Observation och praktik- ICF

Jag hör oftare och oftare ordet inlärningssvårigheter,
som bortblåsta är uttrycken lärmljöer och lärsituation och lärande organisationer....

Hm! Så fort det gick , för oss att ta tillbaka språket och med det attityden till individen som bärare av sina problem.
Vad hände med ICF- Who:s system att beskriva aktivitet, funktion och hälsa. Där är omgivningsfaktorer som ett paraply, ovanför allt annat. Det är individens upplevelse, som är i centrum.

Ja, så är det nu iallafall....

Imrogon ska jag till ögonmottagningen och ha praktik. Hoppas jag inte svimmar, att det inte finns något blod eller att jag tvingas se något läbbigt. Jag blev inte sjuksköterska- av skäl som jag känner mycket väl....

Däremot ser jag mycket fram emot att få lära mig mer och en annan sida av det som är mitt verksamhetsområde.

Då får jag hoppas att mitt intresse leder till att min  lust och förmåga att vara aktiv blir maximal, det kan bero på mitt hälsotillstånd för dagen förstås- hur jag sovit och om jag har hjärtklappning. Mina funktioner kan påverkas av min hälsa och mitt intresse...

Jag hoppas alltså omgivningen tillåter mig att suga in så mycket kunskap som jag förmår, vill och orkar. Att den inte hindrar mig, att jag får stå placerad så jag ser, att jag blir väl emottagen, att de tror att jag kan förstå något.

Är det inte vad alla vill?
Har inte barn och vuxna, funktionshindrade och icke funktionshindrade en hel del gemensamt?
- i det att vi är människor.

Själv är jag övertygad om att jag kommer att få en fantastisk dag.
Förväntningar är viktiga.
Har man gått på många smällar och motgångar är risken stor att man inte förväntar sig så mycket, eller att man förväntar sig negativa upplevelser.
Jag har haft lyckan att få många positiva upplevelser av lärande, min egen kapacitet  och människor.
Det gör att jag är lyckligt lottad.
För visst är det lite som ett lotteri!

/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0