Behovstrappan igen...
Maslows behovstrappa är välkänd, och erkänd. I ett samtal runt denna diskuterades sex...Hur kan sex finnas på det första steget som ett grundläggande behov?
Några exempel på hur viktigt det fysiska behovet är:
Genast börjar jag tänka och referera till de hemska försök som gjordes på spädbarn under Hitlers paraply av ondskefulla handlingar. De spädbarn som inte blir berörda, dör. De blir sjuka och de dör. Vuxna människor med värk och sjukdomar är ota också ensamma. Ingen rör vid dem. Barn som lever under miserabla förhållanden emotionellt kan klara sig bättre om de har småsyskon eller husdjur...jag är övertygad om att beröring har en del med det att göra. Robinson Crouse: Han hade djuren på den Öde ön som han levde med. I am Legend killen- byggde upp en värld där han interagerade med låtsas människor- så länge han hade sin livskamrat hunden, gick det ganska bra att behålla förståndet...
Eller är det en definierings och personlighetsfråga?
Det beror kanske också på hur man ser på sex, är det ett kroppsligt behov, skänker det trygghet, är det en stund av gemenskap eller känner man då uppskattning? För några personer är sex helt säkert främst ett sätt att få bekräftelse, värde och förverliga sigsjälv. Det har då föga med intimitet, fysisk närhet, givande av sigsjälv till den man älskar och sådant att göra.
Så kanske det är svaret...det beror på....hur man tillgodoser sina behov, vad den man har "sex" med är för en: ett medel, ett mål, en älskad, en själsfrände, ett objekt för kvällen...
Kritik mot behovstrappan, från någon mer kunnig:
Ur folkvett nr 2/1999: http://www.vof.se/folkvett/19992maslowmyten
Maslow var ett viktigt namn inom den så kallade humanistiska psykologin som på 60-talet framträdde med anspråk på att vara en tredje väg i psykologin - de två tidigare vägarna var psykoanalysen och behaviorismen. Många har hävdat att ett visst mått av deprivation är hälsosamt. Tidiga kritiker är Wofford [34], Hunt och Hill [13] samt [33]. Neher [25] tar upp en kritik som främst är inriktad på teorin som sådan, bortsett från det eventuella empiriska stödet. Maslow själv anförde inget stöd för teorin utöver informella kliniska iakttagelser. I longitudinella studier har man emellertid ej kunnat finna stöd för Maslows behovstrappa, och dessutom tycks tillfredsställelse av ett behov göra det mera viktigt, inte tvärtom [9; 19]. Och hur är det med aktuella läroböcker? Läroboksförfattare brukar inte vilja reta upp sina kunder. Kanske Maslows teori har sin största brist i att den inte uppmärksammar hur djupgående skillnaderna i själva verket är mellan människor. Maslow försöker fånga alla i samma schema, och han tänker sig en hierarkisk utveckling av likartat slag som något som passar alla, och som alla, så långt de förstår sitt sanna intresse, strävar efter. I själva verket strävar vi efter olika mål, var och en styrd av det kaos som vår komplexitet skapar, i bästa fall på väg mot ännu större kaos och ännu högre grader av komplexitet.
Lennart Sjöberg är professor i psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm
Tycker fortfarande att det är lustigt att "sex" finns med på första och viktigaste trappsteget, medan "sexual intimacy" inte kommer förrän tredje. Ska man tolka det som att våldtäkt fyller ett viktigt psykologiskt behov?
Du kanske skulle ta en funderare på vad sex är - för dig och vad våldtäkt är - för dig. För mig har våldtäkt ingenting, absolut ingenting med sex att göra. Det handlar om makt, misshandel och våld. Sex som har med våld och makt att göra finns också, S&M till exempel. Men även då bygger akten på ömsesidighet. Det finns ingen ömsesidighet i en våldtäkt.
Och...det avr det som var blogginläggets poäng: det finns kritik mot trappan. Den främsta är att sex innebär olika saker- människor uppfyllet olika behov med hjälp av det. Därför kan det för en ligga på nivån "självförverkligande" (Jag är en sjujäkla älskare och kan få vem jag vill) medan det för en är "fysiskt" (rör mig, ta på mig, se mig, känn mig)och handlar om beröring. För en tredje ligger det på nivån "belonging"- (jag förenas med min älskade själsligen när vi älskar), (jag känner det inte som bekvämt att kalla det för sex).
Anette
