Häxprinsessan

I lokaltidningen står om ett ungdomsgäng som trakasserat samhället, skapat kaos och allmän fara. Med dödsförakt för både sitt och andras liv. Eller heter det Livsförakt? Moralförakt? Förnuftsförakt? Intelligensförakt? Ansvarsförakt? Eller är det coolt? Det är trafiken som är målet denna gång. Kanske är kul tills någons lillasyster blir ihjälkörd eller någons hårt arbetande pappa med hjärtinfarkt i ambulans inte hinner fram till sjukhuset i tid! 100 ungdomar var inblandade. Det gör att man förstår att ett betydligt större antal var på plats och att så gott som alla ungdomar i Ö-vik vet något om detta, eftersom det är en liten stad...

Vad gör vi nu?
Ett ökat föräldraansvar efterlyses. Själv tror jag det är det viktigaste, men inte det enda. Skolorna och arbetsklimatet där, som bör baseras på förtroende mellan människorna som finns där tillsammans. Tydlighet, regler och samarbete med föräldrar. Vad innebär ett ökat föräldraansvar och hur utövas det för tillfället?

Föräldraansvar
såväl den reflekterande och insatte föräldern som den ovetande och oreflekterade har ett förhållningssätt och en retorik i bemötanet av sitt barn. Likaså den insatte men oreflekterande samt den ovetande men reflekterande. Vare sig de är medvetna om det eller ej.

Några exempel på förhållningssätt och samtalsretorik:
Ditt barn var där och inblandat:
Prata med ungdomen 1: Vet du vad som hände? Var du där? Hur gick det till? Vad tänkte du då? Hur ska du göra nu? Prata med ungdomen 2: Vet du vad som hände? Var du där? Hur gick det till? Vad tänkte du då? Hur ska du göra nu? Jag tänker såhär och tänker göra såhär...

Ditt barn var inte där men inblandat:
Prata med ungdomen 1: Vad har du hört? Varför var du inte där? Vad är ditt ansvar i detta? Jag tycker såhär om det som hänt...Vad tycker du? Nu tänker jag göra såhär....
Prata med ungdomen 2: Beröm, åååå så dumt av alla de andra!

Oavsett om barnet var där eller ej, inblandat eller ej:
Prata med ungdomen 1: Vad har du hört? Varför var du inte där? Jag tycker såhär om det som hänt...Vad tycker du?
Prata med ungdomen 2: Var helt tyst, att det innebär en upptrappning att ungdomskultur sprids och växer utan vuxnas ansvar. Det kan ju då inte vara ditt ansvar? För ditt barn var ändå intedär eller inblandat!? För dyu har väl inget med den saken att skaffa? Glöm samband och sammanhang.
Prata med ungdomen 3: Var helt tyst, håll tummarna för att ert barn inte var inblandat. Att det inte händer något värre senare. Skygglappar och öronproppar. För ert barn var ändå inte där eller inblandat?...gulp...

Sist så finns det en helt egen kategori: Mitt barn var där, men inte inblandat!

Orsak och verkan- lagen om växelverkan: Det finns något som heter restriktioner, med ansvar och gott omdöme följer frihet och utrymme. Med förkrymt gott omdöme minskar förmågan att ta ansvar och därmed utrymme och frihet.

Utrymme och frihet för en ung person:
Lov att gå ut.
Lov att använda mopeden.
Pengar till bränsle.
Fritt förfogande över egna pengar.
Lov att använda datorn.
Samvaro med kompisar ute på stan, utan vuxen.
Skjuts och hämtning.

Innan restriktioner ens behövs, och högst vardagsmässigt. Hoppas jag att ungdomar har föräldrar som pratar med sitt barn. Vad har du varit, gjort,  med vilka, vad hände, vad tyckte och kände du om det...Samtala alltså- inte förhöra. Att vara genuint intresserad - inte utföra erfoderlig inventering

Vad är ansvar, när är en ung människa behövd, i vilket sammanhang är handlingar och val viktiga?
Att göra sin del hemma efter mognad och förmåga, är en bra början. Handlingar och val hemma. Hur behandlas syskon, hur tar den unge hand om sina dagsrutiner. Hur ser de ut? Ibland tror jag de valt att sätta barn till världen vill att de ska förbli det: barn...för då är föräldren garanterat klokast och vuxnast och behövd hela sitt liv!

Alltså: det finns en hel del att laborera med för en förälder. Som inte abdikerat från föräldrarollen och försöker vara kompis det vill säga.