Jag vill förfoga..
Så svaret är: NEJ; NEJ; NEJ
Jag vill förfoga själv
Jag vill INTE att någon ska hålla koll på de foton jag lägger någonstans, att någon ska se jämt när jag är online, att vi ska var en sörja av människor med en enda sak gemensamt: att vi vill "hålla koll" på varandra. Visserligen tycker jag om mitt bloggande, jag läser andras bloggar med liv och lust, jag följer dem och njuter. Men detta med nätverk är något helt annat. I mitt arbete bygger jag nätverk, det är då alltid viktigt med nyttan. Viktiga frågor är: Känns det nyttigt, hur ser vi till att det är demokratiskt fungerande, vad är motivationen, hur får vi nätverket levande?
Social kontroll
Under uppväxten och sedan tills för några år sedan har jag bott och arbetat i små byar. Där är sociala händelser bytesvara. (Läs mer av Foacalt och Bordieau) Byarna är sina egna facebooks, men man kan inte alltid välja om man vill ingå, man är helt enkelt med om man bor där. Social kontroll. Det är en känd psykologisk funktion i samhällen. Den utövas både på gott och ont...allt beror på vilken motivation som ligger bakom "kontrollerandet". Så alla ni som trodde detta var ett modernt påfund, ett storstadsfenomen- nu förstår ni att detta har funnits i tusentals år bland människor. Fast inte så mycket i storstäderna och digitalt tidigare.
Vänner då?
När det gäller vänner är jag sparsmakad. Jag har några få och mycket när kära vänner. Anledningen till det är att jag verkligen bara vill ha realtioner som är genuina runt mig. Jag far illa annars. Kanske för att jag är höggradigt intuitiv, något jag skrev om igår. Det gör att jag inte klarar de dubbla budskapen så bra - även om jag hör både det som sägs och det som avses lika tydligt. De som är "bekanta" eller som mest av allt vill ha och ta, inte är intresserade av mig utan snarare nyfikna på mig, tappar jag snart intresset för. Då backar jag undan i mitt hörn ,skyddar mig. En kär vän däremot, får av hela mitt hjärta så länge jag kan. Då finns en ömsesidighet. Alla kan må dåligt någongång i livet och ibland blir balansen kanske rubbad. Men man vill varandras bästa. Om det råder inga tvivel. Det är relationen som är det gemensamma och den goda vännen är i fokus, inte jag själv såsom nav i mitt eget nätverk. Min vän är inte en pusselbit, en komponent i en väv - utan min livskamrat, i någon bemärkelse.
Vad är ett nätverk?
Jag menar...är det ett nät av samarbete och samverkan som avses, där varje individ tror att den är i centrum, när sanningen är att ingen är i centrum. Eller är nätverket i själva verket ett klibbigt spindelnät. Som ser vackert ut men där man fastnar och inte tar sig loss. Om man tar sig loss så är ens tillhörigheter och vissa kroppsdelar obönhörligen kvar i nätet.
Vem är den stora hungriga spindeln, vars aptit ska stillas med information?
Så tack mina kära vänner, (digitala och analoga) för att ni finns.
Men bjud aldrig någonsin in mig i facebook!
Please....
Du skriver intressant.Jag växte upp i ett litet samhälle så jag känner igen det där med social kontroll, det stämmer att man är med vare sig man vill eller inte. Här i storstan bor jag i ett litet område som är lite som en by, den sociala kontrollen är likadan. vill inte vara med i den tycker det är jobbigt.Ha en bra helg, kram Katta
Ahh du menar Izzie?! Ja det var lite speciellt =) Mmm jag bara älskar Greys!
Jag är en sådan som vågar vägra facebook, orkar inte med att nätvärka sönder hela min tillvaro. Det gör jag så bra på arbetstid. Det sociala får inte ta överhand utan man måste få vara i nuet också.
bojkott av facebook ett måste, får våran allas bästa!
facebook är hysteriskt tycker jag, väldigt stressande...tänk bara på hur det är för barnen då.
de sitter hemma och umgås med vänner via msn, facebook istället för att gå ut och träffas, som man gjorde när jag var ung.
Åh det här med vänner är känsligt. Jag har aldrig riktigt lyckats med den biten.. Har haft det tufft och levt destruktivt och inte snappat riktigt hur man behåller dem.
Jag tar revansch nu! Har internetvänner..det räcker bra för mig. Det är en lång historia men om du mejlar kan jag berätta..vill inte blotta mig helt :P
Vilka oerhört intressanta inlägg, återkommer senare för att verkligen läsa och begrunda....sånt här är jag oerhört intresserad av. Betr vänner...jag har tre....dem har jag känt mellan 15-30år, kallar dem mina 100%-are. Vid en djupintervju hos en psykolog inför en rekrytering skrev hon om mig:"En social ensamvarg", "Strävar efter kvalitet i sina sociala relationer, umgås inte med andra för att hon "måste" hon har stark integritet"....så jag tror jag förstår precis vad du menar...och JA jag lovar att bjuda in dig i facebook :-). Återkommer vännen (DET tänker jag däremot fortsätta att kalla dig tills du själv säger ifrån)//KRAM
mycket intressant och tänkvärt,
hoppas du får en mysig fredag min bloggvän:O)
Håller me, facebook räcker som 'nätverk'....
ja sista veckan som gravid hoppas jag :) vägrar gå över tiden....
mår ganska bra, lite skrämmande att detta mest troligt är sista gången jag bär ett sådant litet mirakel i magen....
imorn ska vi på paradisbadet o plaska hela dagen.. kidsen länktar :)
ha en bra kväll :) kram kram
:D Jag har facebook och detta har gjort så jag fått kontakt med gamla vänner :) Hur mycket tid och om man vill lägga upp kort där är ju upp till var och en.
Jag måste kommit med i någon internationellt nätverk (har inte det men det verkar så) för funktionshindrade från massor av länder addar mig och ser jag att de har ett FH så accepterar jag. Bara att blocka om någon inte sköter sig. Med detta får jag info om hur det funkar i andra länder om man lever med funktionshinder...
Jag är inte inne där så mycket...men är det något som är stressande så är det sms och msn...går nästan aldrig in på msn.
ha en fin kväll, kram
Jag tror att jag läst någonstans att en människa faktiskt bara klarar av att hålla relation till ca:15 personer.....och det är ju inte många om man räknar föräldrar, barn, syskon etc....då blir det bara några få riktiga vänner.
Som savr ang B12, jag saknar ett enzym i magen så jag kan inte ta upp B12. Tar en spruta per 2,5månad. Jag blir trött, trött, får blåmärken och tappar hår i slutet av denna period innan det är dags....knepigt. Långvarig brist ger bestående nervskador. //Kram VÄNNEN (hi hi)
Jag gillar din blogg, vi känner många men har inte många fasta förutom ett par som bor på landet.
O facebook har jag dragit mej ur, klarade inte alla skall o måste.
Må väl
Jag är helt på det, vet fler som gärna skulle vara med. Återigen,det är ett påhäng, att hela tiden uppdatera vart man är, orka upprätthålla relationer och framför allt så behöver inte jag ha kontakt med någon jag t.ex gick i fyra med...Klara mig så bra ändå.
Godmorgon!
Jag brukar inte läsa biverkningarna så noga, men dessa var ju riktigt roliga.Ja, kanske inte om man får dem dock.
Jag sr lite suddigt på ena ögat av medicinen men annars är det inte farligt.Förra gången körde jag bil hela tiden.....men denna gången känns inte det lika säkert, kan bero på att jag har lite mer synfel nuförtiden, hihi.
Ha en toppenlördag!
KRAM
Jag har inte heller hoppat på Facebook, gillar inte riktigt tanken på att man avsäger sig rätten till sina ord och bilder. Jag kan också tycka att det är jobbigt med alla kontrollfunktioner som finns på alla möjliga ställen. Ibland stör jag mig tex på Live Traffic Feed, som finns på många bloggar. Jag kan förstå att det är kul att se att man får besök på bloggen, men jag behöver inte veta på vilken ort folk sitter och bloggar.