Häxprinsessan

Varför finns det åldersgränser på filmer?
Vad är en otäck film?

Till höger har vi en bild av hur fenomenet turbulens kan åskådliggöras abstrakt. Som en del i kaosteorin. Enligt den kommer vi att börja se världen i dynamiska termer, och inse att strukturer endast kan uppstå långt ifrån jämvikt. Endast döda entiteter är i jämvikt. De som förstår den bilden har rätt åldersgräns för att fortsätta läsa detta inlägg...

Ja, i sant postmodern anda kan ju svaret på åldersgränser vara att "det beror på så många saker" "Åldern spelar ingen roll"...vilket blir problematiskt. Det finns personer som utnyttjar denna individuella olikhet som argument och hävdar att barn och vuxna är likställda, pedofiler till exempel. Att den vuxne kan lära barnet om sexualitet...Sedan fins ytterligheten med barn som är mogna och som inte blir skrämda särskilt lätt, som förstår det de ser, har ett abstrakt tänkande, fullt utvecklad empati och kan analysera och dra egna slutsatser istället för att bara tanka in bilder och begrepp okritiskt. Jag skulle ändå inte drömma om att likställa dessa ovanliga barn med vuxna. För att krångla till det ytterligare har vi vuxna som de facto är barn, i sitt känsloliv och kanske intelligensmässigt. Vi har känsliga pojkar och tufffa tjejer...Vi har psykiskt sjuka barn och vuxna...

Sedan har vi människor som är så mogna och känner sig så väl att de själva vet vad de mår bra av. För dem spelar åldersgränser ingen roll. Oavsett ålder, så är detta en sorts insikt eller självkännedom som långtifrån alla når. Försök då att bedöma vad en annan person mår bra av....För den som envist hävdar att en rysare eller thriller inte är otäck, kan jag ju hålla med. Otäck är ett värdeomdöme, svaret finns i betraktarens upplevelse. Men det finns film- genres också. Vi har komedier, drama, dokumentär, thriller osv...den som inte ser någon skillnad på Babar och terror på Elmstreet- kanske har en hel del kvar att lära...Den ena filmen är gjord för att skapa lugn och trygghet, den andra för att skrämma och spänna...Föräldrar som låter sin 5 åring se sagan om ringen gång efter gång, föräldrar som inta klarar av att slå av tv- bilderna från krigets Irak och barnen som finns runt tv: n.

Sedan detta snack om åldersgränser och mardrömmar....för mig är kanske inte det allra viktigaste. Visst, man ska absolut inte se sådant man mår illa av. Men hur vet man det? Man kanske inte alls drömmer mardrömmar. Men däremot förmår man inte värdera eller förstå det man ser. Människan är en ständigt lärande varelse, för några år sedan varnades för att tonårspojkar tillsammans bildade sig en uppfattning om sex och syn på kvinnor tillsammans framför sidor på internet. De vuxna behöver vara med och reflektera över stora och svåra områden...Moralpanik, kan någon säga. Sunt förnuft tycker jag...Man kan luras in i upplevelser som man inte har beredskap att möta. Man kanske inte drömmer mardrömmar och det är  en varningssignal istället- på att man under upplevelsen varit helt känslomässigt avstängd.

Jag har haft många pojk- kompisar i 12 årsåldern. De såg alla plutonenfilmerna. Jag tror inte det var bra för dem alla. Ingen av dem skulle någonsin ha erkänt att det var obehagligt på något sätt. Några blev också förvirrade. För präst-sonen var det av övergående karaktär, men min spinkiga lilla vän som efter några år såg ut som en riktig broiler vet jag inte vad jag ska tänka om...

Jag tänker på flickan som visserligen (nästan?) hade åldern inne för att spela counter strike, tillsammans med sin 16 årige pojkvän dödade hon sin lillasyster. De ville bara prova några sparkar och slag, när de var barnvakt. De trodde faktiskt att hon skojade när hon bara låg stilla efter att ha fått en spark i nacken. Sedan upptäckte de att hon inte skojade, de hällde i den lilla, skadade, medvetslösa flickan ett rått ägg- som givetvis kvävde henne istället för att avslöja hennes "skämt". Då ringde de 112...men det var för sent. De hade tagit hennes liv.

Jag såg alla skräckfilmer som fanns till buds alldeles för tidigt...klart att jag förstod att det var film....
Den otäckaste film jag sett på sistone var "timmarna" eller "brokeback mountin"
Scary movie var inte ett dugg scary...

Punkt...