Regnet det bara öser ner...
Igårkväll: Snöstorm och adventsstämning, vi blickade ut i tur och ordning, några av oss som var hemma badade och njöt av värmen inne med tända ljus i badrummet. Jag stod ett långt tag inatt vid vårt stora panoramafönster och kände mig delaktig i naturens under.
Idag: Vi tog visst lite för lång sovmorgon. Så mycket snö har kommit att vi fick hjälpas åt för att öppna ytterdörren, det snöade vackert på morgonen. På förmiddagen, när vi alltså äntligen tagit oss ut...hade det börjat regna.
Tung snö, man bygger muskler. Jag skottade ett tag, men får lov att sluta pga alla löst sittande kroppsdelar. Jag får ju ont av att vandra omkring i godan ro utan styrketräning, framåt kvällen är det värst....så jag måste tänka lite preventivt. Varför kan inte männen ta hand om eventuell foglossning så den gravida kvinnan får lov att vara lite fri? Han får ju trots allt ändå dricka vin.. Å andra sidan, så har ju jag den stora glädjen att känna lilla liv växa i mig, prata med mig, sprattla till och tala om saker och ting...det är fantastiskt att en sådan liten oföding kan prata och kommunicera så mycket. Hon hickar också nuförtiden, minst en gång om dagen och oftast efter middagen. Jag riktigt känner hur hela hennes kropp rycker till och hur armar och ben knycker till samtidigt som hon sträcker på ryggen och magen. Jag tror det blir värsta hoppgungan därinne!
