka, fria och friska. Jag tror inte barn förstår, att en föräldrer bär sitt hjärta utanför kroppen. Det som drabbar barnen drabbar mig, även om det är jag som drabbar dem. Lägg då till de kulturkrockar som uppstår i en nybildad familj. Som gör att vi alla emellanåt undrar: vad händer och varför- hur passar jag in här?

Tur då att jag också är- eldfast och stark.
Den vuxne måste stå kvar, trygg och med ögonen öppna.
Även om hjärtat smulas samman.
Även om magen värker, axlarna känns stela och uppdragna, huvudet grubblar...
Står jag kvar, men ögonen öppna och med hjärtat till brädden fyllt av kärlek som räcker till alla.